Många bra frågor och funderingar! Ska bli intressant att läsa tråden. Jag har inget kött på benen alls vad det här beträffar, har inte haft Kat IV så länge.

Titta bara på de ofta garvt inavlade bondkatterna, de förde ungar utan problem och överlever utanproblem attacker av kattpest och liknade.

Det här håller jag inte riktigt med om. Katten som art överproducerar ungar och det är inte meningen att alla i en kull ska överleva. Det är de starka individerna som överlever kattpest och liknande. Inom selektiv avel däremot strävar de allra flesta uppfödare efter hundraprocentig överlevnad och ser det väl oftast som en merit att ha hög överlevnad i sina kullar. Jag tror kanske att det är här som skon klämmer; att flaskmata för tidigt och proppa i ungar antibiotika tror jag inte gynnar immunförsvaret. Tvärtom.

Annars är jag med dig och tycker dina funderingar är viktiga och intressanta. Har dock inga svar utan bara fler frågor ;-))

#2 Bra skrivet.

När man sen också använder de svagaste i kullen i avel, då sprider man de sämre generna ur en kull, man ska förstås ta de starka i kullen och gå vidare på dem. Så skulle det ha fungerat om det var en naturlig kamp för överlevnad.

Men problemet är nog större än så också med alla miljögifter överallt som kan påverka DNA och allt annat också i kroppen hos både djur och människor.

#2
Jo du har helt rätt. Var väl lite så jag menade. Fick bara inte ihop på ett bra sätt. Skrev väldigt fort…
Självklart överlever de starkare och det är säkert därför kattungarna efter dessa får ett helt annat immunförsvar…

Skulle tro för att få större chans till friska och suna individer skulle man försöka med mer selektiv avel (dock lättare sagt än gjort).

Hålla utkik efter linjer där föräldrar och syskon inte dör unga och som ger stora friska kullar.
Hade det inte varit så svårt att hålla fertila hankatter på ett bra vis så skulle man kanske vänta till både hane och hona var omkring två år innan man tog kull på dem…

Kanske är det ett alternativ att lägga upp en spermabank med sunda hanar. Som man kastrerar och tar sperman vid ung ålder och sedan utreder?
Problemet är dock att seminering av katt är så riskabelt.

Annars skulle nog en Semin (kor) liknade organisation vara ett sätt att hjälpa många raser att bli sundare.

Hade personligen tyckt att detta hade varit ett både kul och intressant arbete att jobba vidare på…

Detta ovan är mest lösa och något förvirrade funderingar av mig just nu.
Är inte riktigt på topp att tänka ut smarta lösningar.

Så länge vi som uppfödare prioriterar utsidan på katten så kommer det inte att bli någon bättring.

Stora, friska och trevliga katter måste få högre status än de med ett flashigt yttre. Det är en farlig väg vi är inne på….

Självklart kan katterna bli sjuka ändå men jag tror att oddsen skulle bli betydligt bättre om man valde sitt avelsmaterial lite annorlunda.

Vårt överanvändande av torrfoder tror jag också är en liten bov i dramat eftersom katter inte har de törstreflexer som skulle behövas för att kompensera bristen på vätska i fodret, därav alla katter som drabbas av njurproblem. Tror också att torrfodret är orsaken till en hel del mag/tarm-problem eftersom kattens matsmältningssystem inte är gjort för spannmål.

#5 Du skriver mycket bra saker här, Canoodles. Så tänker även jag. En liten grupp populära avelshanar och alldeles för mycket fokus på just exteriören. Det avlas för ögat, inte för framtiden.

Torrfodret är också ett orosmoment. Jag tror ta mig böveln, att Mjau burkmat är bättre föda för katten, än det allra finaste torrfoder.

#6

Torrfodret är också ett orosmoment. Jag tror ta mig böveln, att Mjau burkmat är bättre föda för katten, än det allra finaste torrfoder.

