Glömde att tillägga att båda katterna är kastrerade och att vi även använder Feliway sedan två månader tillbaka!

Hon ropar på någon, är det ett syskon som har flyttat som hon var fäst vid eller har grannarna en katt som hon söker kontakt med?

Det jag skulle rekomendera att ni testar först är att köpa Feliway att plugga i uttagen, om ni inte redan provat det. På vissa katter kan detta göra underverk!
Finns även spray, som ni t.ex. kan spraya på platser där de sover.

Vet inte om jag fattade fel, men är det bara på nätterna hon skriker? Har hon skrikit lika mycket förr, eller har det ökat?

Vet ni om föräldrarna till henne är testade för PRA? En liten fundering jag fick nu, är om hon kanske ser dåligt och skriker för att veta var alla är. När det då är tyst och mörkt på natten så blir hon orolig.
Skulle hon vara dubbelbärare av PRA, finns ju risken att hon är eller är på väg att bli blind.

Har själv sålt en katt som är en riktig skrikpelle. Men vad jag fått intrycket när det gäller honom är att han kräver mer uppmärksamhet eller att han anser han vill gå ut osv…
Mina föräldrar har även de en sådan vrålapa. 
Om ni tror det är den typen av jamande, så försök att hitta på lekar där hon får använda hjärnan och då tröttar ut henne.

Ang. bakterier i urinen, så kan de ha problem med urinen utan bakterier. Min Saga har en inflammerad urinblåsa pga att hon dricker för lite. Hon springer väldigt ofta på lådan och när man tog urinprovet var det väldigt koncentrerat och blodblandat. Dock inga bakterier.
Man kan förebygga detta genom att ge burkmat och extra vätska upptill torrfodret.

Men som sagt. Feliway är det första ni bör testa. Sen studera hur hon uppför sig när hon jamar och i ungefär vilka situationer.

Håller tummarna att det blir bättre!

#1
Skrev mitt inlägg innan jag såg att ni hade använt feliway.

Usch jag är så orolig för lill-tjejen att jag har tårar i ögonen när jag skriver, känns bra att få så snabba svar från er! Jag är jättetacksam!

#2 alltidsiames: Ja, jag har liksom känslan att hon ropar på någon! Kan det vara mamman hon ropar på som har lagt sig att sova högt upp där hon inte når? Men hur ska man göra henne glad om det är någon hon ropar efter? Kan hon fortfarande sakna sina katt-syskon efter att ha varit separerad från dem i över 9 månader? Är detta ett beteende-problem mellan de två katterna? Varför vill mamman inte vara med sin katt-dotter?

#3 kalindas: Tack för all information, alla råd och tankar!

Hon har alltid varit pratig, men jag tycker att skrikandet har tilltagit i intensitet och omfattning. Hon skriker enbart på nätterna, på dagarna sover hon mest. När hon är vaken på dagarna kan hon prat-kommunicera, men det är liksom en annan kvalitet på det jamandet är på skrikandet på nätterna. Det är verkligen som att hon ropar på någon på nätterna.

Jag har också funderat på om det är så att hon ser dåligt i mörkret och därför jamar för att hon undrar var alla är. Men borde hon då inte bli lugn när vi lyfter upp henne, pratar med henne, klappar henne och lägger henne i sängen med oss? Vet inte om föräldrarna är testade för PRA, det måste jag kolla upp. Enligt veterinär-undersökningen ser hon bra, kan veterinären missa att hon ser dåligt trots undersökning?

Har provat att sova med lampan tänd, och tyckte då först att det blev bättre under ca 60 minuter och trodde att jag hade kommit på lösningen, men sen var hon uppe och skrek igen och allt var som vanligt.

Bra tips om lekar som tröttar ut hjärnan :) Har ni några tips på sådana bra leksaker?

#4 Vi har haft Feliway i uttagen under 2 månader tid och tycker att det nog förbättrar situationen något, men hon skriker fortfarande hela nätterna.

Kan det vara så att hon fortfarande har ett löp-beteende trots att hon kastrerades för två månader sedan?

#5
Vet att en del katter kan fortsätta löpa om veterinären inte får bort allt när de kastrerar. Men då borde hon ju jama på dagarna också. 

