första parningen - vad ska man tänka på
Jag tycker om att planera i god tid, jag vet att planer kan ändras men jag tycker om att vara väl förberädd. Detta blir då 1a kullen med siames som ras.
Hon är än så länge för ung för att paras och hon har än så länge ej gett sken i att börja löpa.
- vilken ålder brukar ni para era honor?
- vilka undersökningar brukar ni göra? (kommer iaf fiv/felv-testa samt HCM scanna eftersom mina andra honor är de) finns de några mer tester som rekomendera?
- Kan få reda på tex om vissa defekter finns i linjerna
- hur nedärvs sternrumskrok bla?
- Hur vet man om en hane har används för mkt i aveln (vars går gränsen)?
Kostnaden läste jag i en annan tråd men är det något mer jag glömt så får ni gärna fylla på..
Hej
Jag tycker att det är kul att du frågar och är intresserad. Är man ny är det mycket mer seriöst att fråga än att tiga och gissa tycker i alla fall jag. Själv har jag hållit på i sjutton år nu, men inte så länge med siames, det var ryssar och aby innan jag fick min först långnäsa. Men jag har väl hunnit snappa upp en del som är allmänt för alla raser.
Hur tidigt man ska para beror väl lite på hur utvecklad honan är. Lalla parade jag när hon var 11 månader, hon var stor och "rejäl" och kändes stadig psykiskt också. Sadie är mindre och ganska barnslig än, så om hon inte kommer att löpa för tätt hoppas jag kunna vänta lite till. Men det är givetvis en balansgång, löper de ofta finns risken för livmodersinflammation, man får helt enkelt titta på det från hona till hona. Man ska inte heller vänta för länge även om de inte löper tätt, utan helst para före två års ålder första gången. Detta för att de sedan blir stelare i bäckenbensfogarna och har svårare att vidga sig till födseln (har de däremot haft en kull brukar det ju inte vara några problem med nästa sen).
Man kommer överens med hankattägaren om undersökningar, det viktiga är ju att båda är testade, inte bara honan. Jag gjorde njure på Lalla också, det är ju en tämligen vanlig sak på siames (vanligare än hcm skulle jag tro), men här gör du ju som du själv känner att du vill. Vet du att det finns något längre bak i hennes linjer kan de ju vara värt att testa för just det, även om det inte visat sig på några generationer, eller bara ligger i en sidolinje från din katt.
Defekter får man bara veta om uppfödarna är ärliga mot varandra. Vi tjänar alla på att tala om ifall det varit en sjuk unge som vi fått ta bort i en kull med för övrigt friska ungar, istället för att säga att man t.ex. bara fick tre, fast det egentligen var fyra men man fick ta bort en. Våra raser vinner på det i längden och jag litar mer på en uppfödare som då och då råkar ut för missöden än en som är alltför perfekt måste jag säga. (såklart, har man haft en eller två felfria kullar är ju det statistiska underlaget för litet, två kullar kan mycket väl vara helt felfria, det bör de till och med vara om man inte har otur)
Kan inte svara dig om sternumkrok, men inga defekter är väl så lyckat att avla på, även om det inte är förbud, som med knick och navelbråck.
Det där med hane får man ju fråga sig fram till. Har de haft fler än sex honor före din och du vet att det kommer att bli fler efter är det kanske i mesta laget, men om du vet att han ska kastreras efter din kanske det är ok om han även haft sju före. Det beror ju också lite på om de honorna är släkt med din eller inte, alltså om det blir nya kombinationer med din hona, eller upprepningar av tidigare parningar med honom. Jag skrev lite siffror från föreläsningen med Ulrika Olsson i Siameslinjens tidning (julnumret i år) men jag minns inte hur mycket jag tog med. Hon kommer nog att ha en föreläsning till, även öppen för icke klubbmedlemmar, så håll utkik. Om din tilltänkta hane är lite väl mycket använd kanske det kan vara värt att leta efter en kullbrorsa som inte är lika hårt nyttjad, eller varför inte en halvbror från en tidigare kull. Statistiken säger i alla fall att man får fram lika många snygga katter på att medvetet avla på utseende som att inte göra det, men har man en katt med högt satta öron kan man ju undvika just det när man väljer partner till henne. Om han sen är perfekt för övrigt eller inte spelar mindre roll för resultatet. Sundhet och liten inavel bör vara det man tittar mest efter.
#1 Det finns inget förbud mot avel på knick.
Annars håller jag med om det mesta.
Jag har ju gott om tid att läsa på innan det blir dax :D Lite svårare då de blir en ny ras, alla är så olika.
Första prion är att ställa ut henne för att få mer kött på benen hur en siames ska se ut och vilka nackelar/fördelar hon har.
om jag förstått det rätt har inte siamesen ett specifikt hälsoprogram? Vet att flera raser gått med i MCO hälsoprogrammet.
en undring till..bruka man blodtypa siameser?
#3
Siameser har A-blod. Har aldrig hört om B-blods katter i kat4.
Alltså behövs inte blodtestas
/Elisa