Han kanske skriker efter en annan unge att leka med?

Fungerar magen ordentligt? Äter han?

Har dom fler katter?  Att plugga in en DAP i väggkontakten är jättebra. Tror nog också att det snart går över men det är ju inte kul när grannarna klagar.

Da jeg og samboeren min fikk vår første katt sammen, fikk vi oppleve hva det vil si å ha en orientaler i hus…. Dvs han var en blanding mellom siameser og huskatt, men oppførte seg som en siameser. Han var bare 9 uker gammel da han kom til oss, og det var MYE lyd i ham! Han gikk rundt og ropte hele tiden når vi ikke satt med ham og lekte. Han klarte å slappe av og sove hos oss, men på kvelden var det ikke like greit. Han ville ikke roe seg ned i sengen sammen med oss, han bare lette etter mamman sin og søsknene sine, ropte og gråt. Vi lagde til ei eske der han kunne sove. Eska var fóret med myke tepper, og vi la oppi en myk kosebamse. Under bamsen la i ei varmeflaske, sånn at han kunne kjenne varme fra bamsen. Eska hans satte vi på badet som er det minste og varmeste rommet i huset. Det tok ikke lange tiden før han sovnet oppå den varme bamsen, første kvelden vi prøvde! Ropingen hans på dagen avtok litt etterhvert, men han trengte lang tid på å slutte å lete etter mamman sin.

Jeg tror at en ny kattunge trenger masse omsorg, kos og oppmerksomhet, bli lekt med, så den aller beste maten han vet og et varmt, mykt sted å sove.

Han äter, bajsar, andas normalt (ok lite hettsigt då eftersom han stress skriker). Han skulle få en kompis snart har vi blivit lovade. Men de vill först ta hem honom…

För det första: det är en oriental. Han kanske inte riktigt var så självständig att han var redo att flytta. Be dem aktivera honom, ägna tid åt honom så att han glömmer bort att han är 'ensam'. Lek, lek, lek! Det är vägen till en lugn och harmonisk kattunge.

Jag har haft en gråtande unge här hemma. Det va min första oriental.  Jag satte på mej en stor tröja å gjorde som en ficka framtill (sydde) å bar henne så i 2 dagar vill jag minnas. Som en kängeru, hon sov visserligen på natten men mycket nära mej. Man får värkligen sysselsätta en sån unge, ett mjukt gossedjur hon får ha med sej brukar fungera bra.

#5. Det kosntiga ær helt enkelt att han var den mest sjælvstændiga coola och sælvsækra hær hemma. Alltid den som visade vægen. Dæremot flyttade en liten flicka från oss i helgen som vi var lite oroliga før, men bara lite. Hon var vældigt mammig och tydde sig vældigt mycket till oss hær hemma. Hon ær dæremot vældigt sjælvstændig och lugn å spinner i sitt nya hem. Tillochmed kaxig mot sin nya matte ibland :)

Och ja, jag har førsøkt sæga att, det ær en oriental. De har læst bøcker om Orientaler/Siameser. Køppt på sig en massa andra kattungebøk mm mm.  Men jag tror helt enkelt de hade lite før høga førhoppning på han. Att han skulle komma "færdig før att bara ælska busa och leka".

Jag ær mest nyfiken på hur ni hanterar situationer som denna? Jag skriver metervis av tipps och råd i mail. Fast mest att de måste hålla sig lugna och leka med honom samt att han vill ha en kompis snart. Kanske inte idag men snart.

#6 Precis så fick min svärmor göra med sin första siames. Han grät i två veckor så fort hon inte bar honom, till slut gjorde hon en babysele att ha på bröstet. Gosedjursidén var toppen tycker jag!

Ja du kan ju inte annat göra än att prata med dom och stötta ge tips och försöka hjälpa dom i detta mer kan man inte göra. Å alla håller vi tummarna han snart slutar. Tror dock mycket på en kompis när han inte har någon annan alls

#9. Du har så rätt så.