Försök att hålla henne vaken på dagarna, så är chansen större att hon sover på natten. Lättare sagt än gjort, men väl värt ett försök.

Ni skulle kunna prova att ge henne Zylkene ett kortare period, för att se om det dämpade ev. stress.

Ang. PRA, så tror jag bara man kan se det via ögonlysning. Det syns alltså inte bara genom att se katten i ögonen.
Enklast och billigast är att göra ett DNA test. Då får du direkt svar om hon har PRA eller ej.

Testa (om det inte blir för varmt) att stänga in er med katterna i sovrummet så ytan bli mindre, glöm bara inte en låda! 

Det jag gjorde med en av mina katter, som fick för sig att vråla på natten, var att stänga in den i en transportbur och sätta buren jämte sängen. Höll ner handen så katten visste jag var där. När katten var tyst öppnade jag buren, jamade den igen så fick hon sova i buren ett tag till.
På de katterna jag prövade detta på, så vände de ganska fort på dygnet och sov sen normalt.
Men då var jag 100% säker på att det bara var en fix idé från kattens sida.

Ang. aktiveringsleksak, så tror jag på en sådan i länken nedan. Har ingen själv, men vet flera som äger en och är väldigt nöjda.
Ta fram den vid läggdags, lägg i mat eller godis och låt de jobba lite.
http://www.swecat.com/trixie-fun-boardaktiveringsbrada-for-katt

#6

Ja, hon borde verkligen skrika dygnet runt då, om det vore löp-beteende det var frågan om.

Ska köpa Zylkene när vi åker till djuraffären imorgon och se om det hjälper.

Har också funderat på om det kan vara så att det stressar henne mer att gå ut än det ger positiva effekter i form av aktivering? Har ju gått ut på promenad med henne för att hon ska aktiveras och bli trött, men tänk om det är så att hon egentligen mest blir stressad av intrycken? Hon protesterar ofta innan vi går ut, men när vi väl är ute verkar hon tycka att det är ganska roligt. Förutom när andra katter fräser åt henne eller någon bullrig barnvagn går förbi ;)

Hur länge fick katterna sova i transportbur på detta sätt innan de vände på dygnet? Var det dagar eller några veckor?

Aktiveringsleksaken ska jag genast införskaffa.

#7
Otto som jag sålt och som vrålar hos sin matte blir värre när han har fått gå ut. Men där förstår jag det som om han blir upprörd för att han inte får gå ut. Han, precis som mina föräldrars vrålapa är väldigt intensiva, smarta och livliga katter.

Vet inte hur din tjej är i livlighet. Men visst kan utevistelsen stressa dem. Speciellt om de är lite känsliga. Tycker dock hon borde stå vid dörren och vråla. För det gör dessa två killarna.

Katter er jo egentlig nattaktive dyr, og som hos andre levende vesener er instinktene sterke hos noen andre. Kanskje er hennes instinkt sterkt, og at hun roper fordi hun kjeder seg og vil ha noen å leke med? Hvis det er stor forskjell i aktivitetsnivå mellom henne og den andre katten vil hun ønske og kreve at noen andre leker med henne. Og dette kan være aktuelt i hennes tilfelle, selv om hun ser ut til å ha mer stimulans og oppfølging enn mange andre katter har

Förstår att du är orolig. Du beskriver så väl situationen, att jag ser henne framför mig.

Jag har en mamma och dotter här hemma.(Siameser 10 och 4 år gamla.) De är väldigt tighta.

Mamma ropar så fort dottern är ur synhåll (högt och gällt) och de ligger alltid tillsammans. Hon måste hela tiden veta var dottern är och vaktar säng och soffa för de andra katterna.

Dottern är lite mer aktiv och krävande och vill ofta apportera och bli lekt med. Hoppar upp och lägger sin leksak i min hand och kräver. Då jamar hon en hel del - uppfordrande - vilket kan göra mamma lite stressad. -Vad är det för fel på min unge? Vad gör du med henne? Och ett nackbett kommer som ett brev på posten. -Skärp dig. Var tyst.