Nu låter jag så där dryg igen…och citerar Nilla igen- ta mig böveln men det finns inget fint torrfoder enligt min mening :-))- slagg, avfall o billigt sekunda spannmål kan aldrig bli fint…..även om priset talar för något riktigt prima ;))

Torrfoder är praktiskt…på sommaren men jag förstår att det skapar ett tvångsmässigt beroende för många djurägare. Det blir mer och mer vanligt med mag o tarmstörningar hos katt- och det är väl knappast en nyhet att kattdjur och spannmål inte går hand i hand- kattdjurets matsmältningssystem och näringsupptag är inte anpassat till spannmål helt enkelt men visst kan det vara fakta svårt att ta till sig då torrfoder till katt består till största delen av just spannmål…varför?

Om en läkare ger våra barn diagnos intollerans mot ex tomat - slutar vi direkt då att ge våra barn ALLA former av tomat eller trotsar vi och serverar tomat vidare i tron om att vi kan mosa, koka, grilla, steka, fritera, pulverisera tomaten så kanske andnöden och allergichocken släpper om något år….Barnet dör och vi tröstar oss med att "vi gjort allt"…vi gav ju alla typer och alla former av tomat- även gröna men ändå blev barnet så sjukt så sjukt….

Jag har ingen aning om huruvida reglerna skärpts då det gäller slaktavfall- märkt kött- ej till humanproduktion från t ex nödslakt som förut gick raka spåret till djurfoderindustrin fullproppat med livsfarliga linimenter, antibiotika, dopingpreparat mm mm - Kanske är reglerna ändrade nu men gifter som gick in via fodret i tidigare generationer sätter naturligtvis sina spår i immunförsvar mm spår som kanske nu visar sig i 2000-talets avkommor?

Mjau är nog helt i sin ordning Nilla- och färska rena kött/ben och inälvsprodukter förståss.

Vi blir vad vi äter… :-)

ja jag måste också hålla med, man hör om mycket mera elände nu för tiden. jag tror att en del av det faktiskt också kan vara att man genom internet fått ett mycket större kontaktnät och får mer information om vad som händer alla på ett snabbare och enklare sätt,

Inom lantbruket brukar man säga pellegrisar om de svagare individerna och jag tror också att det är en viktig del av att få starkare katter att inte avla vidare på dessa om man nu lyckas få dem att överleva, har de svaga linjer och dåligt imunförsvar eller annat så kan vi få dras med detta i många generationer fram bara för att en katt har tillräkligt stora öron för att vinna bis efter bis.. Detta gäller ju såklart inte alla katter med stora öron, lång svans, mönster eller annat man tycker är läckert. Utan bara att man nog ska bli hårdare i sina val av avelsdjur och vara noga med att ta reda på så mycket som möjlig om sin kommande avelskatt, och inte bara fokusera på utseende.

 Katter föder fler ungar i sina kullar än tex. människa just för att det är större dödlighet, faktiskt 30 % och det är meningen att det är de starka som ska överleva och kunna sprida sina linjer. Precis som bonnkatterna gör i naturen, dyker upp med sina kattungar och visar villigt upp dem och de svagaste är för länge sedan redan borta.

Hur många av er har haft en hona som bär ut en speciell kattunge ur boet hela tiden? Innerst inne vet man att honkatten är så klok att hon vet att det är fel eller galet med den och sorterar ut den själv. man stoppar tillbaka den om och om igen och går helt emot naturens egen gång.. och så dör den lilla och man tänker att hon var inte så dum ändå..sunda instinkter hos honan men kanske inte hos en själv! om vi hade låtit våra katter ta mer hand om sina avkommor utan allt för mycket innblanding så tror jag att vi är på rätt väg.. det gör ont javisst men det är bättre att det gör ont tidigt i kattens liv än när den nya ägaren till katten ringer förtvivlad för att pellgrisen dog tillslut ändå..

 nej jag som bara skulle in och snabbkika så blev det ett lite längre besök. bra tråd Kalinda (ledsen för din Saga och hoppas att solen snart lyser för dig igen)

 Natti natti till er alla

Ibland önskar jag verkligen att jag kunde svenska lite bättre… Ni skriver så kloka ord, och jag skulle vilja säga mer än jag kan.

