Det kommer att bli vackra fina bebisar va så säker

Väldigt spännande!

Kul! Det blir nog väldigt fina bebisar.

Jag förstår att du vill dela med dig, visst är det spännande när man väl bestämt hane!

Ville gå in och slå kombinationen på Pawpeds - försöker lära mig om SIA/OSH, när det gäller ocicat brukar jag ha skapligt koll på linjerna - men tyvärr verkar inte grabben vara upplagd där. Vad heter hans mor och far?

Hm. Kom på att säkert fnittrar alla kat IV folk åt mig. Men frågar man inte får man inget veta.

Hoppas allt går bra och att vi får se många fina bebisbilder här från dig framöver.

Jag är ledsen för att jag inte varit duktig nog att lägga in honom i Pawpeds än… hans stamtavla går att hitta här http://www.nonimonos.se/Mandrake/mandrakestamtavla.html

Han ligger i mitt knä just nu och har inga aningar om vilken fin tjej vi kommer få besök av framöver - men han är glad i alla flickor.

Så morsomt. Han er jo så pen og virker som en så myk og god gutt.

Forstår deg veldig godt at du ville fortelle det.Det er jo kjempegøy når man har funnet hannkatten man ønsker.

Lykke til med parringen.Håper alt går som det skal og at det blir bebiser etterhvert

Så häftig kombination!!! Det här kommer bli roligt att följa.

Jättefin kille …och tjej med för den delen, spännande.

Tackar för alla uppmuntrande ord. Jag har nu inte haft en kull sen 2004, så lite nervöst är det. Det har ju tyvärr inte fungerat riktigt för oss. Jag kommer nog att vara lite hönsig och ställa massa frågor…

Man får vara lite "hönsig" och frågvis här inne. Det är därför detta är ett sånt superbra forum!

Mycket bra val av hane tycker jag. Han är läcker!

Låter som en rolig kombination…
Kanske får du ett gäng vackra tabbybebisar framöver. Hade varit spännade…

Oisann! er det så lenge siden du har hatt kull! Da skjønner jeg enda bedre at du synes dette er så spennende at du måtte fortelle oss det   Lykke til med planene!

Länk till pawpeds: http://www.pawpeds.com/db/?a=p&ids=5:501031;4:768134;3:756875&g=4&p=sia&date=iso&o=ajgrep

#15: Tack!

Oj, vilka låga siffror på inavelsgrad. Nästan omöjligt få till det på ocicatsidan… (avundssjuk).

Fråga (inte riktad just till Nelliots utan vem som kan tänkas vilja svara en okunnig): Klart jag är miljöstörd… Men i ocivärlden finns något som kallas "Chevyfaktorn". Den kan man till och med kolla upp i Pawpeds ocicat databas. Chevy var smeknamnet på en katt som var mycket snygg och blev väldigt mycket använd. Vilket tyvärr medfört att där den katten dyker upp ofta i stamtavlorna (och ger utslag i en s k hög Chevyfaktor) där har man också sett ett samband med lägre födelsevikter och en högre kattungedödlighet. Alltså sneglar åtminstonde jag gärna också på Chevyfaktorn när jag tittar på tänkbara kombinationer.

Finns något motsvarande begrepp i SIA stamtavlor? Alltså att någon eller några katter historiskt sett har använts väl mycket och därmed gett upphov till inavelsdepression?

Det finns många katter som har använts mycket och tar man in fler generationer när man tittar på inavelsgraden i fallet mellan dessa katter så dyker många gemensamma katter upp.

Men jag vet inte om några direkta inavelsdepressioner pga av att dessa katter kommer igen i våra stamtavlor. - inte än iallafall.

#17: Mycket intressant. Tack!

Funderar själv: Kanske är det så att SIA/SYS då varit förskonade från något liknande Chevyfaktorn för att siamesen ändå är en såpass gammal ras?

Rasen ocicat tillskapades under sextiotalet, det är ju ganska sent. Dessutom var det först rätt mycket senare som aveln togs upp på allvar. Det gör att den ursprungliga avelsbasen  var ganska snäv… Och därmed är det väl logiskt att förmoda att det gjorde rasen mer känslig för överanvändning av enskilda katter sedan.

Det finns Siameser, Orientaler, Syssar och alla våra långhår i olika varianter som har stamtavlor som är fulla utav samma katter för många gånger och det finns dom som är bättre. Allt handlar om hur människor i generationer har jobbat i sin avel med dessa raser.

Logiskt sett så borde siamesen vara förskonad från en chevyfaktor då rasen är så gammal….ja bättre läge än ocicaten kanske den har men allt handlar ju en en gång om hur folk har avlat.

Orientalen är ju en yngre ras men den bygger på siamesens genbas och borde idag ha samma förutsättning som siamesen.

Långhåren har det lite krångligare då man är tvungen att jobba med variantparningar för att bredda sin avel.

Sysen/bicolourn är ju den nyaste och är nog den ras som i dagens läge kan lida störst risk för en chevyfaktor, då det inte finns så många skillda linjer av vitfläck och man vill gärna para vitfläck med vitfläck för att få bättre vitt. Och sen kan jag personligen se ett problem när en ras blir populär och så många uppfödare vill avla just den färgen - det blandas friskt med alla linjer och alla avkommor oberoende färg går vidare i aveln och det kan då bli svårare att hitta orientaler och t.o.m siameser  som inte har vitfläck någonstans i stamtavlan.

