Skulle gissa att det är Siamesen som försöker ta över. Det är inte säkert det hade blivit slagsmål. Kan bara vara hot och varningar.
Det enda du kan göra är att tala om för båda, att detta beteende inte godkänns!
Känner du dej osäker så dela på dem när du inte är hemma. Men låt de gå ihop som vanligt annars.
Spidde och Odin hade massa oväsen för sig i början, men båda visste att de inte fick bråka. Nu är de vänner, tog dock lite tid.
Däremot var Jackson och Spidde för jämna i ålder och rang, så jag var tvungen att placera om Jackson.

Håller tummarna att det bara är småbråk som går över…

Tack för svar Kalindas!

Jag hoppas verkligen att det var ett "missförstånd" som de kan komma över. Idag tänker jag nog ha dem skilda åt hela dagen. Sen får jag ta en sakta intro med mätta och belåtna katter och köra lite samma procedur som jag gjorde när Nessie flyttade in.

Jag vet ju att Sockan eg gillar Nessie (vad jag har kunnat avgöra iaf) även om Nessie ibland tar sig lite väl stora friheter, som jag ju skrivit om tidigare, t ex att hon försöker "utmana" Sockan om knäplats. Och det kan jag ju mycket väl förstå att Sockan blir sur över. Jag har dock försökt att avstyra sånt beteende från bådas sida.

:(

Nessie ville så gärna komma ut och Sockan verkade lugn och fin (efter ett par timmar isär) varför jag släppte ut Nessie. Gick fint i första 5 minuterna, Sockan verkade knappt notera att det var något annorlunda med situationen, helt lugn. Dock, Nessie var för spänd och burrade upp svansen & ryggen så fort hon kände sig otrygg, ex v när hon skulle gå förbi Sockis, och då först blev Sockis blev arg (rädd?) igen. Varpå hon jagade runt efter Nessie och skrek argt och högt. Lyckades "rädda" Nessie igen och nu vilar hon åter ut på badrummet.

Jag har hört tidigare om liknande situationer, just det att ena katten visar sig rädd ofta triggar aggression igen, varför?

Kanske nätdörr vore ett projekt att ordna närmsta dagarna, så att Nessie kan återfå förtroendet för Sockis & vv?

Nu har jag båda i min famn, eftersom de stod på varsin sida om badrumsdörren och tjatade i en halvtimme. Tog Nessie innanför morgonrocken och håller henne för att hon dels inte ska kunna trigga igång något gnm att visa burrsvansen och andra tecken, samt känna trygghet. Hon var ganska sprattlig/rädd men jag höll fast henne och efter lite om och men har Sockan nu tvättat Nessie lite på huvudet. Återigen visar Sockan inget surt/argt beteende, bara att hon är lite orolig/förvirrad över hela situationen, men nu har båda slocknat på resp plats enl ovan.

Hoppas att de kan komma förbi detta nu. Kommer inte att låta Nessie röra sig fritt, så länge som det bara går de närmaste dagarna.  De första dagarna när hon kom hit hade jag henne innanför tröja/morgonrocken och då satt hon still, men det märks att hon är mcket piggare (och mer hemma) nu, för hon sprattlar och vill ner, egentligen. Förutom just då hon nu vilar/sover.

Hur länge har Nessie varit hos dig? Tintin hatade de andra passionerat i 3 veckor. Nu är de såta vänner alla tre.

#5 Hon har varit här i 5 veckor.

Jag har en hona som fortfarande inte är fullvärdig medlem i min kattgrupp och så har det varit sedan hon flyttade hit för ett år sedan. Det är mycket pyssel och extra omsorg om henne, för att hon ska må bra. Högsta hönset Bassie accepterar henne bara, när hon själv höglöper. Då är de oskiljaktiga, sover ihop och tvättar varandra. När löpet är avklarat, är det fräs och misstro återigen.

Allteftersom din kattunge växer, kommer hon naturligtvis utmana din andra katt, om vem som ska ha herraväldet där hemma. Ibland går det bra och ibland blir det gruff. Hoppas att det löser sig.

Nilla

Nilla: Vad skumt att hon kan växla så i sin sympati/antipati?

Jag har ju varit så lycklig att det verkade funka så bra dem emellan, Sockis har ju tidigare visat att hon är ganska "svår" och blir jättesur när hon har sett katter ute osv. Och som sagt, tidigare försök med kompis gick inte vägen.

Det verkar som om Sockis triggas av att Nessie visar sig rädd/burrar upp svans och rygg. Nu i eftermiddags efter sovstunden så satte jag Nessie i buren för säkerhets skull, tillsammans med mig inne på badrummet, då jag skulle göra rent i kattlådor mm. Jag ville inte ha dem spatserande utan uppsikt, då kom Sockis förbi och tittade in på Nessie som burrade upp sig i osäkerhet varpå Sockis började skrikmorra (ja, ni vet så där djupt argt ylande). Jag avbröt snabbt och hittade på annat för Sockan att tänka på, och hon lugnade sig då. Sedan dess har det varit lugnt och de har tvättats återigen när båda är i min famn.

Ja, det är bara att hålla tummarna :/

Jo tack, jag har ett par fröknar som går igång på "klena ynkryggar" också.

Som sagt, rangordningen växlar ständigt, beroende på vem som löper, är dräktig, könsmogen, kastrat, nykomling etc. Det löser sig nog hemma hos dig. Ha tålamod.

Nilla

Puh! Jag tror att värsta krisen är över nu!

Inget mer bråk sedan igår. De är fortfarande lite "spattiga" dock. Man är ju sjäv inte världens coolaste just nu, och på helspänn varje gång lillan burrar upp svansen det minsta. Men nu har de precis haft en lång lek- och jagastund inkl brottning och det har gått bra. Håller tummarna att de har lagt detta bakom sig nu och att det var första och sista gången detta hände.