Min erfarenhet är att siameser som blandas med oriental blir friskare, får färre defekter, blir mer livliga och roliga, siameserna får finare och mjukare pälsar mm. Det beror säkert på vilka "linjer" man använder, det spelar också roll hur inavlad stamtavlan är som helhet. Jag ger uttryck för en subjektiv upplevelse nu, utifrån mina erfarenheter. Dock blandar jag nu min "orena" siameshona (osh i sjätte generation) med en "ren" siameshane och tror det blir en bra kombination då jag personligen känner flera av hanens förfäder.

Gillar inte heller uttrycket ren eftersom motsatsen då blir oren. Endast siames i stamtavlan låter mer korrekt och respektfullt mot dem som har andra uppfattningar.  Jag har inga problem att acceptera att andra har andra avelsmål än mina mål, tycker bara det är kul med mångfald.

Jag hoppas och antar att man med ren inte per def. menar att den som inte är ren är oren=smuttsig=bör tvättas :)

Men det är ett intressant dilemma och en viktig diskusion. Det ÄR viktigt att behålla de orientaliska raserna med dess typ och temprament. Detta bör ske genom utparning med andra orientaliska katter i första hand och endast införa nya gener från andra raser efter noga studerat syfte. 

Vill påstå att avelsbasen är god egentligen, tyvärr går för lite hanar i avel. Det som är värre är genvägar till en god typ via linjeavel som bara är ett fint uppfödarord för inavel som är den mer korrekta vetenskapliga benämningen. Risken för inavelsdep. ökar markant vid linjeavel. Ren eller inte. Spelar i detta fall ingen roll om målet var att avla fram SIA med  god typ. Men om linjen dör ut har man förstört för all SIA avel. Det gäller att tänka sig för noga.

Jag avlar själv på oriental och utparar gärna med SIA. Om jag vill förstärka min honas gener finns det lämpliga hanar. Men det är få orientaler med den typ + färg som jag letar efter att förstärka med, för de delar nämligen hennes linjer… Men det finns hanar och det är bara att sortera ut och studera stamtavlor. Kanske kan jag inte få allt i första steget. Det är ju nu avlen börjar. Det finns inga genvägar, för mig.

Jag accepterar allas åsikter även de jag inte delar. Det berikar att ha olika åsikter. Ju mer vi diskuterar och argumenterar ju mer lär vi oss. Dessutom är det viktigt med avel mot olika mål med olika inriktning. Det breddar det gemensamma målet =bättre orientaliska katter.

Ojojoj…Trodde det bara var jag som gillade starta debatt…

1. Jag blandar. Älskat färger mönster med mera. Har väl OSH som målras. Men tycker det är skoj när det dyker upp både SIA och SYS.

2. Jag ändrar kurs när det gäller färger med mera. Blir jag kär i en katt så väljer jag den. Vill dock får fram bra ögonfärg på Orientalen. Så det målet har jag nog kvar. Sen älskar jag raka profiler och bra hakor på katterna.

3. Gillar inte ordet "ren" Siames. Detta av den enkla anledningen att jag flera gånger hört människor kalla SIA utan minst 8 generationer SIA i stamtavlan. För oäkta, slaskkatter med mera. Ordet "ren" har het enkelt missbrukats och fått en dålig klang…

Tycker bättre om ordet renavlad. Då de mer säger att man avlar på en viss typ/färg.
En Siames är för mig alltid en Siames oavsett vad som finns i stamtavlan.
Sen är det upp till var och en hur man vill avla.

Det som låter bäst är ju som flera säger "endast SIA i stamtavlan".

4. Med risk för att ha fel, så tror jag att avelsbasen är ganska stor för "renavlade" SIA. Dessa klarar sig utan OSH, det är jag säker på.
OSH uppfödarna har det svårare. De måste ibland gå tillbaka till SIA för att förnya blod och förbättra typen. Men det som jag tycker är svårast där just nu är att få bra gröna ögon på katterna. Kanske skulle man para in en annan ras för att stärka färgen? Kruxet är bara vilken? Grönögd huskatt? Russian Blue?
Lättast att avla har nog de som förder upp SIA, men inte bryr sig om, om det finns OSH i stamtavlan.

5. Personligen anser jag att en SIA alltid är en SIA oavsett föräldrar. Blir därför väldigt ledsen då man ibland hör kattungeköpare som träffat uppfödare som talar om att deras SIA kattunge inte är "ren" och därför mindre värd…

6. Alla ska få ha den inriktning de själva vill.
Jag ser inte ner på någon som avlar annorlunda än mig. 
Jag respekterar helt enkelt de som respekterar att andra har olika val när det gäller avel.
Att de inte anser att den avel de själva för är "bättre" än andras.

1.Jeg avler med kun siameser i stamtavlen.

2 Av den enkle grunn at det er det som interesserer meg. Vi alle avler jo etter hva vi ønsker og drømmer om og i mitt tilfelle så er det siameser som står mitt hjerte nærmest.Jeg begynte med en som kun hadde siameser i tavlen og da jeg skulle lete etter en hannkatt var det naturlig for meg å lete etter en som hadde minimum 9 gen siam bak seg.

3.Nei jeg har ikke særlig til overs for det utrykket.Renavlet er faktisk mye bedre.En renavlet for meg er en med minimum 9 generasjoner SIA.

4. jeg anser den som bra.Men ja enig med Kalindas.Det må nok være det enkleste.

5.Nei jeg synes overhodet ikke en renavlet er "finere" i den forstand. Men ja den interesserer meg mer. Men det synes jeg ikke at jeg skal skytes for.For det er jo kun min personlige mening det er snakk om.

Og jeg synes det er helt forkastelig at noen som driver oppdrett at renavlede siameser snakker ned om de som ikke er renavlet på den måten du beskriver der Kalindas.Det opplevde jeg selv i begynnelsen.Når det er sagt så har jeg også opplevd det omvendte mange ganger og det er ikke det spor bedre.

6.Jeg har full respekt for hvordan alle avler men jeg krever også samme respekt tilbake.Og synes at jeg på lik linje med alle andre skal få lov til å være stolt av mine katter.For dette er jo min drøm jeg holder på med.

#1 Rätt. Man får ibland höra av kattungeköpare att de varit i kontakt med uppfödare som föder upp sk "rena" siameser och då har de talat om att vi som bl med ori inte har äkta siameser. Det tycker jag år fruktansvärt. Endast siameser i stamtavlan borde de säga och skriva.

#2 Du har rätt linjeavel är presis samma som inavel. De tycker väl det hörs finare med linjeavel och vad jag hört och förstått så de som endast har SIA i stamtavlan sysslar  mer med linjeavel än de som blandar. Kanske har jag fel.

Oj det har jag inte tänkt på att jag skrivit ren i mina inlägg..Men jag har inget emot folk som blandar oriental o siames..Har funderat på det själv faktiskt…Vet inte var jag står i den frågan..De siameser jag har ,har bara siameser i stammen o jag älskar dem..Men vad jag har sett tycker jag att de med orientaler i stammen mm har en häftigare typ..Friskhet o temperment vet jag inget om hur orientalerna är jag trodde dom var lika som siameser..Fast olika siameslinjer är ju olika i temperamentet o olika friska mm..Så det är nog relativt..Nej jag tycker så länge man har ett mål ,o inte avlar på defekter i sin aveln så är ingenting fel..Alla har sin tycke o smak..Jag älskar alla katter o raser..

#6 Hej Elisa

Synd att du hamna i kläm. Detta som har skrivets om "ren" siames beror inte på att du skrev "ren siames" i din tråd. Det var bara en del som vaknade, även jag vaknade.

Av mina katter Simeon har bara siameser i sin stamtavla, Mayas föräldrar är OSH.

Bägge är rena siameser för mig  

Uppskattar katter / hundar utan linje- eller egentligen inavel i sina stamtavlor.

Vad jag tycker om inavel/linjeavel det vet ni nog redan. Jag har velat diskutera ämnet i "Månadens dilemma", men ingen nappade på temat.