Jag skulle tro att hon ropar på någon. Mamman, som vill vara ifred där uppe på skåpet? Hon vill vara nära och tight - men kanske inte mamman. Ibland kan det faktiskt hjälpa att skaffa en katt till.

Jag skulle inte gå ut med henne, om hon är en skygg och orolig själ. Hon har ingen glädje av det och till en sådan katt räcker balkong eller uteplats gott.

Stänga in i transportbur skulle jag inte göra. Hellre placera de bägge i ett annat rum ett tag - så att familjen får sova. Om sömnen tryter är det lätt att katterna blir ett iritationsmoment.

Väl beskrivet om dina katter och ditt problem -bra ! Har tyvärr inget råd men förstår ditt problem väldigt bra efter att jag läst din beskrivning-hoppas det löser sig !!

Hon kanske ska ha fler katter omkring sig för att bli sysselsatt? Vem vill bo med mamma hela livet? ;-) Har ni funderat på att skaffa en avelshona och låta henne bli extramamma?

Tack, ni hjälper mig verkligen att lägga ett pussel här, sätta ord på saker och se hur saker kan hänga ihop!

# 8

Jo jag tycker beskrivningen livlig och intensiv samtidigt som hon är känslig stämmer väldigt väl in på lill-tjejen! Hon kan rusa runt och leka i fullständigt glädjefnatt när hon mår som bäst, och hon tar i med kraft när hon jagar vippor, biter/sliter i leksaker, eller gör små kast med bollar för sig själv. Och hon vill vara i fokus 100% av tiden, blir lätt svartsjuk om vi klappar mamman och rusar då dit och jamar och vill bli klappad. Hon är liksom stark på så sätt att hon ser till att ta för sig, samtidigt som hon har en skygg sida som ryggar eller rycker till blixtsnabbt om hon blir överraskad av någonting, exempelvis när vi är ute, eller om det kommer en för henne främmande människa hem till oss.

Det har förekommit att hon stått vid dörren och jamat uppfordrande, men inte vrålat, och hon har slutat efter ett tag då hon märkt att det inte givit effekt. Det jamandet tycker jag skiljer sig från ropandet som fyller nätterna. Hon har jamat vid dörren för att liksom kolla läget och se om hon kan få sin vilja igenom. På nätterna är det en helt annan stämning.

#9

Ja, det är sant att det är natt-djur, och hennes instinkter kanske är extra starka vad gäller det. Det är precis som att hon känner sig ensam på nätterna trots att vi är två människor och två katter som sover/vistas i samma sovrum. Aktivitets-nivån skiljer sig verkligen mellan stor-katten och lill-katten, stor-katten har inte alls samma behov av att vara i en katt-tvåsamhet som lill-tjejen. Och inte alls samma behov av lek. Dock så lämnar stor-katten ofta utrymme åt lill-katten att få vara den som leker, eftersom lill-katten är mer intensiv. Stor-katten går då undan och sätter sig och tittar på leken, lite moloket.

Det verkar som lill-katten får stimulans, men kanske inte rätt sorts stimulans? Som att hon längtar efter en annan katt som är helt på hennes nivå? Finns sådana katter ;) ?

# 10

Tack, Nilla! Det betyder så oerhört mycket att få beskriva detta och få gehör och bli förstådd. Vi önskar våra katter de lyckligaste av katt-liv.

Det låter verkligen logiskt det du säger, att det nog inte ger henne så mycket att gå ut, även om det aktiverar kroppen så stressar det kanske psyket hos henne. Då tror jag att vi inte ska gå ut med henne alls under en vecka på prov, för att se om hon lugnar ner sig psykiskt och blir tryggare.

Detta uppfostringsbeteende som du ser hos mamman gentemot katt-barnet, kan det pågå hela livet om katt-mamma och katt-barn fortsätter att leva ihop? Hur skiljer man på normalt uppfostringsbeteende hos vuxna katter som lever ihop, och ett beteende som tyder på stress och disharmoni mellan katterna? Som de far illa av?

Precis som du skriver så vill lill-tjejen vara nära och tight hela tiden, men det vill inte mamman. Lill-tjejen vill hela tiden vara uppkopplad mot en annan varelse och vi lider så när vi ser att mamman avvisar henne.

