Siames iFokus

Siames

Etikettavel
Läst 2199 ggr
Juliette-
0

Inavels %

Hej

Jag har ni studerat på pawpeds bland olika katter inom KAT4 och får skrämmande höga siffror på total inbreed i jämförelse med den ras jag har..

Där av tänkte jag höra med er vad ni tycker är ok? Är kusinparning ok? hur ska man tänka? hur tänker ni när ni parar? Är de så svårt att få tag på obesläktat att man inte tänker så mycket på inavelsprocenten? Endel är ju redan uppe i 4-5% i bara 4led och de är vad skogisen har totalt om inte mindre

Nyfiken i en strut förlåt

Juliette-
0
#1

Jag har konstaterat att de är jag som är "skolad" i fel ras.. Norsk skogkatt har en enorm avelsbas i jämförelse Skrattande så jag ska inte haka upp mig.. roligt med era åsikter i vilket fall

Celia
0
#2

Jag har inte lagt upp mina katter där, men några har dykt upp när köpare har skickat in stamtavlor tillhörande syskon. Jag ska genast gå och kika vad det står på mina…

Per-Erik Sundgren säger i sina föreläsningar att man ska veta vad man sysslar med om man ger sig in på inavel. Han pratade om kusinparningar och detta var inget han rekommenderade MEN om man tvunget ville inavla så var kusinparning det absolut närmaste man skulle ge sig på. Jag tolkade honom som att det redan var 'too much' för honom med kusiner och att sånt som gick längre bak var mer ok - men att rena utparningar var det absolut bästa.

*springer till Pawpeds*

[viciousy]
0
#3

tycker inte om inavel…

Celia
0
#4

Vad jag kan se på en katt som jag har fött upp, där siffran 6,25% fick mig att häpna, är att det beror på att en och samma katt Okesha Star Galaxy ligger i var- och varannan generation i P8 och bakåt. Samt att synligt i stamtavlan finns en och samma katt i pappans 2:a generation och mammans 3:e.

Pawpeds verkar räkna så långt bak som det finns katter. Så fungerar inte det db-program jag har (BreedMate), utan där kan man välja om man vill kolla inavel över 6 generationer eller mer, genom att ange en siffra.

Av 22 katter härifrån har 20 st 0% och det tycker jag ser bra ut. De andra två är den ovanstående med 6,25% och en annan som det står 0,781% - men man måste nog ha fler namn på plats längre bak om det ska vara riktigt säkert. Jag ser att det saknas en del namn bakom många katter om man väljer att se 9 generationer.

yahtzeecats
0
#5

Hej, jag tror många inte tittar längre bak än 4 led i stamtavlan inom siames och oriental. Besökte en svensk hemsida i vintras där 2 katter skulle paras, de var importerade resp barn till importer men det spelade ingen roll - där skulle det bli tre kända engelska siameser (som vi har många importer efter både i Europa och här i Sverige) 18 gånger, 24 gånger, respektive 33 gånger (!!!) i stamtavlan på kattungarna.  Och det var inom 9 led om jag inte minns fel, kanske ett par enstaka var i 10 led.

Det behövs fler importer men det behövs också lite mer fantasi så att alla inte tar samma hane hela tiden. Det blir tyvärr ofta grupphets efter vinnande hanar som ger snygga avkommor. "Alla vill ha" oavsett om sedan majoriteten av kattungarna på en utställning har samma pappa/farfar osv… Kusinparning är för mig för nära.

Lustigt egentligen att det kan bli så olika - härstammar inte skogisar från ganska få avelsdjur? Hur gick det till när man började avla skogis, var det inte några norska katter som fick bli stamdjur? Det kanske var ganska många?  Jag tycker inte det finns någon anledning för siameser och orientaler osv att vara så inavlade, eftersom det finns avelsmaterial om man tänker efter lite.

I artikeln "Populationsstudie av engelsk bulldogg och förslag på avelsstrategi för rasen" av Katarina Ferm, institutionen för husdjursgenetik, SLU. (Finns på nätet om man googlar t ex 'bulldogg' och 'inavel'). Inom bulldogg föds 100 valpar/året i Sverige, antalet aktiva avelsdjur är ca 50. Inom Kategori IV är det fler aktiva avelsdjur men kanske inte så otroligt många fler? Med 50 aktiva avelsdjur rekommenderas att varje hanhund bara ska få 25 avkommor. Dessutom bör man hålla räkning på barnbarnen.  "Att en hanhund kan fungera som avelsmatador utan ett högt avkommeantal återspeglas genom att jämföra detta antal med antalet barnbarn. Ordningsföljden blir omkastad och den hanhund som klart urskiljer sig bland mor- och farföräldrar behöver inte göra det som förälder. Att en hanhund har 160 barnbarn kan i denna ras anses vara lite mycket, kanske bör siffran vara runt 50 eller strax däröver (baserat på att en hund har både farföräldrar och morföräldrar fördubblas antalet barnbarn jämfört med antalet barn). Dock är det endast ett fåtal hanar som utmärker sig genom att ha ett mycket stort antal barnbarn, medan majoriteten har ett begränsat antal." Tror vi skulle behöva räkna på det här sättet i våra raser också. Men i Kategori IV är det tyvärr inte poppis att diskutera problem med t ex matadorhanar. Vidare står det: "Ett samband mellan sjukdomsförekomst (immunsjukdomar, hudproblem) och ökad inavelsgrad kunde anas i materialet."

