Jag vet inte riktigt, jag har inga barn eller så. Men om jag skulle ha det så skulle dom absolut inte få vara elaka mot mina djur! Det skulle jag ALDRIG tillåta att någon var! Och det kan väl inte du tycka är okej heller!

Barnet testar väl först vad som är okej och inte, och då måste man ju vara där och bestämt säga NEJ!. På skarpen.

Så som man själv säkert blev tillsagd när man var liten.

Och att katten biter ifrån är inte alltid så dåligt, då kanske hon lär sig lite att ge den lite utrymme. :)

Men vad vet jag, jag vet bara att jag kommer att uppfostra min barn så :)

Har tre barn hvor yngste nå er 9 og vi har hatt katter hele tiden 

Det er så mye gleder for barn å ha vokse opp med dyr men det forutsetter jo at de lærer seg hvordan de skal håndtere og respektere dyrene.

Nå har jo ikke dere hatt katt så lenge og da er det fortsatt nytt for henne så det viktigste er at du er tydelig på hva som er lov og hva som ikke er lov å gjøre med pus.At du er streng på de regler og ikke gir etter.Det er jo du som er rollemodellen og du som må lære henne hvordan man skal håndtere kattene.Så nei du kan ikke vente på at det skal gå over men være veldig tydelig med grensesettingen istedet.At hun lærer at det rett og slett ikke er lov å være slem mot pus.

Noen supre råd har jeg ikke annet enn at du er konsekvent på hva som er lov/ikke lov.Jo tydeligere regler man har jo lettere er det jo for barn å forstå.

Lykke til 

Tycker det är bra att katten biter ifrån sig. Precis som #1 säger så kanske din dotter lär sig att låta den katten vara.
Det är mycket svårare att förklara för ett barn vad den inte får göra om djuret går med på allt.
Sen måste du såklart tala om för din dotter att det är fel att vara elak mot katterna.

Tack alla för svar!

Naturlitvis tycker jag inte att min dotters beteende e ok. Jag säger till på skarpen. Å för en kort stund funkar det, men det tar inte lång stund innan karusellen börjar om igen… Att min hona biter ifrån har jag hoppats på länge att hon skulle göra.Men det har min dotter  glömt till nästa gång… Det slutar med att mina fyrbenta vänner följer mig slaviskt. Vilket jag i och för sig inte bli ledsen för

Det kanske bara är att fortsätta tjata å härda ut?!  //Fillan

Härda ut, och ge dig inte. Kram!!!

Var noga med att ha platser högt upp i rummen, så att katterna kan ta sig undan den lilla marodören. I köket kan de t e x vara med ändå, från sin hylla högt där uppe. I badrum, vardagsrum och ett sovrum bör det också finnas något att rädda sig upp på.

Det finns ju vissa grundregler man måste lära barnen - klappa fint, inte störa när katten sover, inte jaga katten etc. Det är bara att ligga i, vara bestämd och ta det om och om igen.

Minns hur det var att ha 3-åring. 3-åringen har hunnit bli 15 år nu och är inte precis lättare. Men han är snäll mot katterna iaf.