Den första, obligatoriska frågan: är de kastrerade?

Javisst är de kastrerade. Det har de varit sedan 9 månaders ålder.

Har det vart lenge ? Det kan absolutt roe seg igjen. Bare gi det litt tid. Noen ganger kan det jo bare være en liten ting som har utløst det/et slagsmål,eller f.eks at ene har vært hos veterinæren o.l. Og noen ganger tar det litt tid før alt er tilbake til normalen.

Du kan jo eventuellt hjelpe litt på ved å plugge inn feliway i stikkontakten.Mulig at det kan fungere 

Är du säker på att båda mår bra?
Kan ju vara en av dem som har ont och blir då irriterad på kompisen.

Ha koll om båda kissar som de ska och om någon verkar ha ont om du klämmer igenom kroppen på dem. Kanske någon har Forl och ont i munnen?
Katter är ju experter på att dölja smärta.

En kattunge jag sålde började vid 5års ålder ge sig på sin kompis. Det visade sig att han hade kraftig forl.

Sen kan det även vara som #3 säger att du kanske varit hos veterinären med en av dem och han luktar annorlunda. Det kan göra en del katter sura. Skatan här hemma kan sura i veckor om någon katt varit hos veterinären.

Så kolla upp dem hos veterinären, se om det kan vara sjukdom eller smärta som orsakar det.

Pröva även sätta en Feliway i uttaget, det kan hjälpa om det är stressrelaterat.

Tack för svaren.

#3 Nej det har inte pågått så länge. Ett par veckor tror jag. Jag har badat båda två ihopp om att det skulle bli bra men det hjälpte inte. Jag tänkte just på det där med vittringen. Nu har de inte varit delade men i alla fall.

#4 Jag var hos vetr. i maj och då var tänderna ok. I övrigt verkar de inte ha ont och de beter sig inte som om de skulle vara sjuka men man vet ju aldrig. Om det fortgår får jag ta dem till vetr. jag har redan pratat med honom om detta.

Den ena pojken har inte många tänder kvar.

#5
Kolla konsetrationen i urinen. Saga (deras faster) har varit lite konstig en längre tid. Upptäckte att hon hade inflammerad urinblåsa.
Det syns sällan på vanliga bakterieodlingar. Men man kan ibland upptäcka det pga att urinen är blodig eller koncentrerad.
De kan ju även ha smärta i rygg eller höfter.
Nu får vi hoppas att det inte är smärta som orsakar det, men det kan vara en orsak.

Det är underligt att de blivit osams plötsligt när de varit vänner innan. Tror också att det kan bero på att nån av dem inte mår 100% bra. Kan inte förstå vad det annars kan bero på. Jag vet ju att du har bra koll på dina katter så det gäller nog att göra en ordentligt veterinärkoll på dem båda och vara väldigt observant på dem hemma. Du märker inte om de förändrat sitt rörelsemönster? Nån av dem som inte vill hoppa högt längre? Ingen av dem som springer på lådan oftare än vanligt eller liknande?

#7 Ingen kissar mer än vanligt. De rör sig precis som vanligt. De är inte alltid ovänner mellan varven sover de ihop. Jag tycker det är jättelustigt att de helt plötsligt blivit sura på varandra.

Om en av dem eventuellt har ont kan man pröva en kort period med smärtstillande, utskrivet av veterinär förstås, bara för se om någon av dem i så fall lugnar ner sig och verkar må bättre. Medicinen kan ju också vara lite lugnande. Då kan man antagligen utesluta just värk.

Är föräldrarna eller hanarna själva PRA-testade? Man brukar ju säga att PRA visar sig i 5årsåldern, någon av dem kan ju faktiskt ha fått sämre syn.

Som #9 säger så kanske det kan vara en idé att prova att ge båda Metacam en vecka och se om de ändrar beteende mot varandra. Då kan det ju vara att en har ont. 

#10
Deras pappa är inte PRA testad, han var inte i livet när allt om PRA började diskuteras. Deras mamma vet jag inte.

#10 Mamman är inte heller PRA-testad. Det kan ju faktiskt vara en idé att göra ett DNA-test på grabbarna. Om inte annat för att utesluta synfel. Eller är det kanske bättre att göra en ögonlysning?

#12
Ögonlysningen säger ju mer om man vill veta exakt om de har synfel och hur kraftigt. Men det kostar betydligt mer än ett par DNA-test.

Tack för era svar. Jag tar dem till mig och ska diskutera saken med min veterinär.