Jag har haft en katt som var grovt inavlad dvs mamman var parad med sin egen pappa. Hon var en underbar katt men dog väldigt ung. Jag är säker på att inavel ger ett försämrat immunförsvar och större mottaglighet för sjukdomar. Hellre en frisk katt med "kaninöron" än en extremtypad inavlad katt med sviktande hälsa. För mig är linjeavel alltid inavel och blir aldrig någonsin ett alternativ. Jag köper aldrig en inavlad kattunge och avlar aldrig med inavlad hane, oavsett typ.

Med inavlad katt menar jag nära släktskap i närmaste 8 led, där parningar mellan mor/son, far/dotter, syskon etc skett.

Jag har själv Siameser med OSH i stamtavlan. Min Gucci har den mest fantastiska babypäls, alldeles kritvit. Min Bassia är efter Orientalföräldrar, men Siames ut i klospetsarna.

Ja, jag har fått höra, att min Gucci är en "slaskkatt", något som gör en lite ledsen, speciellt då man är på utställning och det tisslas och tasslas. Jag ser utställning som ett nödvändigt ont. Det roar varken mig eller katterna.

För mig är Oriental och Siames samma katt, det enda som skiljer är färgerna. Jag tror också vi behöver samtliga "Orientaliska katter" i avelsbasen för att få en sund katt, alltså både SIA och OSH.

Jag har respekt för de som renavlar. Jag behandlar andra som jag själv vill bli behandlad, med respekt och ett öppet sinnelag. Diskussioner som förs på andra forum i ämnet, är ibland så respektlösa att man hissnar. Jag menar att ämnet måste kunna gå att diskutera utan att man behöver ta till kniven.

#9. "…att inavel ger ett försämrat immunförsvar och större mottaglighet för sjukdomar…" Detta ær ett faktum. Det finns inte någon vetenskaplig data som inte tyder på det du skrev.

#5. Jag vill inte påstå att de som avlar på rena SIA linjer anvænder sig oftare av linjeavel. Det vore høgst kontraproduktivt. Linjeavel førekommer hos OSH avel också. Lika illa dær också.

Sjælvklart får alla ha sina åsikter. :) tråkigt vore livet annars.

1. Jag vill avla orientaler, och därför är det självklart för mig att i största möjliga mån hitta andra orientaler till mitt avelsarbete. Men om stamtavlorna, färg etc. inte stämmer med vad jag söker, så kan jag istället tänka mig att para med en siames.

2. Jag har ju inte haft min första kull ännu, men jag har definitivt ändrat inställning till avel på 'rena' linjer.
Att jag vill avla oriental har med det enkla att jag älskar orientalerna, deras sätt och vackra gröna ögon. Därför känns det självklart att inte köpa in en katt som inte överenstämmer med vad jag söker.

3. Jag har inga problem med uttrycket 'ren'. För mig är ren en katt som har 8,12 eller mer generationer av samma ras i tavlan.

4. Jag anser att vi har råd att avla på rena siameser. Däremot är det inte speciellt lätt att hitta 'rena' orientaler. Jag vill i framtiden att orientalerna ska stå på egna ben, och de vackra orientaler jag fött upp ska vara resultat av långvarig selektiv avel på orientaler, i mitt fall också solida orientaler, eftersom jag inte har något intresse av mönster.

5. Jag har svårt att tro att man uppskatter värde på det sättet, och det är svårt att nämna ett generellt värde. För den som avlar rena siameser lär ju nytt blod, t.ex obesläktad import vara ovärderlig för avelsarbetet. Jag värdesätter den rena siamesaveln, men också de mer 'dirty' katterna, förutsatt att de har vad JAG eftersträvar i MITT avelsarbete.

6. Absolut inte! Det var det dummaste jag hört. Från min sida möts man av respekt på andra preferenser som uppfödare. Att avla för framtida mål, veta vad man vill och försöka uppfylla sitt syfte - för mig är det respekt. Det och att man inte grundar löjliga påståenden på förutfattade meningar och okunskap.

That's it.

Jag har nog ändrat mig i fråga om siameser med endast siameser i stamtavlan. Tycker det nog är behövligt med lite bredd i aveln som korsningar oriental/siames ger.

Förut ville jag bara ha siames i stamtavlan men nu med en egen siamesfröken med orientalpappa har jag ändrat åsikt.

Spelar ju ingen roll faktiskt så känge avelsdjuren är friska och har den typ jag gillar och vill ha.

#5 Ja, du har fel.

Det finns inga belägg för att det är mer inavel i renavlade siameser än i blandavlade eller andra syskonraser. Jag tror du förleds att tro det bara för att det är fler olika färgvarianter inblandade. Men börjar du titta på stamtavlorna så är det ofta linjeavel även bakom orientaler eller blandade siameser etc … de toppvinnande linjerna som nu är inne i Europa är hårt linjeavlade, och de är orientaler. Bara för att ta ett exempel.

#13- Då ska jag undvika de toppvinnande linjerna, för några hårt linjeavlade katter vill jag inte ha, oavsett hur snygga och vinstrika de är. Jag väljer hellre en okänd unghane med sund stamtavla till mina honor, än den populära hanen som vunnit allt. Jag föredrar också att ha egen hane.

#11 -Jag tycker inte alls att frågan är dum. Det finns gott om respektlöshet inom uppfödarvärlden både inom hund och katt.

Vi bör vara rädda om våra kollegor oavsett inriktning, då det gynnar aveln och bidrar till ett gott uppfödarklimat. Vi måste samarbeta istället för att motverka. Detta är inte en självklarhet för alla, tyvärr, därför kan det inte diskuteras nog.

Forum som detta, fyller en viktig funktion, nämligen att föra uppfödarna samman. Forum utan moderator där diskussionerna tillåts löpa helt fritt vad gäller personliga påhopp och verbala elakheter, anser jag vara helt förkastligt. Det leder ingen vart och förvärrar bara läget.

Diskussionen kan bli "saftig och het" utan slag under bältet.

#14 Hemligheten är hur vanliga de linjeavlade linjerna är.

Säg att du skulle para med en katt från dessa toppvinnande linjeavlade linjer. Du parar med en helt obesläktad katt. Då blir inte deras kattungar inavlade, eller hur. Det är en utparning du gör.

Men kanske är det någon av kattungarna som när den blir stor ska paras. Då kommer knäckfrågan: vad ska den paras med? Är de linjeavlade linjer som den har på sin ena sida mycket vanliga, då blir det svårt för dig att hitta en utparning. Och du bidrar kanske till fortsatt linjeavel på desamma linjerna, trots att den första generationen blev en utparning. Förstår du?

Om de linjeavlade linjerna däremot är ovanliga så är ju chansen mycket större att hitta obesläktade linjer att para med, och då kanske bedömningen av om du ska ge dig in på dessa linjer, blir helt annorlunda.

Tricket är således att som uppfödare försöka tänka ett steg till, eller gärna två eller tre eller fyra - om jag gör den här parningen, vad står då till buds för avkommorna, är det lätt eller svårt att hitta obesläktade katter att para dem med? Ganska snabbt kan man då inse om man är på väg att avla sig in i ett hörn, eller inte.

Jag har hanar som är obesläktade med ganska mycket av de linjer som finns här i Sverige men säger ändå nej ibland till för dem obesläktade honor, just av det skälet att dessa honor varit hårt linjeavlade på 'vanliga linjer' och det därmed skulle vara svårt för avkommorna att hitta en obesläktad avelspartner, trots att pappans linjer skulle vara obesläktade.

Tyvärr förs inte denna typ av diskussioner om avelsprinciper tillräckligt mycket, det jag vänder mig emot är att få höra att blandade siameslinjer av princip skulle vara mer utavlade än de som bara har siameser i stamtavlan. Att ha fler färger i en stamtavla innebär inte att avelsbasen nödvändigtvis är bredare. Men jag tror nästan att många förleds att tro detta ("min katt har många olika mönster och färger i sin stamtavla, så den är sundare och mer utavlad än en som har färre mönster och färger bakom sig"). Det är inavelsprocent som är viktig.

