Nu har jag inte hållit på så länge. Men visst verkar det som att rött är något mer svår sålt. Sen varför det är det vet jag inte.
Kanske är rött precis som paddor något man lär sig älska? Kanske är det så att sådana där lustiga myter/rykten man hör sen man var liten, att röda och paddor är anorlunda, gör att människor inte vågar köpa…

/Elisa som sitter här med en liten padda som är på väg att löpa för första gången…:-)

Ps.. Härlig bild på en jättesöt liten kattdam..

Tack! Ja, visst är hon söt.

Men vågar man behålla en sådan liten en, med tanke på eventuella svårigheter vid försäljning av framtida avkomma? (Dessutom är hon ju född med en femuddig stjärna på nosen, vilket ju måste betyda att hon är en riktig "Star"… Nä, jag tyckte bilden passade till inlägget och gjorde det lite roligare.)

Jag diggar förresten din Nanna skarpt. Hon är verkligen något speciellt. Men jag förstår att det inte är just hon som löper, för hon är väl kastrat? 

Det är synd, då rött ju faktiskt hör till de klassiska färgerna och följaktligen borde vara mer populär, kan man tycka. Själv är jag en STOOR fan av rött och créme.

Nej, Nanna löper inte. Men hon sitter i mitt knä och blir gosad med nu. Det kommer ett par och tittar på henne i morgon, så jag hoppas att det "klickar" mellan dem.
Hon får fortfarande inte vara med i gemenskapen här hemma, även om inga är elaka mot henne längre.
Så det hade varit bra om det hade fungerat.

Det är Saga, Nannas dotter som verkar vara på gång.

Tror inte du behöver vara rädd att spara en padda. Visst får du röda och cremebebisar.
Men jag tyckte jag fick sålt mina rödingar ganska fort. Det var bara Heike som var kvar lite längre.

Hon är jättefin. Lik mor sin.

#4
Hon är lik sin mor både i utseende och sätt. Underbart snäll och vänlig katt.
Hoppas att hon ska vara en lika otrolig mamma som Nanna, men sådan kan man tyvärr aldrig garantera…

Rött är inte svårt att sälja neråt Skåne. Vi fick bara rött under flera år (hade en röd hona som jämt bara fick pojkar) och vi blev varnade för att vi skulle bli sittande med 'rester'… Så blev det aldrig :)

Syns det rödmaskade på utställningar i din närhet, så kommer du aldrig att behöva uppleva problem med försäljningen av dessa.

En padda är rolig att ha i avel - uppskattas högt om du frågar mig :)

#0 hehe ja det hørte jeg mye også da vi hadde det første kullet vårt med tre røde i.

Men ellers så synes jeg jeg hører det stadig jeg..Hva er det der? en hund??.Nei en siameser sier jeg..ÅÅÅ det er vel en sånn rasekatt det.

Jeg tror at det er sånn at folk får mer og mer øynene opp for at det finnes mer enn brunmasket.Og jeg hadde ingen problemer med å selge mine røde. Nå kjører ikke jeg bil og det blir jo noen turer til veterinæren med buss etc..da møter man jo masse mennesker som ser både voksne og kattunger. Reklamerer som bare det hver gang jeg for alle farger og rasen.

Merker ingen forskjell på fargene. Har opplevd at folk har sagt at de helst vil ha brunt, men har endt opp med rødt fordi det er det jeg har. Og etterpå har de elsket fargen!

Og padder er jo selvsagt noe for seg selv :-)

Själv tycker jag att efterfrågan på "paddor" ökar även bland "vanliga" kattungeköpare och ibland så känns det som att förfrågningarna på färger jag själv inte kan erbjuda väller in, är det ödets ironi, eller? :o))

En femuddare!! = en "keeper". Håll hårt :-)

 Louise

Röda hanar har jag inte haft något problem att sälja.

Men det har hänt att jag har haft någon padda kvar lite längre.

De är ju som sagt var lite speciella

Och jag har sålt de flesta till sällskap!!

I mitt siste kull gikk alle  paddefrøkena i avl  Eller det vil jo tiden vise,men planen er ihvertfall avl. Har egentlig heller ikke så store problemer med fargene.Men det har jo ringt noen som kun skal ha brunmaskede. Men selv så liker jeg bedre SIA f enn SIA f21.Mine tiger padder,så synes jo nesten ikke det røde,men forhåpentligvis kommer det nok. Den ene har en liten hvit haletupp,den andre har flekker under potene,en lang stripe i halen og lyse ører som blir røde med tiden.

Själv har jag inte rött och paddor. Tabby däremot har jag inte haft problem att sälja. Det verkar vara slumpen som avgör. Förra året satt jag med brunmaskat kvar när alla tabbyungarna var bokade. Då jag hade 1 chokladmaskad och 3 brunmaskade i ena kullen ville alla spekulaterna ha chokladmaskat :-). Så jag tror nog att det varierar.

Får jag välja så är det solida katter som gäller. Tabby går inte alls hem hos mig, möjligtvis fungerar blått och lila, det syns ju mycket mindre då. ;) Samma sak med sköldpadda, fast det är inte lika "illa" som tabby.

Kan ju tillägga att jag inte heller är speciellt förtjust i rött och creme.

Kinkig jag är då. ;) Men smaken är ju som baken!

Ja, det är tur att vi har olika smak. Enligt min smak är ju Blåtabby det allra vackraste i Siamesväg. Och rött kommer därefter. Tja, då blir det ju paddor!

Och lilla paddisen "Mattis" stannar hos mamma, så fler blir det…#9 tack, Louise!

RÖTT!!! Älskar rött!!! Det är såååå fint!!!! Vill gärna ha någon version av rött nästa gång (maskat, bicolour, det kvittar nästan)! Fast solitt är också fint, gärna blått  eller kanske som #14 blåtabby…

Paddor och tabbymaskat är nog det jag gillar minst, men jag ska aldrig säga att ingen kommer in här för det kan jag inte garantera!

#13 Jag är också en inbiten dyrkare av "solid" ;o) framförallt avs Orientalerna. Tabby kan vara otroligt snyggt men det är sällan jag ser en "riktig" tabby, gör jag det så kan jag korsa oceaner för att få hem den :o)) Paddor förstod jag mig inte på alls före år 2000….fick sedan efter en parning med Galante herr LaBell Urban Usling en egen balinespadda i en kull ….och med den lilla marsipankonfekten så fick jag faktiskt mersmak och Nu, sju år senare fick min ljuvliga MataHari av Karitzy (sköldpaddstabby) en bali-padda i sin första kull och vad mer kan jag tillägga än att hon är bedårande charmig :-))) Två paddor är inte mycket men man skall äta marsipankonfekt med måtta (även om det bara är ögon-godis:)

Jag kan förstå varför en del råkar samla på sig lite för många katter- så mycket vackert som finns bara i färger :)