Jag tycker de ska skynda sig och skaffa en kattkompis till honom. Jag förutsätter att de är hemma med honom hela tiden och inte lämnar honom helt ensam? Jag tycker också att de ska prata med grannarna om att detta är ett övergående fenomen.  Om de hade skaffat människobarn så skulle oväsendet ha kunnat bli ännu värre. Vad skulle grannarna ha sagt då? Skjut ungen, eller?

Har gammal är han? Ett tips för framtiden kan vara att hålla kvar ungarna lite längre och att försäkra sig om att den nya ägaren verkligen har en kompis på G. Är man ovan vid rasen är det många gånger bättre att få hem ungen när den är 4 månader eller t om äldre. Jag svarar på # 7 här.

#11. De jobbar hemifrån. En person ær alltid hemma hos honom. Den andra jobbar deltid på Blåstjærnan. Detta var en føutsættning då de inte hade en katt sedan tidigare. Det skulle ju komma in en katt till snart också sa de.

ha ha det där med skjut ungen! :) Var faktiskt väldigt kul i all allvarlighet.

Han ær faktisk bara 12-13 vekor nær han flyttade. Men stor och sjælvsæker. 1.7kg tung och lugn och trygg. Har tagit med honom till jobbet en dag och då bara busade han på kontoret och lekte och sov nær jag var på labbet.  

Men du har rætt i att kattungar fr. OSH ändå kanske bör vara lite äldre. 14 vekor är nog en smart att hålla på nästa kull. 16 veckor om de är osäkra och lite det nya hemet inte haft kat iv. tidigare.

Vet inte om jag tycker att småbarn låter som en oriental

# 13 Vissa gör faktiskt det 

 #12 Det låter ju som om de har goda förutsättningar att bära runt på honom tills han känner sig trygg med dem. Han var trygg med dig så det borde kunna gå bra bara de förstår att han är en bebis, storleken har ingen betydelse här.

#12 "…,storleken har ingen betydelse här"

Det får mig till att undra nær den ær av betydelse   …?

Tycker du har fått alla råd man kan ge. Om de inte tar till sig dessa råd så finns ju bara ett svar att ge dem:

-Klarar ni inte av att han gråter, så lämna hem honom igen…

#16. Tænkte faktsikt inte sæga det så snart. Tænkte liksom tvinga dem att vara tålmodiga tills påsk. Då antar jag att han ær hur go som helst… Inte ge upp vetdu. Men jag ær ærligt lite sur på dem, æven om jag førstår deras frustration. Hon jobbar ju før tjuven på en vet.klinik. Undrar hur de skulle reagerat på en løpande hona. oj oj. :)

#14…Ja alla är väl inte så tysta som min dottereller högljudda som mina siameser

Tycker nog också att så mycket mer än så här kan dom inte göra utan bara ha tålamod och pyssla om den lille.

Kanske man skulle "kattnappa" honom och slänga in honom här bland mina odågor!

Håper det ordner seg for den lille. Jeg kan ikke annet enn å holde med dem som har anbefalt en katt til som kompis.

#19. jo det var det føsta jag sa oxå…

#6 precis sådär gjorde jag med Skuggan när hon kom. Hon skrek visserligen inte mycket, men ville inte vara ensam en sekund. Jag bar henne i famnen hela dagarna och på nätterna sov hon på mitt bröst. Mysigt!

Jag tänker lite så här att dem verkar inte ha varit förberedda på hur orientalen fungerar. Jag har ju oriental just för att dem har ett stort närhetsbehov och är kontaktsökande. Självständiga soffkatter vimlar det ju av (intet ont om dem, har haft sju stycken själv;-)).

Hoppas dem köper en till katt snart. Eller skaffar Baby Björn-sele

Ja det er ikke så enkelt det der alltid.Men det eneste man kan gjøre er jo å gi de råd man kan.Det har jo kommet masse gode råd her i tåden så samle de opp og send en mail til til dem.

Men ja det kan være vrient og litt frustrerende,spesielt om de ikke hører på rådene man gir og gjør fullstendig motsatt eller forventer at det skal forandre seg med en gang med nye uerfarne kat 4 eiere så må man være tålmodig tror jeg.