Det där med immunförsvaret, och att bara starka överlever. Instämmer nog. Det är alltför ofta dom svaga överlever numera, tack för ni alla duktiga uppfödare. Dessutom går dom vidare i avel. Men vad gör jag då? Det enda jag kan göra är kolla noga hälsostatusen av mina djurs föräldrar, och övriga släkten så gott det går. Vill köpa djur som har gamla, friska släktingar! Annnars jag, som en kattungeköpare, kan ju inte göra så mycket.

Torrfoder är en annan  sak. Visst, förstår att katter skall inte äta massor av biprodukter och annat skit, men ger ändå torrfoder till mina katter (och hundar). Det är bara alltför praktiskt. Ger dock allt annat oxå, olika kött, olika blöttfoder, än så länge har lyckats att hålla katterna friska och (alldeles för) välmående.

Vad mer hade jag tänkt och säga… *funderar*

Nej inget mer i det här läget - men måste säga att jag njuter av att läsa era opinioner!

# 9 du verkar ge en bra blandkost :-) Torrfoder finns här hemma också fast det ratas ofta till förmån för riktig mat av katterna. Bra att ha hemma i alla fall…

… ibland önskar jag att tangentbordet hakade upp sig så jag slapp ge utlopp för mina tankar i ämnen som jag blir…lite vääääl engagerad i :-))))

Ska man tänka "kallt" och satsa på friska linjer/stärka immunförsvar måste man nog göra lite som nedan.
Sen om kan klarar av det är en helt annan sak…

• Försöka avla på så friska individer som möjligt. Hellre en sund katt med en knick. Än en katt som varit svag som kattunge…
• Undvika hjälpa till vid förlossning och låta honan klara allt själv, så länge det inte är fara för hennes liv. Inte slunga, inte slemsuga…
• Låta svaga ungar dö eller avliva dem
• Vaccinera inte
• Ge dem möjlighet att fånga sin egen mat eller ge dem kött av god kvalitet
• Stödmata inte kattungar
• Undvik antibiotica om det går
• Var inte rädd för att utstätta kattungar för olika bakterier och smittor.
• Låt de starkaste överleva. Avla sedan på dessa…

Kommer inte på fler just nu. Fast vem klarar alla saker ovan?

Förslag?

Vaccinera ska man.

Annars kan jag skriva under allt.

Tufft, om någon klarar av att göra så jag är ju ingen uppfödare, lätt för mig att säga…

#11 -Jag förstår att din uppställning är hypotetisk, men jag reagerar ändå med ett bestämt nej, till att inte rädda svaga ungar. De blir alldeles utmärkta sällskapskatter.

Jag vet att det finns uppfödare, som inte slungar ungar och som inte hjälper de svaga. Grymt. Enligt naturen ja, men det är du själv som parat din katt. Man måste ta ansvar även för dessa ungar. De har rätt till livet och kan man hjälpa dem att komma sig, så ska man göra vad man kan, det är min åsikt.

Väldigt svart- eller vitt i dessa punkter….

Friska sunda individer finns att använda i avel- utan knick :-)

Jag vill inte se djur i avel som återupplivats och" fötts upp i syrgastält" och överlevt enkom för vårt blödande hjärtas skull och veterinärens  medicinska hjälp- men klarade de sig så långt så skall de absolut få leva vidare- som älskade sällskapskatter 

Mat av god kvalité är A och O

Nej antibiotika är…var århundradets upptäckt- hanteras med respekt.

Bakterier och smittoämnen skall inte sköljas över katten men i en alltför steril miljö kan endast död frodas…och ytterst försvagade livsformer….Int Ch Sterillito VirkonS…avelshane till er tjänst :))

Låt även de svaga överleva- om det går- men använd med fördel endast de starka i avel.

När jag får lite mer tålamod skall jag läsa alla inläggen noga. Interessanta problemställningar. Jag har tidigare trott att kat.IV-katter stort sett var friska och levde länge. En god vän av mig här i Fredrikstad hade en siames som dog när den var 18 år. Hon som har köpt Rufus har en balines som är 17 år och frisk som en fisk.

Men på sistone har jag också fått höra om en del katter som dör alltför unga. Har dock inte fått intryck av att det är vanligt. Men gudarna vet. Efter vart har jag insett att det är en del som aldrig talar om ifall deras katter blir sjuka och dör, eller måste avlivas.

