Vansinnigt svåra frågor egentligen, här får man rannsaka sig själv.

1. Avla var inte alls planen från början - två sällskapskastrater skulle jag ha. Men så träffade man nya vänner, for på en utställning för att prova och sen bestämde jag mig för att jag ville föda upp katter som jag själv skulle vilja köpa.

2. Än så länge har jag bara ett avelsdjur, men jag tycker ju att man väljer avelsdjur när man väljer passande hane också. Jag satt med näsan i Pawpeds och på en miljard hemsidor över hela världen tror jag, när jag letade min första hona. Jag ville ha en vitfläck, jag ville ha ganska bra typ och en bra stamtavla. Sen var det bara att vänta på att rätt katt skulle födas.. och det gjorde hon <3
När jag valt hane har jag valt utifrån de kvalitéer jag själv värdesätter, och utifrån en kombination jag tror på.

3. Ja, jag ställde ut innan och fick en ganska god uppfattning om vad jag anser är en vältypad oriental, genetik, rasstandard osv. Nu vill jag inte avla på en katt som inte håller för höga certifikat som vuxen.

4. Uff, planeringen handlar väl om att delvis lära sig att avla inte är att planera, planer går ändå bara i stöpet. Jag vill ha orientaler med bara orientaler i tavlan, jag vill ha vältypade katter med gröna ögon och härligt temperament som lever långa liv - mycket av målen går ju inte att se på många år, det är ju först när man har facit i hand som man vet att man uppnått sina 'mål'.
Först och främst har jag mål att uppnå och det är att bredda min egen vitfläckslinje och att få vitfläckar som håller måttet, med mkt vitt på och starka, klara färger. Sen ska jag inte sticka under stol med att jag vill ha skitfina katter som jag kan åka på utställningar med för jag tycker det är himla skoj, och när det går bra för mina katter blir jag jätteglad och stolt. Sen blir man ju stolt över andra saker också, som när kattungeköpare pratar om hur goa och härliga katterna de köpt av en är, eller när jag fick ta med Jerry till Borlänge och han var som en dröm att hantera, lugn och trygg osv.

Kanske är tvungen att svara själv också.

1. Jag har alltid varit intresserad av avel och genetik och hade också länge varit intresserad av siamesen som ras. Via en kattannons kom jag i kontakt med Ulrika Örtenberg på S*Merlions och hade sån tur att jag fick köpa Saga av dem. Båda jag och husse hade tänkt oss brunmaskad siames, men det blev blåsköldpaddstabbymaskad balines istället och det har vi aldrig ångrat. Sedan började vi planera för avel och leta hane.

2. Egentligen hade vi inget särskilt kriterie när vi valde vår första balines, annat än att hon skulle vara frisk och rastypisk, vi var inte insatta i kat 4-världen och visste inget om stamtavlor och sånt. Vi hade dock en väldig tur när vi fick den finaste ungen ur kullen. Jag väljer avelsdjur som är så tekniskt korrekta som möjligt i sin helhet. Ögonen tycker jag gör väldigt mycket för kattens look så jag vill ha ögon med rätt form och mörkt blå färg, dock tycker jag inte om när ögonen är för små och djupa. Hälsa och temperament är självklart viktigast.

3. Nja, jag ställde ut min hona (Saga) ett par gånger i klass 12 och 11 med mkt fina bedömningar. Sedan var det dags att para så några titlar innan första kullen blev det inte tal om. Jag ställer gärna ut de djur jag använder i avel i alla fall någon gång, men det är inget som jag ser som jätteviktigt. Viktigare är att katten är snygg sund och trevlig än att den är utställd.

4. Variantparningar för att bredda bas och förbättra typ. Importer är också viktigt, likaså sammarbete med andra uppfödare om möjligt. Annars står jag ganska mycket på egna ben och jag använder mig inte av fodervärdar då jag anser att det är för mycket risker med ett sådant arrangemang. Jag vill helst inte blanda maskat och ickemaskat, inte för att det är något fel med sådana parningar, utan helt enkelt för att jag vill föda upp just maskat som det ser ut nu. Dock ser jag inte det som en tvingande nödvändighet att para med endast maskat i mitt fall. Bredd i aveln, hälsa, temperament och typ går före.