#14 Jo takk..en kolikk baby og en skrikende siameser er ikke så ulikt.Kolikk baby hakket verre da.Det var på nippet at jeg leverte tilbake ungen og sa jeg angret meg

apropos størrelsen på Bombus bare, han veier jo like mye som Marie og Marie er 5mnd!

Men det han greier seg sikkert, han var jo kul og leken når jeg var og hilste på. Vet du når de skal ha en til katt? Og om det ikke går kanskje de kunne levere han tilbake inntil de finner en katt til han kan dele med. Hvis det er helt krise altså.

Det är ju inte alla som sover med sina bebbar heller. Det är viktigt, speciellt om det inte finns någon trygg kattkamrat. Stängs han ute från sovrummet, är han ensammast i världen.

Du har fått massor av bra tips, tycker jag. Kängurufickan var toppen. Han behöver närhet och kattkompis akut.

Hemskt frustrerande. Jag har inga råd att ge, mer än alla goda råd du redan fått.

Problemet verkar ligga hos köparna. Be dem försöka sätta sig in i hur katten känner det. Ingen mamma, ingen syskon, helt ny plats…. Tror jag det, att han är ledsen.

Nu är jag nyfiken. Hur går det med den lille?

    Det finns nog bara en lösning - en kompis!! När jag skaffade min första oriental så övertalade jag uppfödaren att jag bara skulle ha en oriental och det gick inte alls. Han skrek dag och natt i två månader och vi och den stackars stackars katten var helt olyckliga. Vi skaffade en till och problemet var över så fort den nya orientalen kom in genom dörren. Det spelar ingen roll vad vissa tycker, att de kan vara ensamkatter om husse/matte är hemma mycket m.m., jag säljer inga kattungar som ensamkatter. Har man sett hur mycket glädje orientaler/siameser har av varandra, hur de ligger ihop i hög och hur de upptäcker världen tillsammans - varför skulle de få vara ensamma? De kommer alldrig må lika bra som de som får en kompis. Be dina kattungeköpare skaffa en kompis så fort de bara går. Om de inte är inte är intresserade av avel eller utställning och därmed har specifika krav, borde det väl inte vara så svårt att hitta en kompis ganska snabbt.

Hej igen,

Tack før alla tipps och personliga erfarenheter. Nu ær det bestæmt att jag hemtar hem Bombus. På lørdag.

Jag hade ett samtal med kvinnan, som var helt førtvivlad, av Bombus pratande. Jag førklarade då, før jag vet inte vilken gång i ordningen, att de skulle skaffa den dær andra katten de pratat om omedelbartbums. De menade att de inte trodde att detta skulle hjælpa…  Efter att jag pressat dem visade det sig att de inte tænkte skaffa en katt till på ett år. De var frustrerade och visste inte vad de skulle gøra. Deras hyresværd hade klagat och de undersøkte olika vægar att gøra sig av med katten! hallå han heter Bombus! Jag førklarade då att jag ville få hem Bombus snarast och att ingen annan løsning var att diskutera.

Jag sålde inte Bombus som en ensamkatt. Jag har gett dem all support, både dagtid och nattetid, som man kan kræva. All info som ni gett mig har jag meddelat dem, om inte redan innnan, så efteråt.

Jag sålde, eller rættare, placerade Bombus i en familj som sa sig ha stor katterfarenhet och stor erfarenhet av djur i øvrigt. De hævdade stor kunskap om orientaler, siameser. De sa sig också ha en annan katt på væg in, vi pratade om veckor. En jobbar hemifrån. Den andre deltid på en vetrinær.klinik (dock inte vet. eller djurskøtare sjælv… men ændå). De ær/var vældigt trevliga, både vid besøk och vid leverans. Allt verkade vældigt bra faktiskt.

Bombus ær værldens gosigaste plutt. Snygg med længder en lång piskande svans. Vackra øgon. Social. Inte alls pratig, ganska tyst faktiskt med ett mer brækande ljud (som jag vet att många av er ler varmt åt ;) ). Att finna ett kærleksfullt hem åt honom kommer bli en angenæm uppgift ;)

Ja det är nog lika bra att hämta honom. Att vänta ett år på en till katt är alldeles för länge och att dom tror att en till katt inte skulle hjälpa! ?Det borde dom väl iallafall ha insett nu.