#13/14

Kanske ska tillägga att jag aldrig klarat av att bara se en unge dö eller att inte slunga de nyfödda.
Försöker bara tänka vad man "borde" göra att på något vis få katterna bli starkare.

För det är inte bara min Saga som kommer dö av en sjukdom som troligtvis till stor del är en del av ett svagt immunförsvar.
Jag kan räkna upp massor med katter som fått konstiga sjukdomar som de rent logiskt borde tåla.
Kattsnuva där alla raskatterna blir påverkade medan bondkatten är helt frisk och ovaccinerad.
Konstiga tandköttsinflammationer och halssjukdomar med mera.
Hade vi haft starkare katter. Tror jag inte vi hade behövt vara rädda för coronavirus. En frisk katt blir inte sjuk. Men är imunförsvaret nedsatt, pga svaghet eller arv. Så blir katten sjuk.
Listan kan göras lång…

Just nu är jag som sagt extra hypokondrisk. Sitter här med en katt som jag vet kan dö när som helst och då börjar man grubbla…

jag tror aldrig att man i avel kan få fram lika starka individer som när naturen får sköta det hela själv men nog kan vi bli bättre på att välja vad vi avlar på.

Jag förstår att du sitter där och undrar som du gör nu Kalinda- absolut! Tycker att du skall ta din goa misse och något som värmer magen och gå till sängs nu- eller i vart fall sluta undra just nu- mitt i natten- hur vi skall få en generellt sett starkare avelsbas men en sak är säkert - det ligger mycket sanningar i det som sagts i inläggen ovan, från dig och andra.

Det är ju omöjligt att översätta vår djurhållning/avel med hur det sköts i naturen och det är inte tanken heller men att hålla fast vid en regel så god som någon måste väl ändå vara att låta de starka defektfria djuren få sköta reproduktionen. Allt skall och bör inte avlas på hur söööta, vackra de än må vara. Alla våra katter är unika på sitt eget vis och för oss ägare men därmed inte sagt att det är unika i världens Kategori 4 avel….

Sköt om dig Kalinda, du har haft det tufft och ledsamt - att axla ansvaret och fundera på kategorins framtida välmående är inte hälsosamt för dig att tänka på just nu.

Jag tycker min Semin idé var ganska bra. Det ska vara frivilligt att ansluta sig till detta. Men man kan som uppfödare samarbeta med att hitta friska sunda individer till sin avel.
Får hjälp vilken hane man bör välja till just den honan för att få bäst resultat med mera. Göra utredningar på varje kull som föds och vad man kan förbättra…

Inom Ko-Semin så räknar man i första hand tjurgenerna (troligtvis för att det är enklast).
På ett Ko-kort står pappa och morfars namn tydligast. Sen modern och farfar.
Undjurar testas på ett antal kor för att se vad de ger för avkommor/defekter på kvigkalvarna.
Efter den utredningen kanske det visar sig att en tjur har gett kor med för tätt mellan spenarna. Då använder man honom på en ko med aldeles för brett mellan dem osv…

Genom att ha en bra databas på katter och vad de gett för avkommor kan man ju lättare stärka upp "svaga" linjer och bredda avelsbasen.
Att samla info om fertila hankatter och ev. sperma efter dessa. Honkatters fertilitet, infektionskänslighet, antalet kattungar, hur de klarar sina ungar, förlossning med mera.
Utreda dess avkomma i minst tre år framåt.

Så borde man kunna få fram starkare och sundare linjer.
Men självklart kommer det ta tid…

#18
Den sjuka katten här hemma, leker just nu vilt med sin älsklingsleksak…
Vilket känns lugnande.

Så tid att grubbla över mitt favoritämne avel, har jag.

Men jag ska ta dej på orden och gå och lägga mig nu. Övriga katter blänger just nu surt på mig, så jag vet att de vill sova iallafall…

#4 - Intressant tanke, det där med seminavel…. Kunde vara ett plus rent praktiskt också, för det är ju svårt ta sin löpande katta hur långt som helst till en bra hane som bor orimligt långt bort. Med både tid, kostnader och risk att hon kommer ur löp.