1 Hur kom det sig att du började eller ska börja avla?Köpte min Balines hane som jag hittade på blocket uppfödar tanken fanns nog där redan då utan att jag riktigt förstod det. Eller vågade utala det för min man ;)

Ganska snabbt började jag fundera på en passande hona till min hane.. 

**2 Hur valde du dina avelsdjur?
**Min hanes underbara uppfödare hjälpte mig. :) att hitta min hona.
Eftersom min hane (numera kastrat) har endast sia/bal i
linjerna ville jag försöka fortsätta med det.
Har insett att den linjen inte kommer att bli helt lätt men vi får se vad framtiden erbjuder.

3 Skaffade du några utställningsmeriter innan, i så fall hade du något eget krav på vad katten skulle uppnå eller få för resultat?
Ja, jag tyckte det var jätte roligt med utställning men då fattade jag inte så mycket.. 
Bara att de var roligt att träffa och se alla fina katter.

Det är inte viktigt att få höga titlar före parning men är naturligtvis
önskvärt att katten ska kunna hålla för det.
Någon/några bedömning/ar vill jag helst ha innan jag avlar på en hona eller hane.
Men högre titlar och dylikt kan vi roa oss med sen när och om det passar individen.

4.Hur planerar du för att uppnå dina avelsmål?
Pawpeds! Helt fantastiskt verktyg :D. Jag kan planera på ofödda t.o.m.
Jag tycker det är roligt att planera. :)
För mig är det väldigt viktigt att ha en långsiktig plan eller kanske man ska kalla det en
vision när det gäller planer längre fram i tiden.
Sen att saker och ting kan hända så att planen/visionen inte går att genomföra bekymrar inte mig så mycket.
Så är det ju med allt här i livet. :o
Det är bara att ändra eller göra en ny plan.:)

I stora drag är planen att göra SIA var parningar och Balines parningar varvat för att hela tiden ha
fräscht blod och förhoppningsvis komma framåt i typ.
Att välja friska, trevliga individer som passar till både sällskap, utställning och avel är en självklarhet.
1-2 kullar per år är min tanke.
Helst inte fler för jag vill ju hinna med att gå på utställning och träffa alla
trevliga människor och deras katter oxå ;))

Inga fler som vill skriva och berätta?

det var lite klurigt..

Liksom ramlade över en siameskull som var till salu av en ren slump, mina första katter är bröderna Edo, min vita hane behöll jag fertil för jag kom snart underfund med att de inte var så vanliga.

Han finns ute som avelshane, och hade liksom inte tänkt på möjligheten att människor skulle kontakta mig och vilja ha avkommor efter honom. Det intresset har alltså varit större intresse på den frånten igemfört med av människor som vill komma med sina honor. Så hamnade jag i det läget att börja söka efter en hona till honom.

För min del fanns inte tankarna där från början att bli utfödare själv, det känns stort och det är väldigt mycket att sätta sig in i, men det ska bli kul också, jag är ingen reggad uppfödare ännu.

Valet av den framtida honan måste vara vissa färger på grund av att jag vill föda upp foreign white, brunmaskade är det främsta valet. Denna hona som jag håller på och ska tinga funkade utmärkt när jag gjorde testparning, jag är nu på det här så det här med att studera stamtavlor är väldigt svårt, jag får till en början rikta in mig på färger och inavelsgrader, man lär sig mer och mer hela tiden.

Hälsa är också ett viktigt kapitel och mycket att lära sig.

Min hane har varit på utställningar innan, några utställningar tror jag kan ha betydelse för att få ta del av andras åsikter och bedömningar, det får man ta med sig.

Håller med föregående om att pawpeds är till ovärderlig hjälp.eN HEL DEL LÄSNING PÅ NÄTET, dialog med andra, man kan hämta kunskaper på många håll och träffa trevliga människor med samma intresse.

En intressant tråd, hoppas att fler skriver!

1. Jag blev helt såld på siameser när jag var liten, typ 10-11 år, och redan då bestämde jag mig för att när jag blir stor så vill jag ha siameser och bli siamesuppfödare!
Jag minns att jag lånade böcker om genetik på biblioteket och gick och klurade på stamnamn och hade alla möjliga fantastiska/jättetöntiga idéer som jag dessvärre/dessbättre inte minns längre ;-)
När det var kattutställningar i Malmö så tjatade jag på mamma att vi skulle åka dit och väl på plats så gick jag runt som i ett salighetstöcken och beundrade alla siameserna, världens vackraste katter, och deras bräkande stämmor var som ljuv musik i mina öron!  