Allt handlar hela tiden om hur vi väljer våra avelskatter, vem paras med vem och framförallt VARFÖR. Jag kan inte förstå dom som inte har frågat sig varför dom vill göra just den parningen dom gör.

Jag är faktiskt lite orolig för att vi snart kommer att just få en så kallad chevyfaktor och det jobbigaste är nog att få uppfödare att tala öppet så att "boven" kan spåras.

Det här är min egna tanke om det här - hugg mig inte snälla.

*hugg hugg*

Nej, men jag håller med. Även om bicolour/SYS inte är sådär supernytt påfund, jag sitter på en linje vitfläck som funnits sen den första föddes 1983 i USA, men där finns det fler katter, bredare genpool och mer att ta av. Jag tror inte att Lina behöver oroa sig för att vitfläckarna ska breda ut sig i för många stamtavlor, om det är white locket du är rädd för :-)

För den är jag också rädd för, och det är det som skrämmer mig med att så många bicolours med vitfläcksgrad under det godkända får gå fritt i avel och producera en stor del av bicolours som går vidare i avel… Men white locket dyker ju upp på vissa linjer rätt så regelbundet som inte har en enda vitfläcksoriental i stamtavlan, och det är ju ett större problem. Jag är lika rädd för white locket som för alla andra, med enda skillnaden att jag nu har katter med vitt också och riskerar att utmålas som boven i dramat för att de, just det - är vitfläckar?

Ett problem med vitfläcksaveln är precis som Lina säger, man parar hejvilt och behåller katter i avel bara för att de har fräsig färg, och så vips har man glömt bort att en bicolororiental också behöver färgavlas precis som våra övriga varianter. Du vet, det där med att behålla den katt med flashigast typ i avel istället för den med tydligaste kontrasterna bara för att flashig typ fungerar bättre på show än pricksäkra spottar ;-)))

Säg såhär, du har en katt med en vitfläcksförälder och en solid förälder. Den solida föräldern bär white locket, och möter bicolourns solida anlag eftersom en genetisk 03 har en uppsättning piebald spotting (vitfläck)… Vóila! Du har en katt med white locket, efter en piebald spotting-förälder och du väljer att kalla den för 03 eftersom vi inte kan regga som 09, (eller inte förstår bättre) du tar den inte på show och du parar den med en solid… så visst, ja, jag förstår att man blir rädd för piebald spotting när vitfläcksaveln ändå ser ut som den gör.. Nej, en lösning vore att vi fick tillbaka 09 på oriental/sys och att de inte tillåts gå i avel.

Sen finns det de som säger att "jo, men en 03
(fenotyp 09) kan lämna en 02"
Ja, tänka sig men jag föredrar en 03a med genotypisk 03 än fenotyp 02 med genotyp 09.. Hihi.

#20 Uj uj uj, nu bidde d krångligt du. Håller mig nog till choklad tillsvidare.

Skulle inte du och/eller någon mer insatt kunna skriva ihop ngt till OE om vitfläck? Kunskap är bästa vapnet vi har eller hur?

Jag är inte mer rädd för white lockets från vitfläckar i stamtavlor än från vilken katt som helst - det var inte det jag tänkte på alls. Jag tänkte mer på att i nya raser som görs i lavinfart så hinner man kanske inte upptäcka genetiska problem ("chevyfaktor") som dubblas och förvärras osv förrns en tid har gått och då har vi kanske det spritt det i så många av våra katter då så många avlar in färgerna i sina stamtavlor.

Och det är absolut inte något kosshat jag kommer med här utan mer att man ska vara eftertänksam när man avlar och särkilt när man avlar med nya färgvarianter/raser osv.
Vad jag gissar så har andra yngre kattraser ofta bra avelsprogram att jobba efter så att vissa inavel och andra genetiska problem kan undvikas. Men jag är inte så insatt i det - så jag kan ha fel.

Men jag tycker att det kanske skulle vara bra för nya raser/färger att ha vissa riktlinjer att jobba efter för att få rasen/färgen att bli så bra som möjligt genetiskt för det vinner man ju verkligen på i längden. Tex sätta en begränsning på hur många avkommor en hane får lämna så att samma linje inte blir för stor osv.
Iof så skulle även gamla raser gagnas utav vissa riktlinjer för att vi ska kunna behålla vår mångfalld.

Oj oj jag känner hur jag börjar bli en riktig gnällkärring på gamla dar
och jag tänker på den gamla regeln vi hade i Sverak när målrasen för katten var skriven i stamtavlan - det är lite synd att den är borta.
Fast att ha det som i norge där man får välja helt fritt om man vill sätta avelsförbud på sina katter eller inte vet jag inte om det är så bra - om det används rätt JA men det kan ju även drabba bredden i vår avel. Många funderingar så här på förmiddagen.

Sitter här i soffan bredvid min tjocka Isa som ska ha sina ungar nästa helg. Spännande och nervöst. Bara orientaler blir det troligtvis då hon borde vara homozygot oriental. Ska man spara någon eller ska man hoppas på att kunna få en kull till efter henne och spara då… många tankar är det.

#22 "Ska man spara någon eller ska man hoppas på att kunna få en kull till efter henne och spara då… många tankar är det."

De tankarna känner jag igen. Sparade inte honan i Bellas första kull, skulle vänta till nästa. Det blev ingen nästa… Så den här gången hoppas jag få en liten chokladdonna att ha kvar. Håll tummarna!

#21 Jo, jag kanske ska fråga redaktören om jag får göra det