Det är synd att "ren siames" ger intrycket av att motsattsen skulle kunna vara oren siames. För annars tycker jag det är ett ganska bra uttryck, kortare att säga än "bara siameser i stamtavlan". Känns som svenska språket saknar ett nyans här ;)

Jag föder ju inte huvudsaklingen upp SIA, utan BAL. Jag kommer troligen inte att para med OSH eller OLH, då det är maskade katter jag vill föda upp. Däremot ser jag inga problem med att katterna har OLH och OSH i stamtavlan eller längre bak, eftersom SIA anlaget är reccesivt så är ju en maskad katt alltid "ren" dvs homozygot för maskat. Det kan aldrig dyka upp en fullfärgad avkomma efter två maskade katter, oavsett vad dessa två har bakom sig i stamtavlan. Jag vill föda upp balineser med en bra och korrekt typ och ex ögonfärg men givetvis går hälsa och temperament först. Eftersom avelsbasen på BAL är så liten så anser jag mig defenitivt inte ha råd att välja bort sunda, snygga och trevliga katter för att de har OSH el OLH i stamtavlan, jag ser inte heller poängen med att välja bort dessa.

För mig ör det viktigare att katten är frisk, trevlig och med starka kvaliteter än att den är "ren" enligt gängse defenition.

Nei, linjeavl og innavl er ikke samme sak

 --Når man linjeavler må en oppdretter vite hva hva han holder på med. Man bør også kjenne linjene på godt og vont.

Katten man går tibake på må ha mest positive ting å gi ..  for eksempel som helse og defektfrihet.Man utparrer og sen parrer man tilbake på minimum 3 generasjon(bestefar, -mor) - samme katt må ikke ligge på tvers over/ samme generasjon.

 -- innavl er ukontrolert avl og samme katt(er) ligger pararelt og bakover i generasjonene - nært og langt gjentatte ganger.

 --Så generelt til tråden; Man må ikke være så naiv å tro at om man parrer inn OSH/OLH på maskede søskenraser, så blir alt bedre mht helse, m.m. Større avlsbase…hm…Når jeg leser sånne påstander må jeg faktisk le.
Parrer en oppdretter på defektfrie og sunne katter blir linjene også deretter -sunne og defektfri, dvs man da legger opp til rasens framtidige helse og defektfrihet. Joda selektiv avl funker  i virkeligheten, om det praktiseres.

Jeg ser heller ikke noe galt i å si "rene linjer" om stamtaver som ikke innehar andre målraser.

#15 - Kattungarna ärver ju 50 % från varje förälder. Hon ärver alltså 50 % av faderns inavlade linjer. För mig innebär fadern en riskfaktor, en svag länk som jag inte kan riskera att ha in i mina linjer. Rätta mig gärna om jag har fel.

Jag har mycket kvar att lära och lär mig för varje diskussion som förs här på forumet. Men för mig är inavel ett etiskt spörsmål. Kanske är katterna jag parar i framtiden släkt på långt håll, men de grovt inavlade "vinnande linjerna" hoppar jag över.

Jag tror att vi hittar inavel bland all djuravel, inom kattvärlden såväl som i hund och häst-världen. Jag har ställt ut arabhästar och även ägt en hingst själv. Jag vet att det är mycket vanligt med "linjeavel" för att få fram den perfekta araben, så också inom halvblodsaveln i Sverige.

Jag anser att inavel är emot naturen, hos djur såväl som hos människa och att linjeaveln bedrivs enbart med syftet att stilla människans lystmäte och fåfänga…

Vad är det för skillnad på djur och människor? Om far & dotter eller mor & son skaffar barn, är risken mycket stor att barnet föds med allvarliga handikapp. Hur vågar man leka med naturen och riskera hälsan på djuren? Jo, med djuren kan man experimentera, då de inte anses ha samma intelligens och känsloliv som vi människor. 

Att en av följderna av inaveln är bristande immunsförsvar, är ett skäl gott nog att avstå. Extremtypningen/de vinnande linjerna och den inavel som oftast ligger bakom, oroar mig och jag kommer i mitt framtida avelsarbete jobba emot detta.

Att alla inte kan tycka som jag accepterar jag till fullo och jag respekterar de som väljer att linjeavla…som människor, även om jag inte delar deras åsikter.

Om man parar en linjeavlad individ med obesläktat uppkommer något som heter Heterosis. Vilket innebär att avkomman inte är linjeavlad. Visst ärvs det 50% men effekten som linjeavel ger bryts.

Kort förklarat…

Hmm jag måste också få lägga mig i lite.

Inavel och linjeavel är i forskarkretser två olika ord som egentligen definerar graden av inavel. Utan att jag lägger vikt vid det. om man vill kalla det si eller så så er båda delar avel där man parar djur som är i släkt med varandra på något sätt.

Jag fördömmer på inget sätt linjeavel då jag personligen kan se många fördelar med det, men också farhågor. 

Orsaken till att folk vill linjeavla är i dom allra flesta fall INTE att man vill avla friska, hälsosamma djur. Det är i första hand för att avla fram den perfekta katten, då tänker man på hur den ser ut. Och varför är det då änklare att få fram en katt med till exempel perfekt typ med hjälp av linjeavel? Jo för att många av anlagen dubbleras. Det innebär att många av dom "negativa" anlagen också dubbleras.

 Det största problemet med att para katter som är i släkt med varandra är att man tyvärr vet alldeles för litet om katternas ärvsanlag. Hur många som har katter eller andra djur som man avlar på kan garantera att det inte kommer dyka upp några defekter efter just sin egen katt? Ingen kan det. Låt oss säga att en hane som används jättemycket bär på anlaget för sternumkrok till ex. Den paras flitigt med många honor för denna hane har ju jättebra typ och den är hur fin som hällst. Inga avkommor får några defekter.

Sen kommer andra generation katter efter den linjen, inga defekter här inte. Sen i nästa generation kommer defekterna som brev på posten. Om man då har dubblerat anlaget från flera håll, hur vet man då vilka katter man skall välja bort från aveln?

 Att avla på djur innebär att man har ett stort ansvar att sätta sig in i linjerna man väljer att avla på, men det är ännu viktigare att man vet det när man linjeavlar eftersom riskerna för att få med sig dom negativa anlagen är lika stor som att man får med sig dom man vill ha med…

#14, Vill bara få klarhet - menar du att jag gjorde ett personligt påhopp och använde fel ord? Jag syftade på ett generellt läge, men för att ingen ska missuppfatta delar jag upp frågan med ytterligare förklaringar.

"Absolut inte! Det var det dummaste jag hört."

- Med detta syftar jag på att vissa uppfödare förmodligen själva har svårt att acceptera att andra vill ta andra vägar, "my way or the highway"-jargongen speglar många diskussioner där en part vägrar respektera den andra partens mål och istället för att sakligt argumentera ägnar sig åt påståenden tagna utifrån förutfattade meningar utan retorisk förmåga.

"Från min sida möts man av respekt på andra preferenser som uppfödare. Att avla för framtida mål, veta vad man vill och försöka uppfylla sitt syfte - för mig är det respekt."

- Det jag menar, respekt möts man av mig så länge man beter sig som en vuxen människa och behandlar sina katter bra. För mig är katthållningen lika viktig som det andra, och jag har svårt att respektera en uppfödare som t.ex. har sina katter instängda i små rum utan mänsklig kontakt bara för ett avelsprofitsyfte. Detta är bara ett typexempel. Om jag blir respekterad för den jag är och det jag står för, så möts man av min respekt tillbaka. Åh andra sidan, jag kanske respekterar andras beslut och åtaganden, men det påverkar ändå inte MITT val. 

"Det och att man inte grundar löjliga påståenden på förutfattade meningar och okunskap."