2. Jag vill föda upp siameser utan OSH i linjerna och tittar mycket på linjerna bakom katterna när det gäller avelsdjur. Jag har turen att ha lärt känna ett par väldigt erfarna uppfödare som fött upp siameser länge och som är helt fantastiska som mentorer när det gäller att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter!
Jag tilltalas både av den amerikanska typen av siames med låååånga längder, och så är jag helt såld på de engelska siamesernas huvuden med sneda "grymma" ögon (mörkt, mörkt blå ska de vara!) och fantastiska "trianglar" vad gäller huvudformen. Så drömkatten att sträva efter i min uppfödning är nog en sammansmältning av dessa; en katt med amerikansk kropp och ett engelskt huvud!
Sist men inte minst: Givetvis är hälsa (och att känna till så mycket som möjligt om förfäder långt bak i linjerna ur ett hälso- och avelsmässigt perspektiv) och temperament jätteviktiga delar i valet av avelsdjur också!

3. Jag ställer inte ut särkilt ofta och det beror nog främst på att jag dels inte har körkort och dels inte är så jätteintresserad av att ställa ut heller , så jag ställer mest ut i Stockholms-trakten.
Utställningsmeriter är inget jag tittar på när det gäller valet av hanar utan det är linjerna bakom katten och katten i sig själv som är intressant; inte om han är tex GIC eller JW.
Jag vill gärna att mina katter tar CH-titel som fertila. Jag skulle gärna åkt till Norge och ställt ut kastraten Kingston och unge herr Lillegutt men båda dessa gossar tycker att det är jättetråkigt att åka bil/tåg och sitta i transportburen så både de och jag är nog ganska nöjda med "enbart" CH-titlar  

4. För min del är hela tanken med avel att man har en långsiktig vision bakom varje parning och kull, en "plan" helt enkelt. Pawpeds är ett fantastiskt verktyg att ha som hjälp vid avelsplanering! Jag försöker hålla mig kontinuerligt uppdaterad på kattungefronten och vilka linjer som finns i avel. Om någon liten knatte i en annan uppfödares kull kan passa min hona framöver kanske man kan fråga uppfödaren och kattens nya ägare om man får låna den unge hanen för en parning innan han kastreras.
Men även om man hoppas och önskar i sina avelsplaner så brukar antingen katterna själva eller nån slags Ödets nyck ha ett stort finger/en tass med i spelet också - icke att förglömma  Trots sin noggrannt och oerhört välplanerade Plan A som man som uppfödare förväntansfullt sätter i verket så kan allt hända på vägen dit. Det är nog många gånger bara att vara ödmjuk och lära sig att gilla läget när det gäller avel… och försöka ha en Plan B och en Plan C i bakfickan också - minst! 
Nu i höst fick min enda fertila hona Pixi livmodersinflammation som inte gick att behandla så hon fick tråkigt nog kastreras. Många av mina planer gick i stå i och med detta. Jätteledsamt och deppigt såklart. Men Pixi blev helt frisk och återställd igen efter kastreringen och det var det allra viktigaste!
Planer/förhoppningar/idéer har man nog alltid som uppfödare; mer eller mindre uttalade och mer eller mindre långt gångna. Själv är jag oerhört glad över att en "gammal" plan nyligen möjliggjordes på nytt; i synnerhet nu när inte Pixi kan få fler kattungar, och jag ser med stor spänning fram emot 2010!

#6 så tråkigt att Pixi blev tvungen att kastreras.  En av avelns baksidor,det är inte alltid lätt när man gör upp planer, för de kan ändras i nästa sekund.

Jag gillar också kombinationen Europeiska huvuden och amerikanska kroppar.

1 Hur kom det sig att du började eller ska börja avla?
"Ojj, hoppsan". Mina första katters (köpte två vuxna honor) uppfödare sa något i stil med "det hade varit så kul att få en kull efter den honan". Jag kunde ingenting, men det blev en kull. Det gick inte jättebra och jag svor att aldrig ta en kull igen. Ett halvår senare blev det ju en kull till, efter den andra honan.