Att skaffa en till katt är ett stort beslut som vi måste tänka över, men om vi skulle göra det, vad är då bra att tänka på gällande den tredje katten? Är det bättre med en kattunge eller vuxen katt, bättre med hona eller hane?

#11 och #12,

Tack, såg era kommentarer nu precis när jag publicerat inlägget. Det hjälper verkligen att få diskutera det här med andra som vet hur mycket katt-kärlek betyder, bara stödet gör att allt känns lättare!

Och haha, sant! Vem vill bo med sin mamma hela livet ;) Tack för ett gott skratt mitt i alla oros-känslor! :)

Läste någonstans, minns inte var, att alla katter behöver en uppgift för att känna sig trygga och värdefulla. Extra-mamma vore nog ljuvligt för henne att få vara :)

#14
Tror att om det är livlighet som får henne att jama mer, så kan säkert en kattunge göra susen. Gärna från en linje som är lika livlig och intensiv som din tjej.

Båda de "vrålaporna" som jag nämnt har katter i hemmet. Men deras kompisar är lite slöare och inte lika villiga att leka. Tror det gör de intensiva katterna frustrerade!
Detta trots att matte och husse leker med dem dagligen. Båda katterna blir också mer stressade om de får gå ut. Kanske för att de då kräver mer och mer upplevelser.

Håller med Nilla att pausa några veckor med utevistelsen och om pengar och möjlighet finns köpa henne en kompis. Helst kattunge, så de kan vara lika i livlighet.

Det blir varmt inatt men ha henne i transportburen under ditt täcke inatt och se om det hjälper.

#15

Ja, jag kan tänka mig in i att de livliga katterna blir frustrerade av de lite mer slöa katternas ovillighet att leka! Intressant att höra att vrålaporna du berättat om blir mer stressade av att gå ut. Nu får lill-tjejen vara inne ett tag och vi ska försöka stimulera hennes hjärn-aktivitet mer.

# 16

Man kan ju alltid prova! Hon gillar inte transportburen generellt annars…

Jeg ser at dere har brukt Feliway en stund, men kanskje det må mer til? Om du sprayer Feliway på et halsbånd og tar det på henne, vil hun hele tiden ha Feliway-feromonene med seg uansett hvor hun går.

Jeg tror også at en aktiv kattunge kan være det hun trenger. Om dere ikke har mulighet til å kjøpe en katt nå, er det jo endel oppdrettere som trenger fòrvert

#18

Vilken bra idé. Ska prova att köpa Feliway-spray och spraya på ett halsband.

Har tagit fasta på era råd om hjärn-aktiverande lekar så har ikväll försökt göra en egen tillfällig aktiverings-leksak genom att ta genomskinlig tyll och lägga små godisar i och under, och det har varit succé. Hon har jobbat för fullt med att få ut godisbitarna ur tyllen :)

Meddela gärna om hon sover bättre inatt. 

Jag har haft exakt samma situation som du beskriver så väl. Det är riktigt tröttsamt att inte få tillräckligt med sömn mm.Du har redan fått alla goda råd från erfarna kattägare här.

Om din katt är helt frisk dvs.skulle jag absolut skaffa en kattunge av den busigare kalibern som kompis. Det kommer säkerligen bli lyckat. Men här är det väldigt viktigt att du får rätt katt.

Att begränsa henne på natten genom att ha katterna tillsammans i ett eget rum med stängd dörr kan kännas hårt, men om hennes mor går med på det..så är det en tillfällig lösning som kan fungera.

Servera gärna något hon tycker mycket om att äta inne i "nattrummet" och inred rummet så att hon känner att det är hennes. Kanske ändras hennes dygnsrytm snart.

Lycka till!

# 20

Uppdatering:

Ingen utevistelse igår, samt 2 timmars intensiv lek med att leta godis, jaga vippor etc resulterade i att lill-tjejen sov i hela 60 minuter nattetid, vilket känns som ett framsteg.

