Det gamla beprövade Feliway är det enda jag kommer på i brådrasket. Annars är det ju jättesvårt att lösa sådant här…..

Det är ett bra tips som i många fall kan fungera :)

Fast vi pluggade in flertalet sådana i gamla huset och katterna pissade i 'pluggen' och sen luktade det bränt urin istället…

+ att jag blev allergisk av feromonerna (fast det valde jag att leva med just då, jag blir ju allerigsk mot kattpiss också).

Det er trist når det er sånn.

Det er vel ikke så mye annet å gjøre enn å kanskje prøve Feliway igjen.Det kan jo være det har effekt nå om det er en stund siden du prøvde.Eller kanskje prøve den i sprayform istedet. Det finnes jo ufarlige naturmiddel som kan prøves også.Jeg har ingen erfaring med det selv,men har hørt at det kan hjelpe.

Den senaste tiden har jag placerat ut små fat med en bomullstuss indränkt i ättika, lite överallt. Det fungerar jättebra på de ställen där hon tidigare har markerat men man måste fylla på med ny ättika ca varannan dag, annars avdunstar det och slutar att lukta. Men nu går hon på andra ställen istället och vi kan ju inte ha ett helt hus som stinker ättikssprit

#3 - vet du något om dessa naturmedel, vad de heter t ex?

Jag har Piss Off, PistVäck (från Norge) och har testat alla möjliga rengöringsprodukter utan ammoniak.

Hennes pissande stimulerar även de andra honorna till att pissa just på 'hennes' ställen när de löper

#2 Du får ursäkta men jag skrattade faktiskt åt dig Hur man än vänder sig har man rumpan bak!!!!

Allvarligt talat så kan det nog vara läge att försöka hitta ett nytt hem till den älskade bitchen. Det är självklart ett jättetufft beslut att ta och man försöker ju in i det längsta att lösa situationen på något annat sätt. Men kanske börja slänga ut lite tåtar och se vad som händer.

#5 - det gör inget. Jag skrattar också åt det numera  men jag blev väldigt besviken när jag såg hur katterna 'uppskattade' de dyra pluggarna. Och ni skulle sett veterinärens min när jag först berättade att jag blev allergiskt mot dem  och nästa gång vi var där så berättade jag att de var nerpissade

Jag undrar om han har vågat att rekommendera dem därefter. Han blev väldigt orolig för min hälsa när jag berättade om allergin. - Du måste genast ta bort dem! haha, han är rolig

 #6

Valerina Forte heter det på Norsk. Desverre vet jeg ikke det svenske navnet,men dette er naturmiddel som man kan kjøpe hos en helsekostbutikk. Siden jeg ikke vet så mye om det og ikke har prøvd det før så tør jeg såklart ikke komme med noen anbefaling utover det. Men det hadde kanksje vært noe å diskutert med din veterinær.Han kan sikkert en del om slike naturmiddel.

Håller med #5. Varje katt är värd en riktig chans, och det är mycket troligt att detta beteende kommer att försvinna vid miljöombyte till omgivning utan tryck från stor kattgrupp. (Så brukar det bli enligt de erfarenheter jag känner till). Kanske helt utan annan katt. Utan stressen från de andra katterna kommer hon förmodligen inte längre ha detta behov att hävda sitt revir. Jag tycker alltid detta ska prövas innan man ger upp, det är väl bättre att katten får bli harmonisk och att den kan ge glädje till en ny familj än att alla, både katter och fyrbenta, ska fortsätta må dåliugt av en ohållbar situation.

Det skall vara bra att blanda bikarbonat och vatten för att bli av med lukten. Jag antar att bikarbonatet är basiskt och neutraliserar det sura urinet. Jag tror att det är som några beskriver här att det är bäst att omplacera den lilla damen och det ganska snart. Om hon får etablera en vana kring att markera kanske det till slut går så långt så att beteendet inte bryts då hon omplaceras. Det är svårt men ibland måste vi se över och förbi oss själva för kattens bästa :-(. Jag hoppas att jag kan det då jag behöver det i framtiden.

