Fler bilder: Tommy till höger, kastratkompisen Opus till vänster och orientalfröken Sadie i bakgrunden. Den är bilden är från förra helgen.

Tommy och Opus jagade flugor i somras. Tommy sitter upp och Opus ligger.

Ett porträtt också. Det är från tidigare i somras, han ser fortfarande lite barnslig ut här, nu har han mognat mer.

Så fin gutt du har der.

Tack! Ja, han är fin och väldigt go och snäll.

Åhh fine Tommy-gutten! Håper han snart klarer å lure ei av jentene dine  Pappa Raiko var/er også veldig snill og forsiktig, men klarte å lure både mamma Kikki og andre jenter.

Ja då, det kommer en vacker dag. Lalla (siameshonan) är en riktig bitch, som sin mamma, det tog ju en erfaren hane ett dygn när hon höglöpte, att få komma till, men härom kvällen illvrålade Sadie (orientalen) så att jag först trodde hon var parad, men hon var nog bara upprörd över att han blev närgången, kanske drog henne i nacken, jag såg dem inte, men hörde desto mer, hon är ju otroligt högröstad, den katten.

Opus biter ju i nacken också, men förstår inte vad han ska göra sen, så han är "ofarlig", lär inte göra någon skendräktig. Däremot hoppas jag nästan att han visar vägen lite grann, fast just det sista, vad man gör när man väl har grepp i nacken, det är ju det Tommy måste komma på själv. Att sen våga para Lalla är nästa steg, Sadie blir säkert dräktig först, fast bara för att jag säger så kommer jag väl att ha fel :P Kattkärlek går ju aldrig att räkna ut, heter det väl :)

Nu som jag sitter och skriver har han börjat uppvakta Sadie igen, han kurrar så fint och rätt som det är springer de iväg efter varandra, olika vem som är först, så, som jag skrev, det är bara en tidsfråga, han listar nog ut resten ganska så snart.

#7
Ha du lite koll på Sadies tuttar om tre veckor. Man vet aldrig om hon löper tyst.

Ursäkta om jag drar lite på smilbanden, men… tyst är det sista den här damen är :)

#9
Jo, men då hade hon ingen man..

Fast hon låter lika mycket nu också, och Lalla bräker med sin mer hesa, men inte mindre kraftfulla röst och Tommy kurrar i diskanten. Inte svårt att höra skillnad på dem (jo, ibland på Lalla och morbror Opus, men han säger oftast inte lika långa saker som hon). Det som däremot är näst intill omöjligt, det är att få Sadie att spinna. Hon spann som liten, men sedan har det försvunnit, och det är inte tyst heller, för då brukar de ju åtminstone vibrera. Jag vet inte varför, hon njuter ju av att bli kelad med, men spinna gör hon inte.

Den som venter på noe godt venter ikke forgjeves

Han kommer nok helt sikkert til å skjønne hvordan disse damene best sjarmeres snart.

I#12 I morse bet han Sadie i bogen, om och om igen tills hon blev arg och fräste åt honom. Då gick han iväg och såg lite moloken ut, men snart är han ju där igen och uppvaktar :)