Snart orkar vi inte mer...
Ska försöka göra en lång historia kort. Tog i februari hem en långhårig oriental. Kastrerad hane 1 år. Skulle sällskapa med min cornishhona som inte ville vara ensam. Efter en vecka var de bästa vänner. Tog orientalen i vetskap om att de är en pratig ras, helt ok för min del. Men….här snackar vi inte pratig, vi snackar mistlur. Det går alltså inte att prata i normal samtalston när han drar igång. Och det gör han, mest hela tiden. Han har som sagt sällskap. Han har leksaker. Klösträd. Bra mat. Tillgång till att gå ut fritt när vi är hemma. Kel och gos från oss. Lek med kompisen. Han har allt men ändå är han inte nöjd. Får han mat så ylar han i två timmar. Får han gå in efter att ha varit ute hela dagen så ylar han två timmar. Vill inte komipsen leka så ylar han två timmar. När han är tyst är han världens kelfarbror. Snäll som få och go som attan. Men detta är helt ohållbart. Har satt i en felliway nu men märker än så länge efter två dagar ingen skillnad. Nu till det riktigt märkliga… Båda katterna bodde hos mina föräldrar en vecka medan vi var på semester. Orientalen som inte varit där förr var lite orolig och skrek nån timme kanske. Sen sa han inte ett ljud på hela veckan…. Vad tusan är det frågan om? Jag vill ju att han ska trivas hos oss!
Låter som han är lite bortskämd. 😉Har fått för mig att de riktiga vrålaporna (mina föräldrar har en sådan) är de katter som man håller på mest med. Leker man med dem, underhåller dem vid varje litet pip. Så är risken att de kräver mer och mer. Tänk er ett litet barn som får nästan allt de pekar på. Till sist är allt det nya inte kul och då vill de ha nåt nytt.
När han kom till föräldrarnas hus, var det nåt nytt och han glömde att vråla.
Precis som de katter som skriker på natten så tror jag samma här. Så fort han får någon typ av bekräftelse på sitt skrik. Allt från ett svar till ett mer surt kommando att han ska vara tyst. Så tar han det som en uppmuntran.
Bästa sättet (lättare sagt än gjort) är nog att tiga och ignorera. Säg inte till honom, svara honom inte och låtsas inte om hans vrål.
Eftersom jag tror att det är de lite extra smarta katterna som gör så här, så jobba mer med att trötta ut hans hjärna. Klicka in honom med klicker och lär han göra konster. Få han att vända fokus på annat än att vråla.
Kan han klicker så kan ni sedan prova att klicka mellan vrålen när han är tyst och ge han godis. Skvallerträning.
Har inte provat dessa saker själv, men klickat in en katt och det är väldigt effektivt.
Lycka till!
/Elisa
aha! detta är ju intressant.. vad menas med klicker? och har någon möjligtvis tips på litteratur / websidor med vägledning hur man lär sin kisse göra konster osv.
mvh
#2 Klicker är en liten plastdosa med en knapp på som låter "klick" när man trycker på den, andvänds flitigt innom hundträning, men funkar jättebra på katter för att lära dom tricks också.
Man ger godis några gånger och klickar när katten äter godiset för att få katten att associera klicket som något bra, sedan är det typ bara att börja ge kommandon eller belöna beteenden genom att klicka när katten gör rätt som positiv feedback.
Lite sammanfattat sådär =P
Medarbetare på Datorspel I Fokus
Här kan du läsa mer om Klickerträning http://klickertraning.ifokus.se/
Här är en artikel om vad det är mer exakt.
http://klickertraning.ifokus.se/articles/4da83a8888f4726eb900184e-vad-ar-klickertraning?discussions-1
/Elisa
Her er noen filmer som viser litt av hva du kan lære katten din ved hjelp av klikker
http://www.youtube.com/watch?v=pVNnD2b9oj0&list=UUqjTYfDepo6MPOlttxVvrmg&index=68
http://www.youtube.com/watch?v=7s3sRWripw0&list=UUqjTYfDepo6MPOlttxVvrmg&index=67
Øver på å rydde opp etter seg:
http://www.youtube.com/watch?v=e7RSH1WfjKU&list=UUqjTYfDepo6MPOlttxVvrmg&index=10
Vi bruker også en del "hjernetrimsleker" ala Nina Ottosson:
http://www.youtube.com/watch?v=o7TsLfQVjS0&list=UUqjTYfDepo6MPOlttxVvrmg&index=20