Provade även en variant av tricket med transportburen; ställde den brevid våra huvudkuddar på sängkanten in mot väggen, men med luckan öppen så att hon kunde välja om hon ville vara därinne eller inte. Detta resulterade i att hon när hon sovit i 60 minuter började pipa och ropa efter oss. Vi kallade henne till oss och hon hoppade upp i sängen och gick självmant in i transportburen. Jag stack in handen hos henne och hon lade sig tillrätta inuti buren, men fick liksom ingen ro, hon låg så halvvaken ca 30 minuter. Sedan gick hon ur buren och lade sig framför den.

Det viktiga som jag lade märke till var att hon hela tiden piskade med svansen, trots att hon var tyst. Svansen gick fram och tillbaka, hur mycket jag än klappade henne. Jag tänkte att det borde tyda på att hon är stressad på något sätt?

Efter detta började hon pipa igen och titta mot garderoben där storkatten låg och sov, och så fortsatte natten.

Nu ska vi åka in till djuraffären och handla diverse leksaker, Feliway-spray och Zylkene!

En fråga som dök upp hos mig under natten var:

Om en katt är livlig och intensiv, behöver den då en livlig och intensiv miljö där det händer mycket, t.ex med mycket ljud, liv, rörelse, barn, andra djur och människor, eller mår en livlig och intensiv katt bäst av en lugn miljö där det är tyst, få människor, få andra djur?

#21

Det känns så oerhört bra att höra att någon känner igen denna situation. Det värmer att veta!

Tack för råden om hur nattrummet skulle kunna inredas så att hon känner att det är hennes, och en bra plats att vara på. I allt det här tycker vi också så synd om storkatten; hennes vardagliga rutiner och ursprungliga harmoniska katt-liv är ju helt satt ur spel på grund av lill-katten. Stor-katten får hela tiden anpassa sig till lill-katten. Vi tycker så synd om henne om hon också ska bli instängd i ett annat rum med lill-katten, när stor-katten egentligen älskar att sova med oss och inte säger så mycket som pip innan vi gått upp…

Garmabias, du skriver också att det är viktigt att vi skulle få rätt katt om vi skulle skaffa en tredje. Utöver att välja någon från en livlig och aktiv linje, har du något mer tips på vad vi skulle behöva tänka på?

Att skaffa en tredje är fortfarande ett alternativ som känns långt bort, men vi försöker tänka på alla alternativ!

Var i Sverige bor ni? Jag frågar för man har ju lite koll på andra uppfödare. Det kan väl även vara en oriental? Det där svanspiskandet är som en orolig ande i kroppen. Hon har lite ADHD tror jag.

Hvor lenge har dere hatt kattene?Har dere flyttet idet siste?Har lilkatten alltid vært slik?

Att piska med svansen är nästan alltid enligt kattens språk jag är arg eller irriterad, nu menar jag allvar..

Frågan är om det är storkatten som irriterar henne genom att ha en coolare lugnare personlighet. Jag har märkt att intensiva alerta pigga katter gillar när det händer mycket. Lika barn leka bäst kan stämma bra.

Jag förstår att det sitter långt inne att skaffa ytterligare en katt, i synnerhet när det inte är ni själva som planerat in en ny kisse. Dessa katter är flockdjur och en flock bildas väl först vid tre.

Om ni tar beslutet att skaffa en riktigt busig och framåt katt kan ni fråga uppfödaren om kattens personlighet. Träffa katten och ställ frågor. Som uppfödare är det ganska tydligt att upptäcka när man får en extra busig och framåt individ. Skulle föreslå en hane som är cool och busig för att passa storkatt och er "nattmarodör".

Håll ut och se det hela från den possitiva sidan. Det kommer att ordna sig.Ni ska självklart få sova på nätterna. Man får stålsätta sig och göra ett fint kattrum även om det känns förfärligt orättvist. Det kanske kunde gå att sätta lillkatten ensam över natten. Man vet och tror ju att de vill vara tillsammans men det finns undantag.

Om ni har en katt med starka instinkter och hon är vaken om nätterna kunde det kanske också fungera med barf mat?

Hade en liten fundering som skulle kunna fungera för att bryta ett beteende nämligen att ni möblerar om. Det brukar aktiva katter gilla. Flytta även deras bäddar osv. Flytta matskålarna till nya ställen.