- Att begränsa sig i avelssyfte är upp till var och en. Att kläcka ur sig att alla som avlar rena siameser inavlar och bidrar till alla hälsoproblem inom dessa raser är en förutfattad mening grundad på okunskap. Personligen anser jag inte att man för att avla rent måste inavla. Jag  är inte heller alltför emot linjeavel om det handlar om mer än bara flashig typ för stunden, citerar av_Karitzy för jag tyckte hon uttryckte det kort och koncist:
_
--Når man linjeavler må en oppdretter vite hva hva han holder på med. Man bør også kjenne linjene på godt og vont._

#22 -Jag trodde nog du tyckte min frågeställning var lite dum. Men nu förstår jag dig till fullo.

Jag tror inte heller att renavlad Siames = inavlad. Detta förekommer som sagt inom alla djurarter "i människans tjänst".

#18. Okontrollerad eller kontrollerad inavel är båda inavel. Kalla det ena för linjeavel om du vill, om det ordet känns mer ok, men det är och kommer alltid förbli inavel. Med alla de risker som följer med. Läs gärna vad Dr. Heather E. Lorimer skriver på sin sida ang. inavel/linjeavel. Heather arbetar som Associate Professor i Genetik på Yongstown State University. Hon är också väldigt intresserad i kattavel/kattgenetik och just de orientaliska raserna. Väldigt läsvärada sidor.

Håller annars med att man ska para på dektektfria och friska katter. Men det vårt öga ser är bara en del av sanningen. Genetiskt detektsfria och genetiskt friska katter ger absolut en sundare och friskare avelsbas. Det finns gott av obesläktat blod bland de maskade katterna att använda sig utav.

Kul att detta diskuteras!  

#21 Väldigt bra skrivet. Sammanfattar mycket.

Om man nu inavlar/linjeavlar så får man ju få fram recessiva gener som gömts- både bra och dåliga och vad ska man då göra med de dåliga? Det gäller ju att veta vad man gör.

Priset kan vara högt när man vill få fram resultat snabbt.

#25 Precis. Priset kan vara mycket högt när man vill få fram något snabbt, men om jag skulle bli tvungen att para för att få tillbaka en helt fantastisk kvalité som håller på att gå förlorad, så är jag beredd att göra dels den efterforskning i linjer och stamtavlor som behövs, nogranna hälsokontroller och dylikt för att sen kanske våga ta risken ur en hälsoaspekt. Om det gör att jag i slutändan har lyckats få fram en kvalité på en hel kull som jag ville från början. Nu vet jag inte om det kommer att bli aktuellt, men men.

Det är ganska naivt att tro att ingen av våra avelskatter är en följd av inavel, alla stammar ju från samma fåtal individer från början. Tabby, dilutionsfärger, rött, vitfläck - de flesta är ju resultat av linjeavel för att få fram en viss färgkaraktär, pälslängd osv. osv. Mer eller mindre, det vill säga.

Diskussionen kantrar över på inavel eller ej??? Betänk hur litet antal ursprungskatter som hela kat IV är uppbyggt på i hela världen. Man uppskattar (inom Mundicat) att det är någonstans mellan i bästa fall 50 individer, i sämsta fall endast 20 ursprungsindivider (från England). Tror ni då att det har varit möjligt att undvika inavel genom historien från 1800-talet? På vägen har man använt sig av huskatter och andra raser (enstaka individer vid ett fåtal tillfällen) för att få nya färger och mönster men det har också skett helt slumpmässigt genom tjuvparningar. Speciellt efter världskrigen var det svårt att hitta något att para "rent" med då folk hade annat för sig i England vid den tidpunkten (under krigen). Jag är ingen förespråkare för inavel på något sätt men tycker ändå att man bör hålla diskussionen utifrån verklighetens villkor. Vissa hela kattraser är helt uppbyggda på en enda ursprungskatt…

Ja, ni får väl betrakta mitt inlägg som kuriosa om ni vill men jag tycker att man ska undvika att rusa iväg med storslagna röster om att man aldrig skulle inavla och aldrig köpa en katt som är inavlad när allt är inavlat i grunden om man med inavel också menar linjeavel och om man tar hänsyn till hela kattens stamtavla. Det går ju lätt att ta reda på genom olika databaser, i många fall kan man komma tillbaka till ursprunget i en till England importerad thaisiames eller en mog cat eller aby eller något annat. Studerar man hela stamtavlan och räknar ihop hur många gånger en och samma katt förekommer så kan man komma till ett förbluffande resultat även med katter där man inte har någon linjeavel/inavel synligt i stamtavlans fem generationer.

Själv tycker jag inte det är fel med linjeavel…bara man vet vad man gör. Har en linjeavlad katt här hemma som mår finfint!

Sen det här med "ren" stamtavla. Tycker det är bara ett uttryck som inte ska tolkas som en motsats till smutsig. Man kan ju också säga stamtavla med endast siames. Eller oriental.

#27. Kuriosa eller inte. Det du skriver är väldigt viktigt för att ge en bild på hur svag avelsbasen är från grunden och hur problematiskt det blir om vi gör om misstagen. Jag vill bara att vi så långt, det är möjligt, undviker inavel.

Jo jeg kjenner til Dr. Heather E. Lorimer. Har faktisk mailet endel med henne privat, og denne damen ser ikke på saker i "sorthvitt".

Du finner artiklen på min hjemmeside.
Vi kan ikke påtvigne noen å mene noe som helst - ingen av oss.
Selv er jeg fremdeles motakelig for gode og fornuftige råd 

Etter 24 år har jeg som oppdretter sett og ærfart endel.Da jeg startet med siames var det defekter i bøtter og spann, skelett-, temprament- , m.m.  På midt av 90tallet var det plutselig minimalt, men tror de fleste avlet fornuftig. elv satartet jeg m selektivavl og svansknekk var  en saga blott hos meg;)

Desverre viser det seg at defkter igjen øker også i vår kategori:(

Har forresten observert at mange innavler  uten å være klar over det selv…hm:) ville derfor være ille om man itilegg linjeavlet i så måte

#19 Nej vad jag har hört så är olika arter olika känsliga för inavel. T.ex råttor och kaniner klarar inavel bra, tillskillnad från t.ex människor och apor.

#13Jag förleds inte av färgvarianterna. Verkar ju som du tror att jag har fel på förståndet. Är det för jag blandar ori-sia?

#13 Vill tilllägga att jag är ordblind så du behöver inte kommentera stavfel.

Jag undrar jag, vem som har något emot vem? För som jag tycker mig utläsa så verkar det som att de som blandar är helt och fullt övertygade, om att de som avlar på rena siameslinjer avskyr blandavlare som pesten. Och det är väl en förutfattad mening om något? Och det gör hela situationen pinsam.

Det däremot Yahtzeecats undrar, (rätta mig om jag har fel) tror jag inte har med just blandningar SIA/OSH att göra, utan även blandningar OSH/OSH, SIA/SIA, att göra i just syftet att få en så bred färgpalett på kullen som möjligt, med varierande resultat?

För enligt mina erfarenheter, har jag faktiskt blivit bättre bemött hittills av de som avlar rent. Knepigt värre eftersom jag också blandar?
Konstigt nog, har jag, trots att jag själv inte har något emot att para en OSH med SIA för att uppnå det jag vill, inte blivit illa behandlad av en endaste 'purenist', däremot har jag åkt på massa verbala smockor och hånfulla kommentarer när jag säger:

Mitt långsiktiga mål är orientaler med bara orientaler i tavlan.

Jag tycker de är fel att påstå att man måste bredda avelsbasen genom att avla in andra färgvarianter och raser, för precis som tidigare nämnts, olika färgvarianter betyder inte att katterna inte är släkt med varandra, eller för den sakens skull har ovanliga linjer.

Jag fick rådet av en domare att para min svarta oriental med lite dålig grön färg på ögonen med en siames med riktigt bra djup blå ögonfärg!!? Varför, varför inte? Bara bullshit eller hade hon rätt? Nu har ju vi inte gjort det, bara parat med blå och blåspottade oriental hanar, kanske mest för att stamtavlorna föll oss i smaken, Man kan ju alltid ändra sig sen!