2 Hur valde du dina avelsdjur?
De första två var inte avelsdjur köpta till avel, men det blev så. Inte mitt bästa drag, men okej. Nästa hona blev en hona med låg inavelsgrad som bar ett anlag jag gillade och honan efter det var en del av vad jag verkligen ville ha. Hon var inte ens till salu, men hon… hamnade hos mig. Intressant stamtavla, hon hade en del egenskaper jag värderar högt. Intressant stamtavla är en av dem.

3 Skaffade du några utställningsmeriter innan, i så fall hade du något eget krav på vad katten skulle uppnå eller få för resultat?
Jag föredrar att mina katter har en CH-titel innan kull, men om de inte trivs på utställningar så trivs de inte. Jag tänker inte släpa runt dem om de vantrivs.
Även om jag uppskattar att det finns en fin titel i stamtavlan på både mina och andras katter så är det absolut inte ett krav.

5 Hur planerar du för att uppnå dina avelsmål?
Det där med planering brukar inte gå så bra. Jag kikar i stamtavlor och på katter och tänker "det där skulle kunna…" men sen så kan vad som helst hända. Jag hade ett väldigt tydligt mål framför mig tidigare, men iom att Belle åkte på pyo och fick kastreras så förlorade jag en stor del av det jag strävade efter, vad jag planerade och ville. Jag måste börja om. Just nu får jag arbeta med det material jag har och det fokuserar jag nu. Jag hoppas på det bästa och så får jag köpa in något nytt i framtiden som passar mina visioner. Vi får se vad som händer.
Alltså: jag vet på ett ungefär vad jag vill uppnå. Jag jobbar bara på ett sätt att komma dit, eftersom en del planer gick i kras nyligen.

_1 Hur kom det sig att du började eller ska börja avla? _

Finn-Ove og jeg fikk vår første katt sammen i desember 2005. Anubis var en blanding av siameser og huskatt og så ut som en bicolour som liten. Vi syntes at den lille kattungen på 9 uker var bitteliten og veldig tynn med digre ører, og egentlig var han ikke så veldig pen heller. Men det tok bare noen få timer så hadde vi falt pladask for den lille kattegutten. Anubis var en krevende gutt, han ville ha kos og oppmerksomhet hele tiden og vi syntes at han til tider var ganske slitsom.

Vi leste mye om siameser og fant ut at vi ville ha en til, både på grunn av personligheten hans men også på grunn av at vi trodde han ville bli mindre krevende. Og grunnen til at vi trodde han ville bli mindre krevende var at med en katt til ville han trives bedre. Derfor fikk vi Kajsa i hus, ei brunmaska siameserjente. Vi var fórverter til henne, og vi gledet oss veldig til at det ble hennes tur å få kattunger.

Tiden gikk, Anubis og Kajsa hang sammen som erteris og det var stor forskjell på Anubis som alenekatt og som en katt med kompis. Vi kjøpte en blåmasket siamesergutt som oppdretteren til Kajsa tipset oss om og som hun ville parre Kajsa med. Mange ting skjedde, og det viste seg å være umulig å samarbeide med oppdretteren til Kajsa så dermed sa vi opp avtalen og Kajsa flyttet fra oss. Før hun flyttet hadde vi fått besøk av Chelsey, ei sjokolademaska balineserjente. Hun trivdes ikke der hun bodde så det endte med at Chelsey ikke dro tilbake til hjemmet sitt etter at hun og Anton hadde parret.  Vi ble fórverter til Chelsey og gledet oss til at kattungene skulle komme, og vi bestemte oss for at vi ville starte med oppdrett av balinesere fordi Chelsey skulle bli vår katt etter at hun hadde fått kattungene sine. Vi fikk stamnavnet vårt i februar 2007. 

2 Hur valde du dina avelsdjur?

Vi visste ingenting om standard på orientalske katter da vi startet, og de to første kattene vi eide ble anskaffet uten andre tanker enn at vi skulle forsøke oss som oppdrettere og se om vi likte å holde på med katt på en helt annen måte enn det vi hadde gjort før. Chelsey viste seg å ikke egne seg som avlsdyr, og dermed startet jakten på en balineserjente. Da var det viktigst for oss at det var en balineser, sammen med helse og gemytt. Vi så ikke på type i det hele tatt.  Vi ønsket også en balinesergutt, og jakten begynte. Da hadde vi lest, diskutert og lært såpass mye at vi begynte å lete etter en gutt som skulle ha bra type i tillegg til god helse og godt gemytt. Og det fikk vi! Som bonus hadde denne gutten en fantastisk farge på øynene, og enda et avlsmål ble fastlagt - øyefarge!