Försök läsa av hur katterna tittar på varandra. Beteendet kan ha med deras inbördes rangordning att göra. Svartsjukan kan ta sig märkliga uttryck ibland.

Uh, vilket jobbigt läge! Hoppas det löser sig snart.

När vi skaffade vår första balines hade vi en birma sedan tidigare, samt 3 hundar. Birman är snäll mot andra katter, men en mycket lugnare själ än balinesen. Det märktes tydligt att de inte var på samma aktivitetnivå. Birman var inte heller särskilt pigg på att ligga i hög.
Vi hade inte alls samma bekymmer som ni. Men det märktes att balinesen behövde en annan lek-och sovkompis, och birman lite lugn och ro. Så vi köpte en till balines och har inte ångrat det en sekund (jo, ibland.. det kan bli lite väl vilda lekar ibland, men så länge katterna har kul så får det gå ) Birman drog sig inte undan lika ofta eftersom han fick möjlighet att vara ifred på ett annat sätt än tidigare, och balines nr1 fick leka mer på ett sätt som passade honom tillsammans med balines nr2. 
Kanske mår era katter också bra av att få en till kompis?

När det gäller miljön runt omkring kan det vara så att mängder av leksaker och mycket att göra kan stressa en livilig katt mer. Jag tror att jag skulle prova plocka bort en del och byta ut leksakerna med jämna mellanrum istället. Aktvitet är bra, men inte jämt och ständigt. Variation på aktiviteterna tror jag är viktigare.

Prova bara inte allt du fått tips om på samma gång, det kan också bli stressande. Låt det ta lite tid och se vad som passar er och era katter.

/Annica, som hoppas ni får nattro snart

Uppdatering:

FunBoard inhandlad igår, katterna har ratat den till en början men lekte lite med den inatt.

Lillkatten fick en kapsel Zylkene med maten på kvällen och blev väldigt gosig och kurrig av den, nästan omedelbart.

Ingen utevistelse och 2 timmar lek med vippor och tunnlar och bollar samt försökt med aktiveringsleksaken.

Hon verkade lugnare än vanligt tills vi gick och la oss. När vi släckte lampan ställde hon sig upp och började gny. Vi provade att tända och släcka lampan men det gjorde ingen skillnad.

Det är dock framsteg att hon gnyr istället för att skrika.

Först ville lillkatten gräva sig in i en hylla med dukar i linneskåpet. Hon kan öppna dörren själv och brukar häva ut dukarna. Väl därinne gnyr hon och vill ut igen och kommer strax ut.

Efter detta tittade hon längtansfullt upp på linneskåpet där storkatten gått och lagt sig. Vi lyfte upp henne, och hörde då att svanspiskandet kom igång, antagligen från storkatten. Lillkatten ville snart ha hjälp att komma ner. Sen har hon snott runt och gnytt.

#23 #24 Vi bor i Uppsala och har haft katterna tillsammans i ca 11 månader. Detta är våra första siameser, innan dess har vi haft tre huskatter i olika omgångar, och fött upp sammanlagt tre kullar bondkatter. Så kattvanan finns men siameser är nya för oss. Inga drastiska förändringar har skett under den tiden, ingen flytt, ingen skilsmässsa eller familjeproblem. Allt har varit lugnt och förutsägbart på gränsen till tråkigt kanske? Men lillkatten var definitivt inte såhär från början. Problemen har bara tilltagit. Kan hon vara påverkad av ljuset ute sommartid?

#25 Stort tack igen för din förståelse och stödet! Vi är ju också rädda att vi förvärrar problemet genom att skaffa en tredje katt, tänk om vi helt plötsligt har två nattmarodörer hemma…

Ju mer jag tittar efter, desto mer ser jag att det tysta, spända svanspiskandet finns där hela tiden. Storkatten verkar också mäta lillkatten med blicken. Lillkatten vill vara nära, då stirrar storkatten på henne tills hon slutar söka närheten. Fortsätter hon söka närhet får hon ett nackbett eller en tass i ansiktet av storkatten :( Stackars lilla vän!