#27 Du har helt rätt i att dom flesta kattraser som vi har i dag är resultat av inavel på mycket få individer. Och ja det har man nog gjort flera gånger gjenom historien. För at BEVARA en ras, INTE för att få fram den perfekta katten.

I dag finns det ingen anledning till att linjeavla/inavla för att till ex SIA inte skall dö ut som ras.

Det blir lite samma som att säga att för 100 år sen var det mer vanligt att slå sina barn än att inte göra det så då kan jag också göra det i 2008.

Med kunskap, pengar, möjligheter att resa längre och framför allt om man tar lärdom av andras erfarenheter så borde man veta bättre. Det vill säga, man bör ha möjlighet och intresse att sätta sig in i vad man avlar på och varför.

Som många andra här skriver, det spelar ingen roll om jag har en stamtavla på min SIA som innehåller blå, bruna, lila, choklad och alla tabby och padd varianter om dom flesta stammar från samma djur.

Och sen måste jag korrigera en liten misuppfatning(eller om jag misuppfattade meningen) dom flesta av färgvarianter och rasvarianter som finns uppstår pga mutationer. Mutationer förekommer hela tiden, men dom flesta är inte synliga. Det är när människan har upptäckt en mutation, som till ex hårlösa katter, att man inavlar för att bevara mutationen.

#35 I'm going for it med en grönögd oriental. Jag är nyfiken på att se resultatet och hoppas det kan bli riktigt bra :)

Og jeg tror ikke "snabbt resultat" gir best gevinst for hverken rasen eller oppdretter/oppføder.
Personlig mener jeg helse og temprament betyr mest når man avler/"leker med gener". Innkluderer også defektfrihet som viktigere enn ekstreme typer

#32 Altså dette var en setning som ikke hører hjemme i en slik diskusjon synes jeg. Det virker som du ønsker å misforstå og kaster ut påstander som ikke er korrekte og det skaper en kranglete stemning synes jeg.

Det er viktig å holde seg til fakta i slike diskusjoner og ikke ta alt så ekstremt personlig.Selvom jeg renavler så synes jeg ikke andre siamesere er møkkete fordet. Siden jeg begynte med oppdrett har jeg kun møtt et eneste menneske som har ment det,men slike mennesker har som regel rare meninger om alt mulig annet også og bør ikke tas høytidlig ;) Jeg synes siamesere er like vakre og spesielle og nydelige alle sammen, men i avls sammenheng så er det renavlet som interesserer meg.Og hva er så den store synden i det. Det kan da settes på helt samme linje som en som ønsker å avle på mønster på orientaler.

Uansett, man kommer mye lenger her i livet om man respekterer og setter pris på litt mangfold.Dette er jo en av de delene ved avl og oppdrett som er veldig gøy,nettopp det at man har så forskjellig smak og mål.

Som jag skrev ovan är jag en riktig blandavlare…:-)
Jag älskar alla färgvarianter och trots jag från början enbart tänkt avla solidfärgade OSH. Så har jag nu både bicolour, silver, tabby, maskat och solida katter här hemma.

Tyckte jag fick en jackpot när jag fick en kull på sju och där alla hade olika färger och teckningar.

Jag var precis lika färgtokig när jag födde upp kaniner. Men medan andra satsade på en färgvariant parade jag alla färger för att se vad för roligt som dök upp..:-)

Säljer man i första hand till sällskap så tycker ofta kanin/kattungeköparna att det är lite extra kul att titta på en kull med olika färger än en kull med t.ex. enbart svarta.

Att man får mindre inavlade djur eller friskare djur för man blandar mellan olika färger eller inom Kategori 4. Tror jag absolut inte på. Eftersom Kategori 4 katterna i grunden är samma ras. Så hjälper det inte att "blanda" mellan dem för att hålla dem friskare. Försöker hålla en relativt låg inavelsgrad, men får inte panik om det visar sig finnas inavlade katter bakom. Bara min katt är frisk och sund.

Ang. "ren" SIA och att jag inte gillar ordet har att göra med alla problem som var i samband med köpet av min Smilla. Att få hem en katt som det står "maskad Oriental" i stamtavlan och avelsförbud pga att hon hade en OSH mamma.
Detta gjorde mig och även en som har en helbror lite sura. Vi ansåg ju att vi köpt Siameser. Men detta är för snart fyra år sedan och jag finner ingen anledning att varken sura eller älta detta längre. Hör inte till den långsinta typen…:-)

Men ordet "ren" har sen dess fått en dålig klang för mig.
Men har i sig inte något att göra med de uppfödare som väljer att renavla.

Jag bara ÄLSKAR färger!

#39
Jättebra skrivet!..:-)

Till det där med inavel; jag får intryck av att inavelsdepression och andra problem förbundna med inavel är något som dyker upp mycket fort. Så är det ju inte. Det tar många, många generationer med inavel innan de stora problemen kommer, som regel i alla fall.

Parar du ut en inavlad katt på en helt obesläktad katt, så får du med en gång en helt ny situation, som någon skrev här ovan.

Sol skriver också insiktsfullt om linjeavel/inavel, och hennes erfarenhet och kunskap borde man lyssna på.

När det gäller människor är det mycket vanligt med "inavel" i vissa kulturer, t ex är kusin-äktenskap mycket vanligt i Pakistan.

Som regel går det mycket bra, men det är när det ligger ärftliga sjukdomar i familjerna som det uppstår problem.

Faran ligger just i dubleringen av gener, även om ett förringat immunsystem också är en källa till oro.

Med tanke på det sista, så är du tillbaka till ett varierat immunsystem så fort du parar ut på en obesläktad individ.

Själv har jag en katt som är tämligen hårt linjeavlad (inavlad). Bortsett från att han har en kronisk njursjukdom, är han frisk som en fisk. Han har ett mycket bra läkkött, sår läks snabbt och han har sällan behövt antibiotika.

Hans njursjukdom anses heller inte vara ärftlig.

Fast jag är nog ändå lite glad för att mina avelshonor kommer från linjer som är ovanliga här i Norden… ;-)

#42

Jag håller med om en hel del, men det är alldeles för änkelt att säga att man så fort man gör en utparning har ett varierat immunförsvar…

Det finns många exempel på sjukdomar som från början har varit reccesivt ärftliga, men som på grund av linjeavel har muterats och har muterats till dominanta ärvsanlag.

 Jag vet, jag uppfattas säkert som provocerande med mera, men linjeavel är inget man skall prova på och tro att man kan fixa med en enkel utparning i 5. generation….

I laboratorier är det ju väldigt vanligt att man inavlar för att bli av med dom ärftliga sjukdomarna, men av 100 linjer är det kanske en dom lyckas med…

 Och ärftliga sjukdomar och immunförsvar är inte samma sak.Nästan alla försöksdjur i laboratorier är inavlade och har inga ärftliga sjukdomar, men tar man ut som från laboratoriet så vill dom dö väldigt raskt på grund av sitt näst intill icke existerande immunförsvar.

#42:

Det där är väl råttor och möss du skriver om, i laboratorierna? De går himla fort att komma upp i 100 generationer med en råtta. Genomsnittlig levetid ligger på ca 2 år… En råtta på 3 år anses vara utgammal. :-)

Jag är annars enig med dig, och Sol, i att linjeavel kräver kunskaper och att man bör vara så säker som det går an att vara det, på vad som ligger i linjerna man dubblar.

Som regel går väl sådana linjeavel-projekt bara över en eller ett par generationer, sedan parar man ut igen? Med ett sådant förfarande ser jag inte den stora faran, faktiskt.

Gener och anlag nedärvs på samma sätt om det är en råtta eller en katt… Att det tar längre tid är ju ingen bra sak, det tar ju minst lika lång tid att avla bort alla fel som kommit fram…

#45:

Du glömmer en väsentlig sak: Uppfödare linjeavlar inte i 100 generationer… De görs över max ett par generationer, efter det jag har förstått.