Känns väl skönt nu att få hämta hem honom.

Tänk vad glad han ska bli! 

Hoppas nu dom har skippat orientalplanerna om dom nu inte skaffar två på en gång.

 Helt utrolig..grr.. Men da var det ikke rett hjem for han. Han fortjener mye mye bedre. Kjempefint at du henter han hjem igjen.

Det er virkelig ikke lett å finne rett hjem og det finnes veldig mange som virker som så perfekte eiere og viser seg å ikke passe i det heletatt. Gudskjelov så løste det seg til Bombus sitt beste.

#29 Ja det ska bli fint att få hem honom, en liten stund. Han hade før vana att øverfalla mig med gos :) Ngt som han lærde de andra ungarna också. De kommer som springande upp i famnen och bara lægger sig på rygg och kurrar och ålar och har sig. Små livsnjutare hela bunten och det var Bombus som startade "leken".

#30. Ja visst blir man irriterad… Men nu blir ju allt bara till det bættre så.

Syns også det var bra han kommer hjem,pga situasjonen,men det er jo veldig trist også,at det ble sånn. Men Bombus beste skal prioriteres først.

Blev så nyfiken på denna lilla kille så jag tittade in på din hemsida. Han ser jättefin ut, lycko den som får blir "gosbombad" av honom. Lycka till med att finna honom ett gott nytt hem.

#28. Jag har varit med om precis det du beskriver. Och jag säljer heller aldrig kattungar ensamma igen.

Hej "Avena"

Har en hel del information om din kattungeköpare, har skickat ett brev till din inkorg. Jag bor själv i göteborg och tror att jag kanske kan hjälpa dig.

Lille Bombus er jo en liten skjønning! Som det blir sagt ovenfor, dette var ikke det riktige hjemmet for en orientaler! Så fint at han får komme fort hjem igjen

Hej igen,

Idag hörde vi med den familj som har köpt vår svarta lillflicka, (N) Avena Lucifera kallas Safira i sitt nya hem, om de kunde tänka sig att ta emot Bombus. De var väldigt intresserade och skulle tänka över det hela tills på Lördag. :) Detta vore en fantastiskt fin avslutning om det ville bli så.

Min fråga nu är:

• Bör Bombus flytta direkt till sin nya familj där hans syster redan finns. Detta alt. förutsätter att han är frisk och glad över att se oss.

    ELLER

• Bör Bombus "mellanlanda" hemma hos oss, och träffa sin mamma, ngra dagar först och isfl. hur länge.

Vi hade tänkt att placera honom hos sin syster som prov ngn vecka för att se hur de trivdes tillsammans. Vi tror att detta är en bra lösning. Vad tycker ni. ?

Det hørtes jo kjempefint ut! Søsken er veldig fine sammen. Bare de passer på å kastrere i tide burde det ikke være noe problem. Jeg hentet mine to langt unna og de kom fra skiftende miljø som du vet. Så jeg tror det skulle fint å plassere han direkte dit, med mindre dere vil ha han hjemme litt og kose litt med han før han flytter videre igjen.

Jättetråkigt att det inte gick bra..:-(

Hoppas att det kommer fungera bättre ihop med systern. Tror du borde kunna flytta honom till systern direkt. Han bör ju vara frisk och riken är att han blir ännumera stressad om han först ska flytta hem och sedan iväg igen…

Håller tummarna att allt går bra.

Det hadde jo vært supert om de ville ha han.

Jeg synes det beste hadde vært å levert han rett dit.Som Kalindas skriver over her også. De har jo ingen andre katter så det er jo ingen fare når det gjelder sykdom. Da slipper han å flytte hjem igjen,bli veldig glad fordet også flytte enda et sted.

SÅ godt han kan få et nytt hjem som vil forstå hans behov for oppmerksomhet!