#11 - Intressanta tankar detta också. Fast vem skulle ha hjärta genomföra detta, jag skulle inte klara det. Slungade vår Toble i vår första kull, det har jag inte ångrat på senare. Katten är kärnfrisk och har gett fina ungar.

Undras om man kan sätta avelsförbud på en katt med hänvisning till att den var svag som kattunge? Får titta vad SVERAK säger, om man kan tolka ut något sådant där. Ett alternativ vore ju förstås att sälja sin kattunge färdigkastrerad.

Känns lite olustigt att peka ut någon, men ändå för det att det är intressant spörjsmål: Ni läste historien om Lilla Duvan i SVERAK tidning för ett par nummer sedan? Rexkattungen som föddes pytteliten, och vars uppfödare mot alla odds lyckades klara livhanken på? En riktig solskenshistoria. Men nu läste jag på Katter.Nu att hon hade planer på att para Duvan. Då blir man inte så litet fundersam…

Per Erik Sundgren, genetiker har skrivit många bra ord om det som allt liv grundar sig på, nämligen mångfald. Jag var en av dem som för några år sedan ville ha databaser över våra katter som både visar inavelsfrekvens, defekter och sjukdomar hos våra katter. Nu finns Pawpeds som är en bit på vägen. När man tittar på inavelsgraden ska man trycka på total inavelsgrad, det ger många gånger en tankeställare. Katter som jag trodde var helt obesläktade är det inte. Avlar man på för lika gener ersätter man de olika med dessa och får då en individ som man nästan kan säga är klonad. Kopierar in del av text från  en text av P- E.Sundgren som har som överskrift:

Osunda skönhetsideal ger sjuka hundar.

"Naturligtvis undviker de flesta uppfödare att avla på djur som själva är sjuka eller drabbade av defekter och stör­ningar. Men föräldradjur, som själva är friska men ligger nära gränsen till   ärftliga skador, har dolda rubbningar lagrade i sina arvsanlag. När deras arvsanlag kombineras kommer de dolda bristerna i dagen och avkommorna drabbas  av de skador eller sjukdomar som man inte alltid ser men ofta anar början till hos föräldrarna. Missriktade avelsmål  är den första av orsakerna till de ökande ärftliga problemen i många hundraser.

Inavel standardiserar

En ras måste uppnå en viss enhetlighet i utseende för att accepteras som ren. En väg att skapa exteriör likhet är att bedriva inavel. Närbesläktade djur bär i stor utsträckning samma arvsanlag och ger därför större enhetlighet hos avkomman än parningar mellan obesläktade djur.

De parvisa generna, en i varje par från fadern och en från modern, fungerar som ett naturens skydd mot genskador. När föräldrarna är obesläktade och bär olika gener ökar chansen att åtminstone den ena genen i varje anlagspar hos avkomman är normal. Om föräldrarna är nära släkt och bär samma skadade anlag kan det dubbleras hos avkomman.  Naturens skydd mot skadade gener upphävs vid inavel. Därmed skapas allvarliga problem  med sviktande hälsa och livskraft  hos inavlade djur. Inavel är den andra orsaken till de ökande ärftliga problemen hos våra hundar och har sin grund i uppfödares bristande kunskap om gensystemets uppbyggnad och funktioner."

Det var väl lite detta jag var inne på med min fråga om sjukdomar hos siameser tidigare. Intressant att läsa. Jag tycker nog att man ska hjälpa de kattungar man sett till att de fötts men svagare/sjukligare individer bör inte gå i avel utan stanna som sällskapskatter.

Jag funderar också på torrfodrets nytta. Jag har haft hund sedan -69 (då var jag barn men ändå). Jag har inget minne av att hundarna fick cancer lika ofta eller andra konstiga sjukdomar. Nu har ju veterinärmedicinen utvecklats, och folk är mer villiga att gå till vetr. med sjuka djur men ändå. Foderiundustrin har ju också utvecklats. Man får ändå en känsla av att djuren är allvarligare sjuka nu.