Att det tar lång tid att få de stora problemen med inavelsdepression är väl en bra sak? För man hinner ju aldrig komma dit, nu för tiden, hoppas jag, eftersom vi i dag har en mycket större avelsbas än man hade i början av raskatternas historia.

Mimy Sluiter har skrivit en interessant artikel om siamesens historia, där hon bland annat skriver att det var först på 50-talet man kunde se de första tecknen på inavelsdepression i rasen. Då hade man alltså avlat siameser sedan slutet på 1800-talet…

Hon skriver också att räddningen kom i form av utparningar på andra raser för att få in nya färger. Därmed bröts den negativa trenden, bara på grund av några få katter. Interessant, tycker jag.

Hejhopp!! Jag har ingen aning men jag satt o diskuterade med min pappa för en vecka sedan..Vi har fött upp perser sedan jag var liten o hela familjen gick genetikkurs då på 80talet..På den kursen(vilket jag glömt bort)blev man tillsagd att om man inte linjeavlar hårt(dom sa inte hårt men förslagen far dotter morfar minst är hårt)så blir det bondkatter!!Så min pappa frågade mig hur jag tänkt med min hane som inte är släkt med min hona,om jag sedan skulle linjeavla eller hur jag tänkt,för annars får jag ju bara bondkatter!Nu är jag ju vuxen o kan tänka lite själv,,o tänker..Det är ju fullkommligt omöjligt!Ja färgen blir ju inte bondkatt, men det e klart vissa linjer som blandas kanske inte lämnar så extrema ungar ihop o typmässigt sett kanske det är säkrare kort att linjeavla..Men jag vill ha snygga friska sunda linjer som blir långvariga livskamrater så jag föredrar ej inavel..Kanske nån liten men då vill jag veta MYCKET om den linjeavlade individen att den är trevlig frisk sund o att släktingar blivit gamla..Jag skulle vilja höra lite om hur gamla siameser /orientaler blivit o om de gamla varit utparningar.."Mina gamla" perser som bor hos mina föräldrar är dom som inte varit linjeavlade..medel 17 år..Men sen kan ju Kastrering mat mm ha med saken o göra..Men det är i alla fall en tanke..För det är ju mycket roligare om katterna blir gamla..!!

#46 Jag vill lägga mina händer på den artikeln :)
Intressant dock, med tanke på hur lång tid det tar att skapa en inavelsdepression och hur 'lite' nytt blod som krävs för att det ska vända.

Jag håller med Sol och Connie. Linjeavel är kanske inte så dödsfarligt som vissa menar, åh andra sidan vet man ju inte heller vad man fördubblar som kan vara hälsovådligt för katterna, men ibland kanske risken är värd att ta för vår egen fåfängas skull.

Något jag tycker mig skönja är att antalet importer = mer respekt. Ja, självklart, men om man inte importerat för att bredda annat än sin egen avelsbas, då ska man genast halshuggas för att man inte bidrar till det stora, gudomliga samarbetet.

Säg att jag köper en katt från Långtbortistan, med helt exklusiva linjer. Ska jag då låna ut den hanen in absurdum, eller helt sonika vara sparsam med mina avkommor för att de i framtida avel ska kunna bidra till en bredare bas, istället för att min Långbortistankatt blir överrepresenterad bara för att den är från ett annat land. Vips! Så var det inte så exklusivt längre. Det kanske är därför också som man vill b i d r a på andra preferenser med sina katter. Trots allt, det är ju den som köpt katten som äger den, den är inte till offentlig användning bara för att det skulle gynna andra, först och främst ska det väl gynna min egen uppfödning?

Nu vet jag att Connie blir tjurig - vi har haft den här diskussionen förut och då var vi nästan i luven på varandra, men ack så vi älskar att diskutera, så nu sänker jag garden för att du ska kunna sticka mig med värjan! Men då var det iofs om restriktioner och folk som 'knep' på sina linjer. Jag tycker däremot att det är skillnad på att vara sparsam och att knipa ;)))

Lägger upp min lilla scannade bild på ett förslag på linjeavel på kanin. Tycker den är intressant.
De ritade teckningarna till vänster förklaras i texten…

Urklippet är taget ur boken: Kaniner av KG Roos.

#39 Moderatorn verkar tycka det hela var inom ramen som detta forum ska tillåta dock…

#48
Tycker den som har köpt en katt från "Långtbortistan" har full rätt att använda sin katt i sin avel. Personen har inte heller någon som helst skyldighet att låna ut den hanen (om det är en hane) till andra. Det är helt upp till ägaren att välja.

Om uppfödaren däremot skulle börja kastrera kattungar efter denna katt. Eller sätta upp alla möjliga sorters avelsförbud på avkommorna. Då hade jag nog tyckt att det gått för långt.

För även om man inte vill låta sin hane bli pappa till 300 ungar med olika honor, där 100 går i avel.
Så kan det ju vara kul om han blir pappa till 20 hos uppfödaren och att 10 av dem går i avel.
Då breddar man avelsbasen på ett mer naturligt sätt…:-)

#39, 50 - Det var ju det där med respekt… Jag tror jag citerar mig själv igen angående respekt och vad den byggs på från uppfödare jämte andra uppfödare:

"Det och att man inte grundar löjliga påståenden på förutfattade meningar och okunskap"

#51 Ja som jag sa, man behöver inte knipa bara för att man är sparsam! Frågan är om alla dessa 10 isåfall bör stanna kvar inom landets egna gränser eller om en vidare spridning kanske vore mer gynnsamt i längden?

En vidare spridning borde ju vara det bästa.
Allt beror ju på hur många avkommor de 10 får i sin tur och vilka som går vidare ännu en generation.

Tror att Svenska Siames Sällskapet har speciella avelsplaner på sina renavlade Siameser. Där de använder flera unghanar och syskon i en kull. Detta för att bredda avelsbasen på de "renavlade" Siameserna.

Något liknade borde man ha på Orientaler också. Fast där är det lite svårare då det finns så många färger och teckningar.
Man hade nästan fått dela upp dem i solida, bicolour, agouti och silver. Sen göra någon typ av avelsplanering i varje grupp…

Trötta funderingar av en som ska upp och mjölka 5 i morgon…

#52 Mener du virkelig at det var respektløst av meg å reagere på den setningen. Da må du lese innlegget mitt en gang til synes jeg.Jeg synes ikke det er riktig å kaste ut løse påstander slik og mente at det ikke hørte hjemme i en slik diskusjon og prøvde virkelig å skrive så respektfullt som overhodet mulig.

#48 Nei der er jeg helt enig med deg.En forsiktig (og langsom) spredning av linjene er nok den aller beste veien å gå. Og nei jeg synes overhodet ikke man er skyldig til å låne bort en hannkatt om man importerer fra langtbortevekkfra  Om man hadde lånt ut i hytt og pine forsvinner jo den positive effekten man kunne hatt på langsiktig basis fullstendig bort.

#50 -Moderatorn har besök av god vän från Skåne denna helg och har inte tid att sitta framför datorn och kontrollera inlägg. Jag har nu tagit mig fem minuter och noterar massor av nya inlägg i tråden.

Jag ber samtliga deltagare i denna diskussion att visa respekt för varandra och vara mycket noggranna med hur ni formulerar er. Detta är en diskussion där det lätt kan hetta till och det är extra viktigt att vi använder oss av smileys för t y d l i g g ö r a hur/vad vi menar.

Jag vill understryka att jag som sajtvärd/moderator behandlar alla medlemmar lika och icke favoriserar uppfödare jag känner personligen. Den dag jag gör det, ska jag inte vara moderator.

Jag köpte en siames, men när stamtavlan kom på posten så hade jag köpte en maskad oriental. Honan var ori och pappan SIA.

Jag har inget emot de som avlar sk rent, men de kan låta bli att tala om för köpare att de har äkta siameser och att de uppfödare som har ori i stamtavlan är oäkta samt kalla dem för slaskkatter.

Alla parar väl för att få bra och friska katter utan defekter och man föröker hitta en hane som är så obesläktad som möjligt.