Han høres ut som en kjempeherlig gutt med den rette orientalske spriten

Så skönt att det löser sig! Håller tummarna för att de andra kan ta honom och att allt ska gå bra för honom där!

Hur har det gått för Bombus, har han flyttat in hos sin syster?

#43.

Vi levererade honom till sin syster igårkvæll. Først luktade de på varandra och pussades. Sedan var det morr fån systern som triggade Bombus till att morra tillbaka. Dock skrek han aldrig. Pratade lite fint så som sig bør. Har inte hørt ngt från dem sedan igår kvæll då Bombus sov i en famn och "Safira", som systern heter i det nya hemmet, i en annan famn. Antar att Bombus inte luktade precis Bombus och att Safira børjat lukta det nya hemmet.

Bombus var lite ængslig nær vi møtte han. Men efter två minuters kel och gos somnade han i min sambos knø. Han sov, till och från, hele bilresan till Oslo. Vaknade med ett mjau før att vænda sig om och børja spinna igen. Han slappnade nog av och njøt av trygghet.

Tror det går fint før honom. Han verkade lugn och trygg hos sin syster æven om de morrade lite åt varandra.

Bombus och hans syster blir nog väldigt kvickt kompisar igen, redan idag har de säkert börjat busa! Vad fint att det kunde lösa sig så bra.

# 45. Som du skriver tog det inte lång stund…

Fick detta foto før ngn timma sedan….

En bild sæger mer æn tusen ord…

Gud vad härligt det löste sig för honom och vad söta dom är tillsammans vad härligt dom kommer få de

Men åhh så glad jag blev av den bilden :-)))

Louise

Härligt att se, de stortrivs ihop, och rödingens mun ser belåtet stängd ut - ingen klagosång nu inte

#49. Nej inga mera klagorop. Men familjen han bor i, numera, ær också av det lugna slaget så… jag tror det hjælper lite det också.

Jag ær vældans glad øver mms:et med denna bild. Både før katterna och før det nya hemmets skull.

Sedan måste jag berætta om min lille havanna. Han gick rakt in i en familj med Siameser och Orientaler och blev tvættad av en OSH hona efter fem minuter. Efter en timma låg han och de andra katterna och sov tillsammans. Han leker fritt med barnen i familjen och sover snællt utan probem i sin nya mattes sæng (mest før jag tror hon vill ha honom dær…). Liknande flyttar har hela kullen haft, utom Bombus då. Men nu ær han kung!

Nå er det sikkert deilig med litt ro hjemme og muligheten til å ha gardinene nede :P

Vædigt skønt, och fint, med att få hænga gardinerna nere utan att Safira klættrar i dem. Apekatt som hon lekte nær hon var 8 uker. Min sambo hade ner dem snyggt det førsta hon gjorde.

Skönt att det löste sig för den lille killen….

Underbart att se!

Skönt att det löste sig så bra. Fin liten kille var det minsann också!

Härligt att höra! Nu har han säkerligen hamnar rätt!

 Så utrolig koselig å få se bilde. Han har det nok så fint nå med søsteren sin og de hørtes ut som en flott familie også.

Så deilig at det løste seg så fint for lille røde godingen.Havannan virket som om fant seg veldig raskt tilrette,hehe snakk om å bli tatt godt imot da.Supert!!

Så bra det ble en lykkelig slutt.

Nämen, vilken solskenshistoria det blev till slut! Dem är så vackra båda två, men jag är såååå svag för röda killar. Hmm, tur att jag har en cremetjej här hemma ;-)

Så skjønt det gikk så flott!

Han ser ut til å storkose seg i sin nye familie med søster :o))

Så skjønt det gikk så flott!

Han ser ut til å storkose seg i sin nye familie med søster :o))

Toppenbra slut på historien!

Så mysigt de har det :-) Vad skönt att det ordnade sig för lilla kissen :-)

Hej!