#7 - jo det heter nog så i Sverige också. Jag har i alla fall hört namnet. Men det är Valeriana i många leksaksmöss. Carina-möss luktar t ex mycket av Valeriana och i för stora doser blir katten 'galen' istället. Jag får kanske fråga av Karitzy om dos i så fall, hon är duktig på sånt

#8 - vi har haft denna diskussion uppe till och från. Husse vill i så fall att hon ska flytta med en kattunge och det har vi ju inte haft på flera år nu  En gosse tror jag hade passat allra bäst. Som jag skrev högre upp, så har vi bara goda erfarenheter av att placera om katter som markerat här hemma, så vi har inte diskuterat några drastiska lösningar som avlivning eller liknande, det skulle aldrig falla oss in. Då tycker jag att man ger upp och dömer i förtid. Jag vill testa allt som verkar lovande

#9 - jag har redan medel som klarar av att få bort urinlukt för oss människor, men jag har ju inte en aning om hur det fungerar för en katt. Kanske detta med bikarbonat är något som tar bort lukten för en kattnos. Fast hon verkar ju kunna markera precis var som helst (nya platser verkar ju vara en utmaning för henna), så jag undrar om det hjälper för att ev. lukt försvinner. Värt att testa låter det i alla fall som. Tack för tipset

En annan sak. Efter nya erfarenheter med vår andra kastratdam har vi bestämt för att ta en titt i munnen på den här markeringsdamen. Vi ska boka tid så snart vi kan och hoppas på att se en förbättring när det gäller hennes maktgalna uppförande. Vi tror inte så mycket på att detta kan vara orsak till hennes bitchiga humör, men risken finns där.

Jag ska försöka att hålla er uppdaterade. Om inte annat så ser ni kanske en omplaceringsannons i samband med att vi får kattungar längre fram…

Katten din har et psykisk eller fysisk problem, Celia. Hvis hun nettopp har vært hps veterinær. vil jeg jo tro at hun ble "sett over" og at dere ikke mistenker noen sykdom, tex.urinveisinfeksjon på henne..

Jeg kan godt tenke meg at dette er et psykisk problem, at hun føler seg truet av noen av de andre kattene. Det er ikke sikkert det er henne som ypper til bråk, men en som "fyrer henne opp", om du skjønner hva jeg mener. Det er ofte ikke den katten vi tror det er som er det egentlige problemdyret, men noen som holder seg litt i bakgrunnen og får alt til å skje.

Fra det første kullet jeg hadde og solgte, var det en vakker bruntabbyjente, som heter La trappe trippel. Da hun til sist, etter kastreringen, ble tatt på ferken hvor hun pisset inni brødboksen, fikk eierne nok, og fikk henne omplassert. Hun kom til et stille hjem som alenekatt, og stortrivdes fra første stund, og da ble det slutt på tissingen på alle tenkelige og utenkelige steder.

Nå har jeg 3 grupper med katter, og hvis en av dem viser avvikende adferd mot de andre i gruppen de hører til, så blir de overført til neste gruppe.

Wikrita, jag har inte varit hos veterinären med henne sedan hon kastrerades och då sa han att vi skulle ta tänderna under våren, för hon har samma problem som sin halvsyster som vi var iväg med nyligen. Man ska aldrig fixa tänderna i samband med att buken är öppen, så det var därför som detta inte gjordes i samband med hennes kastration.

Oavsett så måste hon ju snyggas till i munnen innan hon ev. flyttar, jag kan ju inte lämpa över ett problem på någon annan.

Jag har inga planer på att dela upp våra katter i grupper. Det räcker med att hanen är inlåst om nätterna med någon av de andra i vårt lek- och parningsrum. Jag omplacerar hellre än delar upp. Det är så olika hur vi fungerar, men vi har 10 katter och en boyta på närmare 400 kvm. Här finns plats för alla att gå undan om de känner sig trängda i något läge.

Vi har två katter som har problem med andra och det är ungefär samma katter som dessa två inte kan dra jämt med. Men på senare tid har antalet ökat och kastrathonan ger sig nästan på vem som helst när hon känner för det. Jag har svårt för att tro att vår lilla Bodil skulle vara någon som går omkring och mobbar, hon är inte ens könsmogen än. Men kastrathonan (Ellen) ger sig även på henne ibland :(

#13 Nej, Bodil hotar säkert inte Ellen men det är säkert så att Ellen känner sig mycket osäker på sin plats i flocken och tar varje tillfälle i akt att försöka hävda sin position och kanske t o m klättra upp några snäpp i hierarkin, detta genom att också (eller snarare, helst) försöka trycka ner andra på 'samma nivå' som hon eller lägre.

Håller helt med Wikrita. Det är inget 'fel' på er katt Ellen, hon är bara en katt som inte klarar att hantera relationerna i en grupp katter. Som ensamkatt eller möjligen med en annan katt (äldre kastrat eller liknande som inte upplevs som 'konkurrent') kommer ni få se en helt annan bild. Hon är värd den chansen och det livet. Att omplacera en katt som inte trivs i sin kattfamilj till ett hem med bättre förutsättningar i form av lugn och utebliven konkurrens är inget nederlag eller misslyckande, utan ett steg för att ge ett bättre liv till både katt och ägare. Fixa tänderna på henne och försök hitta en pensionär eller liknande med mycket tid för en kisse :-)

Glömde säga att när honkatter som stått högt i rang kastreras förlorar de i ett slag ofta all sin rang - det hände min gammelkatt Lara. Hon var drottning och den självklara ledaren när hon var fertil. Efter kastreringen försvann hennes pondus som hormonerna hade gett henne. Det insåg både hon, som blev osäker i relationen till de andra katterna, och de andra katterna, varav en som hade dyrkat henne tidigare gick över till att mobba henne. :-(

Så att en katt med osäkert beteende när det gäller rollen i flocken, som Ellen, blir än mer osäker och agerar ut det efter kastreringen, är med tanke på detta inte så konstigt.