#55 HVA har du ikke tid til å sitte fremfor pc'n

Nei da får vi holde oss i ørene selv alle mann her da.

#57 Hur intressant diskussionen än är, så måste jag underhålla min gäst och mata unge nr 3.

• Avlar du med endast Siames eller föredrar du att blanda in Orientalen?

Jeg blander,både OSH og SIA,med mål om å få sunne,trivelige individer.

• Varför har du valt just denna väg? Har din väg varit spikrak eller har du ändrat kurs under årens lopp?

Jeg har hatt noen få kull rent med langhårs varianter og balinesere. Ops ,nå ser jeg jeg valgte å skrive direkte ordet rent. Det bare ble sånn den gangen jeg startet opp,men jeg vet ikke om jeg hadde forsatt med kun masker i stamtavlen i fremtiden,eller jeg kanskje hadde,Vanskelig å si. Jeg har senere fått mer forståelse av både genetikk og stamtavler etterhvert,og de stamtavlene jeg syns er spennende,dem inneholder slett ikke bare maskede katter bak. Så jeg blander.Jeg ønsker å både oppdrette siamesere og orientalsk korthår. Og for meg så er dem den søskenrasen dem ser ut som når dem kommer til verden.

• Vad anser du om bruket av uttrycket "ren Siames"? Vad är egentligen en "ren Siames"? 

 En ren siameser er jo en siameser som ikke har hatt innslag av OSH på en god del generasjoner,sånn som jeg ser det,ikke noe annet.

• Hur ser avelsbasen ut i respektive läger? Har vi råd att avla med endast Siameser?

Tenker ikke på det,siden jeg har mine avlsplaner og drømmer og mål. Men jeg har hatt en ren siameser selv,hannkatt.Han ble ikke kjøpt for å lage rene siamesere  for min del,men fordi jeg likte stamtavlen. Men jeg satt ikke å tviholdt på katten,han ble lånt ut,og hans sterke gener er jeg stolt av går videre. Genene er sterke i den grad av at han har et gemytt som har gått videre til alle "arvingene" hans.Så får en heller jobbe med de minus han gav i neste generasjon. Men sunnheten og gemyttet gav han videre i bøtter og spann,det samme med øyenfarge og form hos mange. BÅDE SIA og OSH avlen har han bidratt i.

• Hur är det egentligen med värdet på Siamesen? Anses en "renavlad" Siames vara finare?

Syns det kan oppfattes som veldig rasistisk noen ganger,mens andre ganger er det rett og slett bare et skrivemåte. For min del oppfattes det ulikt,etter fra hvilken munn/tastatur det kommer fra.

Är det svårt att respektera uppfödare med motsatt inriktning? 

Ikke så lenge jeg blir vist med samme respekt tilbake.

#48:

Jag har Sluiters artikel liggande nånstans. Om jag hittar den skall jag skicka den till dig. Den är faktiskt väldigt interessant.

Till det där med att låna ut hankatt som har ovanliga/obesläktade linjer, och som man antingen har importerat eller har köpt från en som har importerat föräldrarna eller… ja, i alla fall en hane som kan bidra väsentligt både med tanke på nya linjer/arvsanlag och på typ, t ex: Det är ägaren som bestämmer vem h*n vill låna ut hanen till. Jag har efter vart fått större förståelse för att man inte lånar ut okritiskt, och kanske inte till så väldigt många heller. ;-)

#52  Jeg misforstod meningen din.Beklager.

 #40 Bedre sent enn aldri ;) Ja det kullet der var helt nyydelig og jeg kan veldig godt forstå hvorfor du elsker farger. Det gjør jeg også.

#50 Nilla, du är ingen dagisfröken. Tack för mej

God natt

Oj vilken diskussion det blev :)

Har ingenting att säga, men har läst tråden med stor intresse!

#46 Jag håller med i mycket av det du skriver, men inavelsdepression är ju bara en del av problemen som kommer. Jag håller med, det skall itet till för att avla bort just den biten.

Men vad med åärftliga sjukdomar? Dom försvinner ju inte bara för att man gör en utparning eller två.

Du skriver att man aldrig hinner komma dit i dag för att avelsbasen är så mycket större. Varför inavlar man då??

Personligen är jag för linjeavel som jag har skrivit tidigare, men det innebär inte att jag ser bara positivt på det och blundar för dom problem man hjälper till att avla fram. I denna sammanhang ser jag inavelsdepressionerna som ett litet litet problem jämfört med annat som kommer.

#60 Ja, det vore väldigt intressant. Jag är superintresserad av de orientaliska raserna och allt som försiggått med dem :)

Till det andra: Attans, jag som trodde vi skulle kunna bryta ut i en smaskig diskussion!
Iofs håller jag med om att man kanske inte skall 'knipa' på sina linjer in absurdum, för det är bara dumt. Det tror jag inte ens man tjänar själv på, ur ett rent egoistiskt perspektiv. Men jag skall inte ta din energi på den här diskussionen, jag vill veta mer om siamesernas historia kring inavelsdepressioner :D

Until next time,
en garde!

Nu var det länge sedan jag var här på forumet av personliga skäl. Jag har nu läst hela tråden och tycker att den är väldigt intressant.

Själv avlar jag helst OLH men måste även blanda in BAL då det inte finns mycket avelsmaterial för mej. Det har varit dåligt med uppfödare på OLH och jag hoppas att det håller på att vända och att det är fler som blir intresserade. Jag skulle även som Hakkapelitta vilja ha bara OLH i stamtavlan men som det ser ut idag är det omöjligt. Däremot så har mina OLH nästan bara OSH/OLH i sina stamtavlor vilket gör att dom har fruktansvärt gröna ögon. Den BAL jag har har även hon fruktansvärt blå ögon så jag tror inte att jag försämrar något inför framtiden.

Däremot så längtar jag tills det finns tillräckligt med avelsmaterial för oss som håller på med långhåren att vi kanske kan avla rent, men det ligger väldigt långt fram i tiden.

Jag ser absolut inte ner på dom som avlar rent, inte heller på dom som blandar. Alla får göra som dom vill men jag önskar att alla har ett mål som dom strävar efter och inte bara avlar för avlandets skull.

 Skickar med en bild på en av mina katter med super grönfärg på ögonen vilket jag tycker att dom flesta orientaler har tappat.

//Monica

Med stor iver klickar jag på bilden för att se de gröna ögonen, men hon blundar ju för tusan.   Katten va fin iallafall

Ok då tar jag en annan bild på henne.

//Monica

Vilka ögon!Oerhört vackra!

Det va de grönaste ögon jag sett,  vackra va dom.

#68 Så ska de se ut

Tackar tackar. Dom är nästan grönare i verkligheten än vad dom är på kort.

 Det är hon som ska paras med Hakkapelittas katt Nemesis med dom gröna ögonen.

//Monica

#68 Wow vilka ögon! Och så vacker hon är hela kissen

Kanonfärg på ögonen, men kroppsfärgen är också underbar. Kanel?

Intressant tråd det här. Förlåt om jag lägger mig i, jag har ju ocicat…

I ociaveln är det definitivt ingen nackdel att ha utparningsblod (man parar ut med ABY). Min första avelshona var en F2:a. Hon och hennes båda kullsystrar har alla använts i avel.

En F4 unghona som är barnbarn till henne har jag hemma. Planerar hennes första kull till hösten, den tilltänkta fadern till kullen en hane som också har utparningsblod - av annan linje än min honas - bakom sig.

Får jag skryta litet med både hennes generation och den föregående så är det fint typade katter med den rätta "grymma" ocilooken. 

Fotot föreställer vår F3 hane Toblerone - pappa till Nillas ocikull - när grabben var sex veckor.

Vad säger man på engelska? Är det månne "pure SIA" eller "purebred SIA"? En lite knövlig översättning av det skulle kunna vara ren eller renodlad…

Men "endast SIA" låter i mina öron som en bättre översättning då..

