Bra att kissarna håller tomten städad och ren! Måste kännas härligt när dom kryper ner i sängen på kvällen sen, ha ha ha! Min oriental vill gärna jaga med men det är lite svårt för han får går i koppel där vi bor nu. Men en gråsparv som förvirrade sig in genom ett öppet fönster lär ju sent glömma sitt besök här. En sekund så var han fast. Jag skrek så Perry tappade den och vi lyckades få ut den. Dun och fjädrar i hela vardagsrummet. Min gamla oriental jagade allt som rörde sig, det var en riktig mördar- maskin. Däremot har inga av mina siameser varit intresserade av riktig jakt s a s.

Det var en härlig berättelse Hm, råtta är nog inte lättsmält som Shebas svindyra kyckling i gelé, som mina bortskämda krakar just smaskat i sig :-)

Jag blir så glad när jag läser om katter som får uppleva utelivet. Alltför många katter, särskilt raskatter, lever sina liv enbart inomhus - även när de fakiskt bor bra för utevistelse. Helt obegripligt för mig. Mina två orientaler och min bonnkatt njuter nu i fulla drag av våren och patrullerar dagligen sitt revir på si sådär åtta meter :-)

Fast jag måste medge att mina orientaler ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig jämfört med fd stall- och hittekatten Munchi. Han är liksom inte rädd för himlen…

Kul förresten att du har katter från Tine!! Är det Doyan som är mamma? Har du inga bilder på dem att visa oss?

Kul!

När Hannah var liten bebis för 5 år sedan så provade hon att ta en ekorre som satt och såg utmanande ut på staketet. Det gick inget bra alls. Ekorren fräste och viftade så det blev Hannah som fick snabba sig på in igen. Men Hannah gav inte upp sin karriär som jägare. Hon spanade in en hare istället och det gick lite bättre. Hon jagade haren över grannens stora tomt, men sen orkade hon inte längre utan gav upp och gick hem igen.

Nästa planerade byte blev råddjuret som alltid bara stod där utanför fönstret eller till och med låg utanför fönstret. Så Hannah skuttade ner från sin utkikspost på köksbordet och iväg mot bytet. HAHA, gissa om hon blev förvånad när hon liksom insåg bytets storlek! Snopnare katt har jag aldrig sett! Och så sa hon besviket "gaaaooo" och smet in igen.

Senare började hon inse sina begränsningar och gick in för möss.

#3 Åh, gud vad jag skrattar åt Hannahs hybrisjakt :-) Verkligen roligt skrivet. Är Hannah en av dina siameser?

#4 Japp, inte den första, men den starkaste! En Superjägare

Kul att läsa. Mina stackars kissar får nöja sig med att jaga spretande barntår under täcken. Kanske Krister kommer att våga ta en humla i sommar, vi får se….

Gillar också Hannahs hybrisjakt!!

Hade önskat att jag bode så att katterna kunnde få gå ut. Men vägrar släppa ut dem här jag bor. Så det blir in-nätad balkong.

Jag hade aldrig låtit min katt äta upp råttan. Den kunde ha varit sjuk eller precis fått i sug råttgift

#8 Moderna råttgift är inte så giftiga för nästa konsument. Det krävs upprepade måltider för att katten ska bli dålig över huvudtaget.

Åh, vilket härligt liv!! Mina katter spanar intensivt på måsar och skator från våran innätade balkong, och så de älskar att ligga därute och vädra friskluft i nosborrarna

Bilden på Blondie som jagar med din dotter Ossilian är nog en av de mysigaste bilder jag sett!!

Ja, det är otroligt skönt att kunna låta katterna gå ute. I början körde vi hårdträning på att komma när vi ropar. Jag vrålar -Kaatterna! ute på trappan och sedan får de godis när de kommer. Skillnaden mot att träna hundar på det här enkla tricket är att det gäller att de verkligen får godis varje gång. Luras en gång och det är kört.

Våra katter kommer som sagt från Canoodles-Tine och är supermysiga.

Och här kommer Tipitina. Doyan är hennes mamma. Gurkan är pappa till båda.

Vilka härliga bilder och berättelser!

# 3 Hannah är en fröken med skinn på nosen. Ha.ha Rådjur- bra självförtroende på tjejen.

Otto & Pacino får "bara" gå ut i koppel. Men redan nu ser jag hur mkt modigare de blivit. De går snällt fram till folk som tycker de är stiliga & låter sig klappas. Hundarna morrar de dock på. Ngr andra kissar har vi ej träffat på ännu. Och sen balkongen vart nätad i påskas, kan de även få njuta från högre höjder. Ändå har jag dåligt samvete för att de bara får gå ut då & då. Men jag är så rädd de ska bli överkörda.

Min ocicathane kom in med säsongens första mus häromdagen. Dumma djur som väljer just våra katters rastgård att vara i…

Men katterna fick inte äta upp musen. Det blev kattgodis i stället, som tröst.

Han har till och med tagit fågel när han varit ute och rastats i sele. Katten gjorde en jätterusning, knep fågeln innan sonen hann begripa vad som höll på att hända och spärra kopplet.

En annan gång i sele rusade han efter en jättelik hare. Rådjur har vi inte prövat på (ännu).

Det är tur för småviltet att våra katter bara har tillgång till rastgården…