Nej, sen tycker jag det är fult.

Om du har en katt som går ute, så bör du tatuera. Men annars tycker jag det räcker med att chippa katten.
Även om du inte ställer ut är det bra att ha ett chip. För skulle katten rymma och den är chippad (och självklart ägaranmäld) så är chansen större att din katt kommer tillrätta igen.

Nanna som jag placerade om på foder, som får gå ute, är både chippad och tatuerad. Allt för att vara på den säkra sidan.

Det man bör tänka på om katten är tatuerad och går ut är att det finns ju alltid en risk att katten hamnar i slagsmål och får en skada på det öra som är märkt så jag hade nog även chipat den ( dock skulle jag aldrig låta mina katter gå ut fritt)

tatueringar kan bli suddiga efter ett tag. Min gamla huskatt Nellie var tatuerad och hennes gick knappt att läsa…

Jag ska absolut id-märka, och jag lutar åt chippning, håller med om att tatuering inte är så snyggt precis… Katterna ska vara innekatter, men så nyfikna som de är kan man nästan utgå från att det någon gång kommer att vara nån som lyckas sticka ut.

Jag chippar mina katter. De är innekatter.

Risken att en innekatt rymmer är ändå ganska liten, och öronmärkningen är ful. Jag har läst att en del nöjer sig med att tatuera ett litet diskretare C i ena örat, för att indikera att katten också är försedd med chip.

Precis som Nelliots hade jag ändå en örontatuering på min gamla utegående huskatt. Den blev oläslig, som ett mörk blurr bara. Kanske ännu svårare att se på honom eftersom han var svart?