Jo jag har varit där förr och anser att det är oss människors fel att katter hamnar i knipor som denna. Katter är inga flockdjur och har aldrig någon Alfa-hona som t ex en lejonflock (som är de enda kattdjur som lever med hierarki) eller hundar/vargar, även om vi människor ofta vill tro så. Bland katter vill alla katter bestämma och tvingas de till en nedtryckning så uppstår problem.

Ellen har satt skräck i samtliga katter som hon är elak mot. De springer iväg eller hukar om hon närmar sig. Hon verkar gilla det där, för det är då som hon går till attack. Hon har aldrig själv fått prygel av någon annan katt men jag tror att hon skulle behöva det…

Tidigare problem med katter som markerat har inte varit så här dramatiska och våldsamma. Det har mest handlat om småkiv eller helt enkelt att någon bara har markerat. Den här gången är det mycket som skiljer sig från tidigare problem och det är svårt att förklara vad det är som gör att det inte stämmer med tidigare fall, det var därför som jag bad om tips även om man kanske borde vara här på plats och se kroppsspråken.

Så det är väl bara att bearbeta sina skuldkänslor och se om det kan dyka upp en familj, för en pensionär blir för trist när hon älskar att umgås med barn.

Tack för alla era kommentarer :)

Jag håller med dig Celia om att det är vi människor som skapar problemen. I naturen finns inga kastrater och inga flockar som vi försöker skapa i våra hem. En trevlig familj som är beredd att prova vore ju kalas. Jag håller alla tummar jag har att det ska ordna sig snart för dig och Ellen

Egen barnfamilj låter som en toppenidé Håller tummarna för henne. Det kommer gå bra!

#16 #17 Vanliga katter i Sydeuropa som t ex de vilda katterna i Rom lever i samhällen där det finns ledarhanar och -honor och där honorna samlas för att tillsammans ta hand om sina ungar osv. Ganska likt lejonflockar. Så det är inte helt korrekt att vanliga katter inte normalt lever i flock. Ibland väljer de att göra det och då utvecklar de samma hierarkier som i andra flockar. Om de tvingas leva i flock men det inte är självvalt så varför skulle de inte ha hierarkier då?

#19 Ja detta har jag också läst om; att förvildade tamkatter bildar flockar. Katten jagar solitärt, detta i sig behöver inte innebära att den också lever solitärt.

Jag har filmer om detta med vanliga katter, men jag har inte möjlighet att se dessa för tillfället eftersom det kräver en vanlig videouppspelare. Så jag kan inte citera något exakt från filmerna.

Men där är detta upptaget som ni nämner och hur det fungerar. Det är mor och döttrar och hanarna är inte välkomna annat än när det är löptid. Då får gärna flera hanar komma förbi, för att senare jagas bort.

Jag har samma med stallkatterna här. Nåde den hane eller icke besläktad hona som tror att de får komma hit och stanna. När ungarna växte upp så körde mamman iväg alla utom en så snart de kom upp i könsmognad. De kommer fortfarande men nu är det bara i hopp om att få bort varandra och ta över stallet.

Katter fungerar ungefär som uteliggare. De håller samman i svåra tider då det är kallt och ont om mat (den ena är bra på att ta fåglar, en annan på att fånga sork etc). Ofta får de inte behålla sina egna byten pga de andra! De har ingen kraft att bråka. Så snart de börjar få ett bättre leverne så börjar gallringen av de oönskade, så sker enbart i lejonflockar då det är dags för en ny hane att ta över efter en gammal.

Jag har inga planer på att skaffa en ny videospelare, men jag ska låna en när det är dags att spela in alla filmer på skiva och då ska jag anteckna när jag tittar igen :)

Jag skriver också bara vad jag har läst och sett, detta är alltså inget som jag själv har hittat på ;)

Mvh, Cecilia

ehm. jag hängde citronskivor i trådar där min kille brukade spraya! och ställde ut kattmat på golv där han brukade kissa… men det var bara tillfälliga lösningar :(

#21 Hva tenker du at vi skal kalle deg, Celia eller Cecilia….

Uansett, så ønsker jeg deg lykke til, prøv å tenk på det beste for katten.

#24 - det går bra med vilket som. Cecilia var upptaget när jag registrerade mig.