Min huskatt SKitty var mobbad av mina båda siameser för några år sedan. När jag gick och lade mig och de var dumma mot henne la jag mig vänd mot henne och knuffade bort de andra vänligt, men bestämt. efter bara några dagar hade de fattat galoppen och slutade mobba SKitty.

Kan tilläggas att SKitty och Bella (min första siames) växte upp tillsammans och siames nr 2, Yindee, var nykomlingen. De var helt enkelt "rasister".

Trots allt är man ju flockledare även för katterna, som man är för sin hund och jag tror absolut man kan påverka beteende genom att visa "på deras vis" vad som gäller. 

Detsamma hände ju konstigt nog här hemma nu när Cinzano varit ute på parning. När hon kom in hade hon fått bättre självförtroende och Iris har slutat att jaga henne. Tyvärr har dock Iris hittat ett nytt offer och ger sig istället på Tingeling så fort hon får tillfälle.

Just nu har jag tröttnat rejält på mobbingfasonerna och systrarna bitch är ute i katthuset sen i morse. Iris har rivit Tingeling så illa att det är osäkert om hon går att ställa ut i helgen.

Visst lønner det seg med særbehandling! Det har vi erfart flere ganger. Så flott at det går bedre med Kajsa nå!

#2 Jeg er veldig glad vi ikke har det sånn blant kattene våre.

#2 Så tråkigt. Jag har också haft mobbande katter och det har inte blivit bättre, så jag har fått ompacera, det var ffa en hona som gav sig på sin forna vän, en ngt yngre hona. Som små var de vänner och sov ofta ihop, men när den yngre honan, Josephine, blev könsmogen så ändrades det. början var Missy, den äldre honann, bara taskig, och jagade henne nästan på lek, men så blev det värre och värre (båda honorna blev senare dräktiga samtidigt). Missy låg och smög på Josephine så till slut så vågade inte Josephine röra sig fritt längre. Droppen blev när Josephine låg och sov i mitt knä, och Missy kom förbi, strök sig mot mig och sekunden efter högg J vid svanroten så att hon skrek till, vilket ledde till en böld och en antibiotikakur. Så Missy fick bo för sig själv och få sin kull, och sedan fick hon flytta, det var inte mycket annat att välja på.

Bra för Kajsa att särbehandlingen fungerade. Tyvärr har det inte fungerat här på någon katt. Kanske ev. Skatan, som blivit mer framåt.
Men det kan lika gärna ha med kastreringen att göra. Plus att alla katterna slappnade av, när Spidde inte längre fanns.

Smilla och Skatan kommer nog aldrig älska varandra. Saga som är högst i rang, slår den hon just då är mest svartsjuk på. Sekunden senare ligger hon ihop med sin rival..

Vad skönt! :) Hon förstod väl att hon var speciell när hon fick kvalitets tid med matte :)

Jag har två bondkatter som är först så att säga. Den ena bondkatten Charlie var endast 4 veckor när jag hittade honom, så hans sociala färdigheter är noll tyvärr. Men snäll som ett får är han.

Han blir mobbad av mina siameser - trots att han har pappat dom båda. Till slut fick jag nog av eländet - tussar låg på golven. USCH! Nu tar jag fram blomstersprutan vid ”bråk” och stävjar detta direkt. DEtta har funkat! Nu är det lugn och ro, de har fattat galoppen att jag är ledaren.