OT. Nu finns han inte mer...
Igår fick vår älskade exotic Nalle somna in.
Han fyllde 16 år för en dryg månad sedan och han hade tumörer på njurarna och antagligen på fler ställen i kroppen och nu kände vi att det var dax. Han hade ingen livskvalitet längre och jag känner att det var rätt att ta bort honom, men han fattas mej. Saknade honom enormt i morse vid frukostbordet. Han satt alltid brevid mej på köksoffan och när vi ätit klar satte han framtassarna på bordskanten och tryckte sin kind hårt mot min axel. Det betydde att han ville ha lite skinka eller en liten ostbit. Nu är det tomt på kökssoffan….

Nu har Nalle det bra uppe i katthimlen.
Många tröstekramar

/Elisa
Lilla Nalle sov gott
Jag följer er i er förlust. Men vad härligt ändå att han har fick ett så långt kattliv. Sov gott lilla katt.

Åh, Nalle 
Men tänk vilket fint liv han har haft med er. Min mammas gammelkatt på 18 år dog i höstas och hon "ser" honom fortfarande liggandes på hans favvostol eller knallande i hallen. Man växer liksom ihop och sorgen är på en gång stillsam som oerhört djup när en katt som varit vid ens sida så länge dör.
Många kramar

Sov gott Nalle
*Många tröstekramar till er*
Usch det är jobbigt med saknaden efter ett långt liv tillsammans
Hoppas att Nalle möter min birma James som fick somna in förra sommaren också 16 år gammal. Då kan de dra historier om ett långt bra kattliv tillsammans.
Mange trøsteklemmer
Vad ledsamt att läsa
*tröstekram!*

Usch vad trist det är när man måste ta såna här beslut. Dock fick han ju många fina år.
Tröstkramar
/Toyza
En jättekram till er! Nu mumsar han ost&skinka i katthimlen.
Åh så sorgligt. Han var mycket fin. En mycket behaglig själ.

Hej Lotta.
Jättetråkigt att läsa om Nalle. Alltid ett tufft beslut både när det gäller stora som små djur. Även om vi har extremt mycket djur så mår jag superdåligt så fort någor är dåligt eller måste tas bort. Tänker på er mer än vanligt.
Kramar från oss.

Vila i frid vackra Nalle. Så underbar kille med vacker färg. Man får glädjas åt dom härliga år ni fick tillsammans.
Kram

Jag lider med er
.
Tack alla för era tröstande ord!
Jag vet ju att han levt ett långt och härligt liv och att det är många som inte får ha sina katter så här länge som jag fått ha Nalle, men man blir ju så ledsen ändå. Jag är så tacksam för alla dessa åren, men det känns så tomt att ha honom så länge och så plötsligt en dag finns han inte där omkring en längre. Det kommer ta tid att vänja sig vid den tomma kökssoffan på mornarna.
Natti, missen! Hälsa Yindee från oss om du träffar henne i katthimlen. 
~ S*Nelliot's siames & orientaliskt korthår ~ www.nelliots.se ~
**Kattungar till salu!
**"The cat has too much spirit to have no heart" - Earnest Menaul

Jättejobbigt. #16 Ja, ni liksom jag & mina killar fick många år tillsammans & just därför är det ännu jobbigare när de "flyttar"
Sov godt nydelige Nalle 
Line - Moderator & Medarbetare Siames IFokus
Lotta! Nalle är med er både i era tankar och er omgivning det är bara det ni kan endast se honom i era tankar. Men sedan nar sorgen har lagt sig så kanske om du är lyhörd kan se eller höra honom rent fysiskt. Nu springer Älskade Nalle Palle på gröna ängar i katthimlen och mår bra han kan se han har inte ont han är frisk och kry och har det bra, tänk så det brukar hjälpa.
Jag sitter också här vid datorn och gråter över Nalle för jag minns ju när du köpte honom, och vet ju vilken go personlighet han var vänlig, mjuk och ändå distancerad precis som katter brukar vara. Kram Anja,Dosan och Olivia
Beklagar sorgen, det är så svårt att skiljas från dem. Trösta dig med att han fick ett långt och kärleksfullt liv hos dig… 
Nilla - Moderator & medarbetare Siames IFokus

Vila i frid Nalle, men gräset är grönt även på andra sidan
Det är alltid svårt att skiljas frånsina fyrbenta vänner och jag förstår att han finns i era tankar ni har ju levt ett långt liv tillsammans.
Rithwa

Tenker på dere.
Tack så mycket för alla fina ord. Alla ni som också mist en liten kattvän vet ju hur tomt det blir.
Det är alltid hårt att mista både folk och djur. När det gäller djur är det oftast vår sorgliga plikt att fatta beslutet. Jag tycker du gjorde rätt som lät din fina katt dö med värdigheten i behåll, det är så man måste tänka, och inte på sig själv. Men givetvis har man all rätt i världen att vara ledsen efteråt. Många trönstande kramar från mig!