När jag födde upp min första kull var det en dam som köpte en honkatt. När honan var ett år ringde hon runt till olika uppfödare för att fråga om lämpliga hanar. En erfaren uppfödare som nu inte är aktiv längre rekommenderade den tidens "superstar". Men, sa min kattungeköpare, är inte han kullbror till min katts pappa? Ja, men det är ju inga problem menade uppfödaren. (!!!).

Celia
0
#6

I en annan tråd hoppade vi utanför ämnet något och skulle skapa en ny tråd. Jag tycker dock att inläggen passar här eftersom det är diskussioner om samma ämne - inavel.

Kopierat från Harlekin 

Zeldtrix skriver:
"Om jag snor tråden något så är det väldigt ofta man ser extrema inavelsparningar nuförtiden. Både bland OSH och SIA…"

Celia skriver:
"ja och då är det väl oftast inte gjort för att det inte finns några alternativ (?), utan för att uppfödarna vill ha det så där i hopp om bätte typ (ja eller vad de nu är ute efter?). I längden blir majoriteten inte alls bättre, tvärtom. Hälsan behöver vi väl knappast nämna här…

Jag vill inte skriva några namn här, men det finns en gammal uppfödare som alltid har kört med kraftig inavel och till sist såg katterna inte ens ut som de skulle. De var så dåligt typade att man trodde att det rörde sig om en annan ras eller någon blandning. Men det tycktes inte spela någon roll, så länge EN i varje kull gick att ställa ut och förhoppningsvis avla vidare på. Gärna då med ett kullsyskon eller någon av föräldrarna (!)"

Zeldtrix skriver:
"Precis. De flesta idag verkar bara tänka på typ, och med typ menar jag öron. Hälsa, temperament och dylikt verkar definitivt inte vara lika viktigt. Alternativ finns det ju definitivt gott om idag så den ursäkten håller i varje fall inte. Vet inte vad förklaringen är. Mycket intressant hur som helst.

Ja, ofta är det så när man inavlat i flera generationer. Det slår tillbaks. Vi hade mycket intressanta föreläsningar om detta när vi läste genetik och sällskapsdjursavel på vet. utbildningen."

och sen skrev jag att vi borde ha en tråd om inavel.

Juliette-
0
#7

Vad tycker ni är en ok parning då?

Ni kanske inte kollat på procent men är de så lite procent som gäller eller vad?

Hur ska man tänka.. vad är ok att köpa med total inbredd? eller skall man se till varje led.. i 4led vad är ok procent?

Celia
0
#8

Jag brukar göra en mall för en planerad parning. Alltså en stamtavla på hur kattungarnas stamtavla kommer att se ut, fast i 5 generationer och jag vill helt inte ha samma katt mer än en gång. Förekommer en katt mer än en gång, så förekommer även allt bakom just den katten lika många gånger.

När jag har gjort parningar där en och samma katt funnits synlig (eller ett kullsyskon) - en gång bakom mamman och en gång bakom pappan så har jag vågat om katten t ex har legat längst bak på den ena och längre fram på den andra. Svårt att förklara så här i skrift, men jag har försökt att undvika att det blir något som man 'ser' direkt vid en titt på kattungarnas stamtavla. Någon gång har jag vågat mig närmre för att få lite hum om defekter som kan lura bakom. Jag blev inte klokare kan jag säga. Ungarna var defektfria Fundersam Jag har också sett mindre allvarligt på det om jag vet att katten som fördubblas inte har lämnat några direkta defekter och/eller har kvaliteter som extremt bra ögonfärg. Efter en sådan parning är ren utparning att föredra i kommande generation!

Celia
0
#9

Ingen som kan svara på #5 fråga om Skogisens uppkomst? Det hade varit kul läsning för jag har nog inga böcker där jag kan finna info om stamfädernas namn när det gäller den rasen Fundersam

Celia
0
#10

Vår hane är inavlad. Det kommer väl att dyka upp en chocksiffra om jag bidrar med hans stamtavla till PawPeds Förvånad Flört

Wikrita
0
#11

#9

Om du søker etter PAN, så vil du kanskje finne noe om utspringet til de Norske Skogkattene. Prøv Google eller NRR.Skrattande

Celia
0
#12

#11 - det var inte jag som ställde frågan i #5

Visst kan jag googla och läsa svaret för mig själv, men det hjälper ju inte frågeställaren ;)

För tillfället är det mycket avbrott här och jag har nu försökt att skriva detta flera gånger…. det är något på gång verkar det som. Under tiden får jag googla på sånt som ska upp här om Kategori IV-katter, men om någon googlar på historik kring NFO och hittar ngt intressant, så får ni gärna berätta lite här - så att både #5 och vi andra får läsa.

Jag har dessvärre annat som måste göras om det ska komma upp i veckan :)