3 Skaffade du några utställningsmeriter innan, i så fall hade du något eget krav på vad katten skulle uppnå eller få för resultat?

Vi hadde vært på noen få utstillinger før vi fikk vårt første kull, men ingen av kattene hadde gjort det spesielt bra. Nå stiller vi ut den/de kattene som vi mener kan fungere greit på ei utstilling, vi har katter som vi aldri kommer til å stille ut. Men det er rett og slett fordi vi tror at de kattene ikke vil trives på utstilling, og vi ser ikke poenget med å skulle tvinge dem gjennom  den belastningen som utstilling kan være for enkelte. Utstilling kan være veldig gøy for oss mennesker, men det viktigste er at kattene trives med å vise seg fram

5 Hur planerar du för att uppnå dina avelsmål?

Våre avlsmål er:

å få fram kattunger med god helse og godt gemytt. Det skal alltid ligge i bunnen for de avgjørelsene vi tar.

forsøke å være med på å bredde avlsbasen

Kattungene skal være en forbedret utgave av sine foreldre

få fram kattunger med best mulig øyefarge

Vi gjør variantparringer for å bredde basen og forbedre typen. Veldig ofte er det sånn at en variant er bedre typet enn en balineser, selv om de er kullsøsken.  Vi har importert katter for å få inn andre linjer enn det vi har, og for å få mer typete katter. Vi har valgt å bruke både siameser varianter men også orientalere.  Grunnen til at vi bruker orientalere er nettopp det å få mer bredde i avlsbasen, og i tillegg har enkelte orientalere kvaliteter som vi trenger å tilføre balineseravelen

Vi bor langt nord i landet og det er veldig langt til andre oppdrettere som holder på med langhår.  Det er direkte syndefult å snakke om økonomi i forhold til katteoppdrett, men for oss er det en knapphetsfaktor som vi bare er nødt til å ta hensyn til. Økonomi og avstand har gjort at vi har valgt å ha egen avlshanne, og et samarbeide med andre oppdrettere blir vanskeliggjort av den store avstanden, om vi nå tenker på et samarbeide som at man låner hannkatt hos hverandre og lignende praktiske ting.

Vi ønsker at våre katter skal fungere sammen, også avlshannen skal være en del av flokken. Det gjør at avlshannen kan bli brukt en kort og for så vidt intens periode før han blir kastrert.  Så langt har vi ikke solgt kattunger til avl, men når den dagen kommer vil vi være veldig restriktive på hvor mange av et kull som skal selges til oppdrettere.

Jag puttar upp den här tråden och ber fler svara!

1 Hur kom det sig att du började eller ska börja avla?

Det har varit en dröm i många år att få ha siamesuppfödning…Något jag planerat för kanske i 5-6 åt att någon gång i framtiden, när jag har möjlighet.

2 Hur valde du dina avelsdjur?

Jag fick syn på Albert och visste direkt att seychellois skulle jag avla på, då jag tyckte att det var de vackraste katter jag sett;) Sen att han hade en fin stamtavla gjorde inget;) Heidi behövde också ett nytt hem och jag föll för hennes underbara sätt och hennes underbart fina ögon;) Bägge 2 kom från samma uppfödare och hade blivit föräldrar tidigare och som nybörjare så var det skönt att veta att det funkat förut.

3 Skaffade du några utställningsmeriter innan, i så fall hade du något eget krav på vad katten skulle uppnå eller få för resultat?

Nej det har jag inte gjort, men planerar att ställa ut längre fram.

5 Hur planerar du för att uppnå dina avelsmål?

Genom att försöka bygga upp en fin grupp med sys-ar som är så obesläktade som möjligt och kanske få in oriental i gruppen så småningom. Men jag vill också avla på katter som "bara" har siames i stamtavlan, då jag har en kille som har det…Detta är ett långtidsprojekt och det återstår att se vart jag hamnar i slutändan;)

1 Hur kom det sig att du började eller ska börja avla?

Jag flyttade till mitt efterlängtade torp på landet 2008 och då infann sig möjligheten att kunna starta uppfödning. Har haft katter i hela mitt liv och kat. 4 sen 7 år. Blev inspirerad till att åtminstone försöka efter att ha köpt min hanne S*Spotless Carl-Bertil av Ing-Marie.

