Uff, ett läge som vi alla någon gång har hamnat i (eller kommer att hamna i)… Det är egentligen bara du själv som kan svara på detta. Jag förstår ditt dilemma och jag kan tänka mig att familjen har sina åsikter (speciellt om ni har barn) ;)

Ett alternativ kan vara att sälja honom och fråga om du kan få köpa en parning innan han kastreras, eftersom du gärna skulle vilja se honom som far. Jag förstår dig, han ser läcker ut och har ett harmoniskt lugn i sin blick. Han verkar vara en trygg och mysig katt :)

Vilken läckerbit!

Jag skulle nog gjort som Celia tipsade om och bett om en parning innan kastration.

Ha det gott!

Det var ikke dumt. Kan høre med dem om de kunne tenke seg det.

Jag har själv gjort en sådan överenskommelse om att göra en parning på en hane som jag sålt. Den stora risken är att den nya familjen tycker att han blir jobbig och kastrerar honom. Det råkade jag ut för. Det var inte så kul!
Så ta dig en rejäl fundare på om du inte ska behålla honom. Det är svårt att komma med råd men om de bara vill ha en kosekatt så kanske de inte orkar med när han börjar att bli hanig.

Han ser så herlig ut han lille Pettern'n din. Nydelig og spesielt utseende. Jeg ville nok ha beholdt han jeg. (men så er jeg ekstremt svak for røde gutter også da)

 Line

Kan du inte sälja honom med en parning. Dvs att köparen inte betalar fullt pris och att katten är färdigbetald först när du fått din parning?

Kunne ha gjort det, men han ble solgt til vanlige betingelser. Men vi ble enige om at de skulle prøve å holde han ukastrert en liten stund. Så til høsten kan jeg prøve å bruke han på en av mine - håper håper!!

Savner babygutten min! - og har angret minst 100 ganger.

 Stakkars deg.Har han flyttet nå?

#8 - oj det gick undan här. Jag hann inte med i svängarna. Uff, kan tro att det är lite tomt nu   Du får hälsa på honom längre fram och ta lite bilder

Ja de bestemte seg fort, så han har reist . Men Petter bor ikke langt borte, bare ett par min med bil. Han bor nå sammen en gammel abysiner dame og en orientaler gutt. De virket til å være slike kattungekjøpere en bare leter etter.

Men jentene mine er ikke blide på meg. Det var masse tårer og to triste fjes over middagsbordet i går…..

 Det var ikke langt unna. Da kan dere jo reise å hilse på han om en stund.Det er jo kjempe koselig.

Uff ,men barna kan jo få en til å føle seg som seriemorder nesten. Mestere i å få oss til å føle oss veldig skyldige. Som regel er det ikke så mye som skal til for å bli tilgitt da.

Her hadde vi et playstation spill som "belønning" da jeg ville beholde han røde gutten fra kullet mens barna absolutt ville ha han brune.Det gikk greit

Ikke fullt så lett når de er 14. Da tror jeg bla måtte ut med en hest…..

hehe sant, trodde de var mindre jeg.