Vad roligt att du säger det där om att möblera om, har märkt att när jag städar och flyttar om saker tycker de att det är väldigt roligt att hoppa upp och lägga sig på stolar och pallar som flyttas om :)

Ska läsa in mig på det där med Barf mat.

Jag har läst igenom tråden och har nog egentligen inga bra råd, alla erfarna kattägare på forumet har redan tagit upp det jag kunde tänka på. Men jag ville bara säga att jag är så otroligt glad över att det finns kattägare som du och din familj. Som har ett sådant tålamod och engagemang. Både när det gäller tid, tankekraft, utgifter och modet att be om hjälp i strävan efter att lösa problemet. Alla katter får tyvärr inte samma chans när problem uppstår.

Håll ut och kämpa på, det löser sig tillslut! Jag håller tummarna för att ni kommer på nåt som lugnar ner tösen.

Mvh Towe

Hennes mamma tycker att det är dags för den lilla att dra och starta en egen flock. Hoppas ni hittar en spjuver som kan ge båda damerna lite uppiggande flörtande och lek. Det finns väl gott om uppfödare däruppe som kan ha något av intresse.

Det låter som om hon är rastös och har svårt att komma till ro. Piskandet med svansen och troligtvis otryggheten att mamma inte vill ha henne hos sig spelar in.
Blir hon orolig i natt, så pröva det där med transportburen i sängen igen. Men denna gången stänger du efter henne nnär hon gått in där.
Hon kommer jama opch vilja ut, men så länge det inte slår över i panik, så ge det mist en timme innan ni öppnar.
Somnar hon innan dess, så kan ni låta det vara stängt så ni inte väcker henne.

Det är knepet som fungerat bäst här när jag haft nattvrålare. Visst känner man sig elak att stänga in dem i en bur, men den dåliga ovanan brukar brytas efter några dagar.
Samtidigt får hon veta att det är tryggt att ligga jämte er i sängen.

För mig låter det som hon behöver en liten kompis att leka och gosa med. Det är inte fel att prova alla tips ni fått ovan. Siameserna (Kat 4 katter) vill ju oftast ha en vän att sova tillsammans med och leka med.

Min balines gör likadant, börjar skrika så fort jag lägger mig i sängen. Tror visserligen att det har att göra med att han är okastrerad men jag brukar fylla upp en "godisboll" till honom som han får precis när jag lägger mig så har han att göra ett bra tag och jag kan få sova.

Återigen tack för alla svar! Vi tycker att hon verkar vara lite mer harmonisk utan utevistelsen, och hon verkar må väldigt bra av Zylkene faktiskt. De har också börjat leka mer med aktiveringsleksaken, båda två.

# 26

Tack Annica, väldigt kloka synpunkter. Klokt att vara uppmärksam på att en miljö full av leksaker kan stressa en katt mer, och att variation i leken snarare är det viktiga. Och att prova ett tips i taget här, och låta det ta tid.

# 28

Tack Towe, det var den finaste komplimang vi i familjen fått på länge och gör att vi orkar hur länge som helst! För oss är kärleken till våra djur ovillkorlig och självklar!

# 29

Ja, det verkar ju som att mamman vill att ungen ska ge sig ut i världen och bilda en egen flock. Haha, lite uppiggande flörtande och lek ja.. det skulle båda damerna behöva ;)

# 30

Ja det måste bidra till en känsla av otrygghet och förvirring hos lillkatten att inte mamman vill ha henne hos sig. Hade transportburen i sängen inatt igen och hon gick in i den frivilligt. Stängde då efter henne men hon ville ut och krafsade med tassarna och då klarade vi inte att ha det stängt längre utan släppte ut henne.. Man känner sig hemsk!

# 31

Ja för det är som att det är bara mamma som gäller på natten, och mamma vlll inte ha henne hos sig! Att sova hos oss är inte lika bra som hos någon med päls ;)

# 32

Intressant att höra att det finns en till som gör likadant! Han får alltså en sådan godisboll som man stoppar in torrfoder i? Någon sådan har vi inte.

