När det serveras godis mat skulle jag låta katten äta ur min hand samtidigt med varsam hand styka katten och berömma.

Att rycka upp katten i nackskinnet tror jag gör honom mer förbannad och vaksam över godismaten.

#1 jag håller med här för med katterna måste man ta det med psykologi istället för annars fungerar det aldrig.

Katter är inte flockdjur i naturen som hundar.. Här skiljer sig katten då den i naturen lever ensam och där är fångat byte= eget byte inkräktare håller sig på avstånd och dess högre man låter ju mer respekt får de inkräktare som närmar sig att hålla sig borta.

Oj.Nu fick jag dåligt samvete, att jag är för hård.

Katter är rovdjur och bör få ha sina byten ifred.

# 3   En leksak kan även få fram morrandet när dom visar upp sitt byte och fångst.   Dom är för härliga våra rovdjur

Kolla Kalindas film på Youtube! Där pratas det också med mat i munnen  Den finns här någonstans "Youtubeklipp på era katter".

Ja de är alldeles underbara  de känner sig verkligen som Tarzan när de fått in greppet på sitt byte,

 även om det är fångat ur en burk

# 6 ha.ha det är ju Skatans son som jag är "mamma"till & som morrar. Skrattade gott när jag kollade klippet på Youtube såg lilla Otto framför mig:)

Vet inte varför han är så galen i mat då han aldrig har behövt bråka om den. Men han har ju att brås på, som Nayak sett på Youtube.

Delvis är det ju även mitt fel, då jag tvunget skulle klappa honom när han åt något mumsig!  
Så han blev väl lite extra sur av att bli störd.

Tycker tipsen ovan var bra. Kan hända att han blir bättre om man helt enkelt låter honom vara. Vet dock själv hur svårt det är…

Undrar om han ändrar sitt morrande till prat om du sitter och bebispratar och kvittrar brevid.

Du vet, sådär fånigt som man gör. Som jag gör iallafall "heeeeeeej Hannah är det gooooood mat lilla gumman" osv  

Otto kanske svarar "mjack mjack"

Jag brukar försöka gå ut fr köket när de äter- ge dem lugn & ro. Men när jag provat tala med han under måltiden fnyser han som en liten drake & säger mjuff-mjuff. Visst kan man ju låta han vara ifred, men på ngt sätt vill jag ta ur han detta. Kanske fel som de andra i inlägget säger.

#9 han är så tokig i mat att Pacino oxå har börjat hetsäta. Är jag hemma så serverar jag små måltider, men är ju inte lätt när man är uta & jobbar för att ´kunna bära hem fläskfilè, lax & färs & fasen alla delikatesser de vill ha:)

Ge katterna mat på olika tallrikar en bit ifrån varandra, då minskar stressen och konkurrensen. Se också till att de alltid får mer mat än de behöver, då lugnar de sig.

#11
Kanske går att lära han med klickerträning?
Någon har kanske har ett bra tips hur man ska göra på katt.

Stackars små katter du har där. Inte ett dugg bortskämda…

Har 5 katter som blänger surt här och frågar varför de inte får all den lyxmaten som Otto och Pacino får.

#12 De får mat från olika skålar. Det serveras inte pytte portioner heller. Pust. När Otto försöker byta & ta Pacinos skål, och jag är i närheten hänvisar jag han till sin egen.

Jag fick faktiskt lite ont i magen när jag läste att du tar honom i nackskinnet när han ju bara gör något som är helt intstinktivt för honom. *sorry*

Som någon annan skrev, lär honom att det hos dig finns gott om mat.

Min erfarenhet säger att detta är ett naturligt dominansbeteende (Otto tar sig ton) och det ger en föraning om att den dominansen senare kommer att ta sig andra uttryck tills lille Otto är kastrerad men även då kanske han kommer att ha en högre rang än Pacino. Man bör inte ändra på katternas inbördes rangordning, det enda som händer är att det blir kaos för dem. Däremot får man hitta lösningar så att båda får äta i lugn och ro. Är Pacino en kastrat? Är han mammig/pappig mot Otto? I så fall tycker nog bara Otto att han är i sin fulla rätt att kräva bytet först och att Pacino ska säga ifrån, inte ni. Låt dem vara!

Ska man vara lite kattpsykolog så kan man studera kattmammans beteende när hon uppfostrar sina ungar. De ungar som gör rätt belönas med extra kärlek och uppmärksamhet, de som gör fel iognerar hon, vänder ryggen åt dem. De behöver inte straffa sina ungar handgripligen utan gör allt på ett väldigt smart sätt som jag tror att många människomammor också skulle kunna lära sig av. Om kattungarna blir för vilda kan hon lägga tassen över dem och hålla fast dem en stund tills de lugnar sig, de brukar då pipa att de har förstått och då släpper hon dem. Det förekommer inget våld i kattuppfostran.

Det tar nog lite tid för Otto att få hyfs på bordsskicket. Den andra är väl större än han också. Han kanske vill ha en egen buffé och så kan du sitta brevid och jollra.