2 Hur valde du dina avelsdjur?

Jag köpte väl egentligen Carl-Bertil som sällskapskatt från början men han utvecklades rätt bra och då kom tankarna på avel. Jag ringde runt bland uppfödare och letade efter icke-besläktade honor till honom och blev då erbjuden en SIA variant av S*Rufu´s. Av nån konstig anledning råkade jag komma hem med även hennes syster;-) ? Tyvärr var väl inte valet sådär jättegenomtänkt kanske men utfallet har ändå blivit över förväntan. Hade jag vetat det jag vet nu så hade jag nog planerat mer redan från början och kanske satsat på en OSH-variant istället? Men jag har gudomligt temperament på mina katter och alla behöver ju inte föda upp utställningskatter.

3 Skaffade du några utställningsmeriter innan, i så fall hade du något eget krav på vad katten skulle uppnå eller få för resultat?

Nej det gjorde jag inte, tyckte att utställningar var löjligt… men nu har man ju hamnat i träsket i alla fall ;-)

5 Hur planerar du för att uppnå dina avelsmål?

Mitt mål är att bidra till att förbättra OLH-aveln i Sverige så att de får högre status i kat. 4. Med förbättra avser jag friska, sunda katter med inblandning av nya gener. Jag har planer på en ev. import av en OLH-hona eller bygga vidare på OSH variant-parningar för att sedan para tillbaka igen.

Ska bli kul att läsa det här om tio år ;-)

Hur kommer det sig att du ska börja avla?

Jag har alltid varit intressera av avel och har pluggat mycket om avel. Har ägnat halva mitt liv åt hästavel. Är otroligt intresserad för genetik. Så man kan väl se det som ett intresse jag har. Men att det skulle bli katter visste jag inte förrän jag hade köpt min första Balines. När jag köpte min första Balines ville jag ha en hane som jag kunde kastrera så fort så möjligt och ha till sällskap, men min mycket goda vän hade precis fått sin första siameskull och börjat avla och sa direkt att han var alldeles för fin för att kastrera, så jag tänkte att jag ju kunde hålla honom fertl ett tag.

Hur valde du dina avelsdjur?

De valde mig :-). Jag har alltid velat ha en brunmaskad katt med blåa ögon, så jag var länge inne på birma. Men så ville jag ha siamesens temperament och kropp och en en långhårspäls som inte tovade sig. Jag visste exakt vad jag ville ha men, visste inte att rasen Balines fanns förrän jag googlade upp det 2008. 2010 kändes som ett bra år att köpa katt för mig. Brunmaskad Balines är ganska svårt att få tag på och jag hittade en jättesöt blåtabbymaskad kattunge. Tyvärr blev han sjuk så jag kom hem med två lilamaskade istället :-) När jag väl hade bestämt mig för att jag själv ville ha uppfödning ville jag ju köpa en honkatt. Idag kan jag säga att jag var kanske lite för snabb i mitt honkattköp, men jag ångrar mig inte en sekund. Ev nya blivande avelsdjur kommer jag vara väldigt kräsen med.

Utställningsmeriter

Jag hade aldrig ställt ut katt eller varit på kattutställning innan jag var där första gången med min egen och blev "hooked" direkt. Har ju ställt ut hund och häst, men det som var så kul på kattutställning var att alla ville prata och berätta om sina katter. För mig som är så social var ju detta himlen att få träffa massa folk med samma intresse. Kommer förmodligen ha avelskatterna hemma och någon söt "panel" kisse som jag ställer ut för min egen hobbys skull :-)

Avelsdjuren kommer jag bara att ställa ut om de har längre pauser. Sen ska de vara hemma och ta det lugnt utan stress. Mina val av avelsdjur kommer inte bli påverkat av vad domare på utställning säger, men någon form av titel på föräldrarna ser ju alltid bättre ut vid försäljning av kattungar.

Avelsmål

Först och främst måste jag börja avla för att se vad det blir att jobba vidare med. Jag vill avla fram rastypiska, friska och snälla katter. Mitt mål att sträva mot kommer jag hitta på vägen och kanske ändra några gånger på vägen oxå.  Men jag vill absolut stärka Balines som ras i Sverige via kvalite.