Kan høres ut som en eventyrare.Min hannkatt eeeelsker og gå tur og han kan periodevis gå hvileløst rundt mens han mjauer fordi han vil ut.Det kan være hun kjeder seg.Att hun syns det er tråkigt att alla sover.

#33
Man känner sig hemsk när man stänger in dem i buren.
Det är sista utvägen att pröva det. Er tjej börjar ju lugna ner sig lite nu känns det som.

Eftersom hon gärna går in i transportburen så testa att spraya Feliway i bädden i buren. Det kanske lockar henne att stanna kvar.

Jag har två intensiva katter här. Men fördelen är just att de är två. De springer som tokiga, leker och sover ihop. Det blir väldigt svårt för en intensiv katt att inte ha någon att vara med.

Jag hade en katt som var mörkrädd faktiskt. Hon skrek hela natten om det var helt svart och släckt.

När jag hade lampan på var hon tyst. Kan det vara något sånt månne?

Uppdatering:

Hon har fortfarande inte fått gå ut, och inatt provade vi att inte ge henne något Zylkene, och situationen blev genast mycket sämre. Hon har varit väldigt aktiv och skrikit hela natten och rusat runt. Det känns fel på något sätt att tänka att hon alltid måste äta Zylkene för att vara lugn? Man vill ju att ens katter ska må naturligt bra.

#34

Ja jag tror att hon tycker att det är tråkigt att alla sover!

#35

Ja, spraya Feliway i transportburen kan vara något!

#36

Vi har provat att sova både med lampan tänd och släckt. Först tyckte vi att det gav effekt att ha lampan tänd, som att hon lugnade ner sig då, men sen verkade det inte göra någon skillnad. Däremot måste hon känna sig mer ensam på något sätt när det är släckt.

Såg en liten pärla här på forumet till salu efter sent återbud. S*Nam Sook's Brownbetty. Hon kunde kanske passa in i er familj..en pigg och alert liten paddfröken kan ju aldrig vara fel!

Jag vill inte fresta er men förslaget om en till katt känns högst aktuellt som jag förstår er situation.

Lycka till!

# 38 håller med. Jag tror också på en kompis. :)

Tror också det kan hjälpa lill-katt att få en liten aktiv kompis. Men tycker också ni bör tänka på att gamm-katten kan bli än mer surare och t o m bli att må dåligt av ännu en aktiv yngre familjemedlem. Menar bara att ni bör ta den risken också i beaktande innan ni bestämmer er.

För övrigt superbra tips på den där aktiveringsleksaken du som tipsade, den ska jag också skaffa.

Lycka till.

Jag tror nog precis som övriga att problemet är att hon vill vara hos mor på natten, men att mor tar avstånd och dessutom är lugn och tråkig. Antingen får ni nog skaffa en aktiv marodör till och kanske bara låta mor sova i sovrummet, eller så kanske er fröken behöver flytta till en kompis.

Tack igen för alla förslag! Här kommer nu en uppdatering.

Vi har nu provat att stänga in katterna i ett eget rum de senaste fyra nätterna. Skillnaden har varit total. Lill-tjejen njuter av att få ha tillgång till mamma hela natten, och har varit knäpptyst. Det är fantastiskt att se henne må så bra.

Däremot är det precis som barkens säger i #40, nu är det istället gamm-katten som får avstå från sina behov att sova tyst och lugnt med oss. Hon är märkbart stressad och moloken, inte alls sig själv. Vi är väldigt rädda att en till familjemedlem skulle få henne att må dåligt permanent.

Att lill-katten behöver en kompis är dock solklart. Hur vi ska lösa detta är dock en annan fråga.

Mina katter går fritt i hela min lägenhet - inga stängda dörrar. De blir stressade av stängda dörrar. Kan det vara så för era katter månne?

Den stora katten kanske vänjer sig efter ett tag? Jag har haft en "familj" på tre - mamma, pappa och dotter - som alltid sovit i eget rum. Dels för att vi skulle få sova, men även för att katterna skulle kunna slappna av och kunna känna sig riktigt trygga. Det har varit en del spänningar mellan vissa av dem och gruff när lampan släkts.

De vande sig och gillade sitt rum. Sov i hög på varm plats och hade god mat.