En tung dag idag...
Idag är ingen rolig dag. Vi har varit tvungna att lämna bort vår sista exotic pga mobbing.
När vi skaffade vår första siames hade vi fyra exotic och en huskatt. Alla kastrater. Tre av exoterna har vi placerat om och en har vi fått avliva pga sjukdom. Han blev 16 år. En av de tre har flyttat hem till min mamma sedan hennes katt dog. De andra två har vi placerat om pga av mobbning från siameserna. Mirra för ca två år sedan och nu Tuss idag. Jag älskar verkligen siameserna och de är helt underbara på väldigt många sätt, men det finns en negativ sida med dem och det är att de är rasister. I alla fall här hemma.
Det känns så tungt trots att jag vet att jag gjorde rätt emot Tuss. Hon smög längs väggarna och blev alldeles stel när siameserna kom i närheten. Flera gånger per dag fick jag rädda henne då hon satt upptryckt i ett hörn och fräste på Obi och/eller Sigge som slet pälsen av henne och nån gång per vecka var det regelrätta slagsmål. Damerna här hemma har varit snällare mot henne. Huskatten är också ansatt av dem, men eftersom hon är ute betydligt mer än Tuss så har hon ändå sin fristad där.
Visst kunde vi stått ut med kattslagsmål och spott och fräs och bortslitna hårtussar, men inte är det rätt mot katterna. Det är mitt ansvar som kattägare att se till att de har det bra och en mobbad katt mår inte bra. Det kan jag säga med säkerhet.
Man kan ju tycka att det är fel att placera om den mobbade istället för de som mobbar, men nu har vi ju gjort valet att det är siameser och orientaler vi vill föda upp och då var det inte så mycket annat vi kunde göra. Livet är inte alltid rättvist.
Nu har Tuss kommit till ett toppenhem vilket gör det hela en hel del lättare. En mycket nära vän till mig, som jag känt i 35 år, förlorade sin katt för ett par månader sedan och det är till hennes familj Tuss har flyttat. Vi umgås mycket så jag får ju träffa henne ofta. De bor väldigt bra också utan trafikerade vägar så hon har möjlighet att få gå ut där också. Hon har dessutom sällskap av en tolvveckors birma/ragdollblandis. Hon får det bra där. Det vet jag. Men ändå rullade tårarna nerför mina kinder idag när jag lämnade henne där. Det är en tung dag idag….
Förstår att det känns svårt men jag tycker att ni gjorde rätt! Det viktigaste är ju att Tuss får det bra. Det tar så mycket energi att gå omkring hemma och se en katt må dåligt. All glädje försvinner, den glädje som de annars ger så mycket av, våra små älsklingar 
Jag vet hur det känns och jag förstår er. Tycker ni gjorde helt rätt!
Tack! Jag vet ju innerst inne att jag gjort rätt, men ändå känns det så fel att lämna bort henne. Man skaffar ju katt för att ha den hela livet och så blir det så här. Tuss har jag dessutom fött upp själv så hon har ju bott hos oss sedan dag 1.
Stackars dig, jag förstår dig så väl. 
Men tänk på Tuss, hur lugnt och skönt hon har det nu. Hon lever och har hälsan!
Nilla - Moderator & medarbetare Siames IFokus
Så trist for dere Lotta Jeg forstår at det må ha vært veldig tungt.
Men jeg vil nå si at jeg syens dere gjorde det rette. Uansett om det så er mobberen eller den som blir mobbet så spiller jo det ingen rolle. Det viktige er jo at alle kattene har det bra.
Noen ganger så skjer det jo slik som vi ikke kan rå for og da er det aller beste at vi tenker på kattenes beste selvom det føles som svik for oss to bente.Prøve å legge våre egne følelser til side og kun tenke på det at alle kattene skal ha det bra.
Så godt at du fant et så fint hjem til henne. Hun kommer sikkert til å stortrives .Samtidig så blir det jo mer ro i gruppen hjemme også.
Om noen dager når du får høre at hun trives veldig godt så føles det sikkert tusen ganger bedre enn i dag Lotta.
Klem
Line - Moderator & Medarbetare Siames IFokus
Alltid jobbigt när bebisarna flyttar. Speciellt jobbigt är det när katter, man tar för givet man ska ta hand om hela livet, måste flyttat pga bråk.
Skönt att hon kommer till ett hem där du vet att hon får det bra!
/Elisa
Vet oxå hur det känns. Mina siameser mobbade min Main Coon. Efter 5år "gav jag upp" Adonis fick flytta till min bästis, bli utekatt. Mina tårar rann oxå, men han har det superbra & vi träffas & han vet när vi ses att det är jag som är"mamma" Tuss har ju fått ett fint & lugnt hem nu & du får träffa henne!
Puh, läste rubriken och trodde det var nåt med Boyan…har en puls på 130 sådär…
Du får trösta dig med att Tuss får det bra i sitt nya hem och slipper dom mobbande
siameserna.
#8 Precis så reagerade ja med å (hemskt nog) blev lättad när d (bara) var Tuss.
Förstår att det är tufft Lotta!! Håller med om siornas negativa beteende. Inte ett lätt val men hon får d bra och dessutom till någon du känner å umgås så mkt med. Kram på er!!
Stackars er, men ni gjorde rätt. Man måste sätta kissarnas välmående först. Varma kramar till er!!
Fy vilka jobbiga och ledsamma beslut man måste ta ibland, men som du själv säger så kommer Tuss att få det bättre nu när hon slipper "rasisterna". Skönt att hon hamnar hos en nära vän så att du får träffa och höra om henne mycket, det måste vara den perfekta lösningen för er alla, kramar
Så tråkigt men samtidigt skönt för Tuss, så söt tjej!
Jag fick rapport idag om att Tuss springer och leker, busar, spinner och har hittar sig en plats i dotterns fönster. Hon verkar trivas alldeles ypperligt efter bara en dag och det gör ju det hela mycket lättare för mig.
#8 & #10 Tyvärr har jag inga glada nyheter om Boyan. Läs mer i inlägget "Inga sparkar".
Skönt att Tuss trivs och allt går bra där, en liten tröst i bedrövelsen.
#14 HÄRLIGT! Lättare lite denna tråkiga dag
Skönt i all bedrövelsen som nu blev!!
Starta ny diskussion