(Du behöver ju inte säga snälla saker, bara det låter snällt )

#16 Nix, Pacino är ej kastrat, men han börjar bli fertil. 5mån är han. lill Otto är 16 vec. Självklart kommer ngn av dem att ha en högre rang- som du säger detta blir nog Otto.

#15 Nu är det ju inte så att jag utövar våld mot ungarna. Nä,hugaligen!!! Valt nackskinnet därför att det ej ska bli våld, att de ska känna vem som är "mamma"

Usch känner mig elak nu vill bara hem & pussa på dem

Jag gör på ett helt annat vis. Jag brukar ta i maten, med mina egna fingrar, för att sprida min lukt på maten, för att de ska känna min lukt på det de älskar mest (i hopp om att bli mest älskad, att gå före maten, hoho).. Kanske känns äckligt, men herregud, tvål och vatten!! Med andra ord serverar vi mjukmat på fat som vi fiskar upp ur burken med fingrarna.

Sen hetsar jag aldrig upp mina katter kring maten, genom att säga "ska ni ha mat?! mat mat, kom kom", upphetsade över att de ska få mat blir de ändå. Och innan de får sina skålar, ska de alla tre sitta fint innan jag ställer ner skålarna, för att betona det där med upphetsningen som inte ska finnas. Och de gör det, det tog 3 dgr innan alla tre fattade att ju snabbare man sitter, desto snabbare får man maten.. dumma är de inte!

Vet inte varför, men jag inbillar mig att det är bättre för deras matsmältning, att de blir mer tillfreds med sig själva. Precis som Rovardotters påpekar, så har katter inte rangsystem som hundar, utan olika grader av dominans. Genom att jag sätter min lukt på deras mat, är maten min som jag ger dem - precis som deras mamma hade gjort i naturen. Våran avel och socialisering av Felina vänner har ju gjort att de stannat i kattungestadiet. Hade de förblivit de carnivorer de är fullt ut hade vi nog knappast kunnat tämja dem.

Ok, jag ska gå hem & försöka med alla knep. tack.

Pacino är van att äta ur samma skål som alla katterna här i huset. Han brukade inte rusa till maten, utan gick lugnt fram och åt med dom andra.Han  är inte den första du ska kastrera, jag tror Otto är den dominanta av dessa herrar.

Hoppas det ordnar sig.

Hälsa Pacino från gammelmatte

#20
Säger som #21 att Otto bör nog bli kastrat först (dvs om inte Pacino börjar kissa). För det kan hända att han tar över annars.
Fast samtidigt är han barn efter två ranglåga katter (trots de va fertila), så det kan vara mer ljud än dominans…

När det är extra god mat här serveras den både i köket och i hallen utanför. Med stängd dörr emellan. Annars skulle rexen varken våga eller hinna äta en endaste liten tugga. Xanthos är dominant och snabb som en blixt i matskålen.

Tänk att Otto, som var så liten och pluttig, och som vi fick följa genom den dramatiska födseln skulle bli så kaxig och ta så mycket plats!

Lycka till med pirayan och bordsskicket!

Om de morrar när de får god mat,så brukar inte jag bry mig om det så mycket,jag tycker kattspråket funkar bäst när man nonchalerar..Måste jag flytta maten så vill jag kunna göra det,om de morrar nonchalerar jag det o flyttar maten bara..Behöver man visa någon form av att man bestämmer så öppnar jag handen rätt ut o spänner den så att den inte e så lätt att bita..Många katter gör så när de e unga och så går det över sen..Jag tycker inte du behöver ha dåligt sammvete..Du lyssnar ju o tar åt dig o bryr dig…Däremot vid matbordet e vi bestämdare..Där tar vi upp dem tittar i ögonen o säger fy..Nackskinnet använder jag aldrig på katterna..Jag har haft uppfödning sedan jag var liten o aldrig behövt..Däremot så vill min man gärna ta nackskinnet när han säger till..Han e hundmänniska:)Men nu har han faktiskt förstått att det funkar lika bra utan om inte bättre:)

Isaac är också galen i mat och morrar och spottar åt alla som kommer nära. Idag har han fått oxfilé och igår fick han räkor. Jag har då 5 vuxan katter som går på tå kring räktallriken…där sitter Isaac och mumsar upp alltihop.

Försöker man ta faten, åker det snabbt ut en lång brun arm med utspärrade vassa klor. Han pratar/morrar sig igenom hela måltiden, om det är något riktigt gott. Jag tycker han är rolig, jag. Att han har sån pondus, den lilla knatten! 

Nilla

#18 Men inte är du elak, förlåt menade inte att ge dig dåligt samvete. Jag tycker bara det är onödigt att bestraffa en katt när den egentligen inte gör något fel.

Virker jo bare som dem er matglade. Sånn gjør Lisa også om hun får rå biffstrimler.Da får hun maten mange mange meter i fra de andre Hun er slett ingen slem matmonster katt.Ikke trenger hun kjempe for maten,hun er bare sånn. Og jeg prøvde mens hennes bebiser var små,å ikke gi Lisa så mye rått kjøtt når ungene fikk mat,så dem ikke skulle lære adferden. Men det går ikke an å lære,det ligger i genene.Det knurres når dem får noe som smaker ekstra ekstra godt,og vi ler så tårene triller