Vi är nyblivna ägare till en siames/perser-korsning och hoppas att vi kan få lite hjälp av er som har varit med förr.Det är så att vi för 4 dagar sedan fick hem vår 12-veckors flicka,som redan i kullen var en ganska liten och osäker individ.Vi hälsade på henne 2 gånger, och andra gången var hon mer nyfiken och var framme och hälsade och gosade lite,vilket gjorde att vi sedan bestämde oss för att köpa henne.

Nu till problemet:Hon är otroligt sygg sedan hemkomsten och hon skriker konstant!Det är på ett vemodigt och högt sätt,precis som att hon saknar sin mamma och sina syskon.Hon har ända sedan hon kommit hem till oss inte låtit oss närma oss henne,vi får inte röra henne alls utan att hon fräser och går undan.Hon har tryckt under soffan i 4 dagar och gråter därifrån högljutt. Vi har naturligtvis varit hemma med henne och suttit många många timmar på golvet vid soffan och pratat med henne, mutat henne med mat och lekt med henne.När vi lekt med henne har hon några gånger glömt bort att vi är farliga och låtit sig klappas på.Hon märker det dock snabbt (hon e smart vår lilla bäbis)och fräser då till och springer in under soffan igen.

Diverse kattgodis har inhandlats,kattmynta,Feliway är inkopplad i väggen,lax som vi upptäckt att hon tycker om har vi försökt ge henne ur handen flera gånger om dagen så hon ska vänja sig.Hon kommer försiktigt fram och äter fint ur handen,men när laxen är slut kryper hon tillbaks under soffan igen.Det börjar snart kännas hopplöst då det inte sker någon förändring,och naturligtvis gör ju det att hon skriker på natten att det inte går att sova.

Är det helt enkelt bara att rida ut stormen?Kommer det att bli bättre,eller är svaret helt enkelt att hon behöver en kattkompis genast?Eftersom vi båda har möjlighet att jobba hemifrån har vi valt att ha endast en katt,men efter att ha läst på mer om problemet tex i denna tråd verkar det som att siamesen behöver en kattkompis mer än en människa,även om människan spenderar hela sin dag med katten.

Är det normalt att en katt är såhär rädd?Vi har verkligen varit mycket lugna,spenderat den mesta av vår tid med henne,skämt bort henne, och gått efter "boken" när vi hanterat henne,men hon tycks inte ha något förtroende för oss.

Jag VET att siamesen är en mycket social ras, och därför finns också frågan i bakhuvudet om detta beteende är helt normalt? Denna extrema skygghet? Det vore en sak om hon bara jamade högt på nätterna men annars var en social katt som kom fram till oss ibland och visade att hon vill ha och ge kärlek, men hon verkar bara kall. Då kunde man ju veta att visst, detta är något som går över med tiden.

Som ni förstår är vi oroade över allt detta, vi vill kunna ge en katt ett så bra hem som möjligt, om den inte trivs hos oss kanske det är mest rättvist mot katten att den får åka tillbaka till mamma om den inte varit mogen att lämna henne ännu, och kanske komma tillbaka till oss senare eller till ett annat hem?

Vi vill absolut ge henne mer tid,så skriv inte och säg att vi är otåliga eftersom det bara gått 4 dagar.Men vi är oroliga,det är därför som vi frågar.

Skriv gärna och berätta om era erfarenheter.Någon annan som haft en extremt skygg iten siames som blivit social och kelig med tiden?

Vi har hatt ei frøken som var på samme viset, men hun var eldre enn 12 uker da hun kom. Det ga seg etter en tid, men det tok tid! Vi lot henne være mest mulig, fordi vi så at hun kom fram fra sofaen når vi gikk bort derfra. Prøvde å leke/lokke henne noen ganger hver dag ellers overså vi henne. Satte mat, vann og kattedo rett ved sofaen og lot henne være alene om natten uten andre katter. Etterhvert kom hun fram, men når vi nærmet oss freste hun og sprang under sofaen atter en gang. Men for hver gang hun var framme, gikk det lenger tid før hun løp tilbake. Når vi så på henne og hun så tilbake, passet vi på å knipe øynene hardt sammen, det er et av kattenes dempende signaler.

lisme:

Hur gick det med eran katt efter det? Blev hon social och gosig efter ett tag?