Mht ren, pure, purebred - alle samme betydning, og er vel de mest riktig benevnelsene:)

Vi må ikke glemme at siameseren er den eneste orginale rasen i kat4, resten av rasene er oppdrettsraser. Jeg for min del forstår ikke problemet her.

En annen sak er at det motsatte…sånn  som uren osv. dvs andre  EMS coder i stamtavlen, kan benevnes som tex OSH/OLH/osv. i stamtavlen - ikke uren. Er vel helst her problemet ligger?

Jeg har som BAL oppdretter lånt SIA pga type inn på mine stamtavler, og jeg kunne aldri drømme om å bruke SIA variantene annet enn i balineser avl. Jeg vil påsta at FW/ OSH/OLH/m.m ikke gir  noen andre fordeler. For meg er det samme sak - dvs ikke purebred.

Men dette er min personlige mening om det orginale.Tross alt er jeg mest opptatt av helse, og defektfrihet mht avl

Ha en fin uke alle sammen

#75

Herlig varm farge og lekre spotter…..ummm

den färgen å de spottarna vill jag ha på min nästa oci. Då blir den lik min "pissenisse" som jag har nu.

#75 Den där gossen blir jag sugen på att använda i en parning med en OSH. Experimentavel?? ja, det har jag aldrig prövat men det vore synnerligen intressant.

74# Jodå hon är kanel.

Tackar för alla komplimanger.

//Monica

#80 - Ja, men då har ju jag den perfekta hanen. En alldeles underbar liten nallebjörn med spännande mönster…

S* Marble & Silk´s Tiramisù, 2 veckor.

# 82 Jättefin. Jag är verkligen avundsjuk på de fina mönstren.

Heisan,

Caroline Stoa fra Norge her;-)) Ny på listen idag;-))

Dette var morsom lesing..Og mye forskjellige meninger.

Jeg personlig har bare urene stammtavler på mine katter, jeg har aldri bryd meg så mye om urent/rent.

Men jeg er veldig for opplysning om hva som ligger i stammtavlene til kattene i kat 4.

Og derfor står det veldig klart på min hjemmeside at mine katter har OSH i stammtavlen.

Det som hadde vært hyggelig om det også sto i stammtavlene var om denne katten hadde halefeil, sternum, evnt hvite pingment flekker. Pga det er veldig mange oppdretter der ute som ikke bryr seg om disse tinge i det hele tatt!! Så det hadde vært en ting og jobbe mot;-))

 Caroline

Hej Caroline

Kul att du är här nu. När det gäller recessiva anlag så är de för evigt, brukar man ju säga. Har en det så kan man räkna med att väldigt många har det. Om vi t ex skulle rensa bort alla avelsdjur med förfäder som har knickar, då skulle vi inte ha mycket kvar att avla på, om ens något…Det blir ett dilemma, eller hur?

#82  GRRRRRRRRRRR vad läckert!! tooo much!

Den sviden på en Java *mmmmm* …drömma får man väl?

Louise

Efter att ha sett bilderna dels på den klassiska tabby-ungen och dels den spottade ocikattungen, så kom jag på att det finns två orientaluppfödare som jag vet om som försökt få fram bättre mönster genom att para ut oriental på andra raser.

Den första var väl Eiwor, som använde en vanlig huskatt, eller var det europé? Rätta mig ni som kan er orientalhistoria! Den andra var Nora, som parade oriental med brittisk korthår.

Men varför inte försöka med en ocikatt? Ocikatten är ju en ras som blev framtagen vid hjälp av kombinationen siames-abessinier, och så en liten gnutta amerikansk korthår. Det borde därmed vara större likheter mellan ocikatten och orientalen, än orientalen och andra raser? Och därmed lättare att få tillbaka typen och de kvaliteter som orientalen skall ha? Tänker bland annat på päls.

Men sådana experiment är för de unga, energiska uppfödarna. Hade jag varit ung och energisk hade jag varit frestad… ;-)

#87
Tycker det låter spännade med Ocicat för att stärka mönster.

Är själv lite sugen på att para OSH med Russian Blue, för att stärka ögonfärgen på Orientalerna. Deras fantastiska päls och ögonfärg kan ju knappast göra saken sämre.
Men det får bli ett framtida projekt…:-)

#85
Men om man kun avler på defektfrie foreldre minsker man selvsagt negative repriser i hver generasjon også i framtiden… Jeg har sett dett i praktisk gjennom år

…mulig jeg missforstår hva du skriver Marie :)

Nå snakket jeg om mor eller far har en av disse feilene, og det er påvist. Jeg vet om en avelshann med sternum som har blitt brukt myyyye;-)) Og oppdrettern informere ikke om dette til sine kattunger kjøpere..Samme med en hannkatt med hvita tasser..Ingen info til kattungekjøpere.

Jeg bryr meg ikke om hva forskjellige oppdretter gjør, men og informere om det du vet. Er vel gjensidig respect.

Jeg mener personlig at dette er like viktig og informere om, som det er og informere om OSH,Sia,hvitflekk og sølv i stammtavlen.Disse tingen er faktisk "bare" en farge…Ikke en defekt etter standaren.

Nå sier ikke jeg at jeg IKKE har disse feilene i mine stammtavler, for det har jeg sikkert…Og jeg får sikker kattunger i fremtiden med noen av disse feilene. Men jeg vil prøve så godt jeg kan og ikke bruke avelsdyr med disse feilen.

Caroline

#85 och #90 Ja, jag håller med er. Jag är bara rädd att avelsbasen ska bli för liten om man jagar defekter och skönhetsfel när det är sjukdomar och dåligt immunförsvar som är allvarligt. Jagar man defekter (som är så vitt spridda) så krymper avelsbasen ytterligare och riskerna blir då större för att allvarliga fel sprider sig istället. Det kan bli en ond cirkel…

Jeg er enig med Sol, jenta har noe helt spesielt. Nydelig!!!! Sortegutt er flott, men jenta har det der lille ekstra… Star quality? Men gutten blir nok penest til slutt i alle fall, gutter pleier jo det. *sukk*

Livet er urettferdig…

# 0. Ett tema som likt en ivrig liten perenn poppar upp år efter år ;-) Som vanligt- inget svart inget vitt men om man aldrig någonsin hamnat i frågeställningen - huruvida Balinesen och Javanesen(OLH) är och skall förbli två skilda vackra unika raser så gör man det kanske den dagen man, som jag tyckte att Javanesen/OLH var bland det vackraste som tassade på denna jord, de måste blir fler!;) men att de första kombinationer java/java gav övervägande maskat i kullarna- då kommer rasideologin in på allvar i tankeverksamheten….maskade avkommor är ju rart men knappast önskemålet i OLH-aveln.  Hade det varit det omvända- att kombination bali/bali med java i stamtavlan kunde ge mig OLH så hade jag säkert varit tvungen att ta ställning långt mycket tidigare.
Har vi "råd" att avla separat de olika raserna? Ja, jag anser att vi har råd- såväl genetiskt som ekonomiskt ;)))

….mina rader nedan plitades ned under en tidigare diskussion för några år sedan…men jag har sedan dess funderat på ett fint namn för orientalens maskade lh-avkomma som en siamesuppfödare gav mig- Silken Longhair…ell var det kanske Pointed Silky Longhair :-))) Rart lät det i alla fall till skillnad mot andra tillmälen…

_siameser de äro att döma av feno
väcker fråga ändå med tanke på geno  
_
_ur kullarna mina stundtals det trillar
goa jokrar i mask som dessa små killar  
_
_siames det är koden..Livre Originale!
så yster så lekfull sååå Siam Totale  
_
_men vad är det som skymtar där bak i vassen?
a´ha! oriental, väl maskerad  i tassen  
_
_så vad blir deras ras-kod, vad skall de nu heta?
dess id och målras måste vi veta!  
_
_till kel, kanske show men till avelsplanering?
som "allround", kanske det men det tål en fundering  
_
med java i linjen är väl målrasen given!? _ 
given? frågar jag då- ganska uppriven…  
_
_the point med en java är no points at all
mer points i dess gener- är mer än javan tål  
_
_till balines då? tänker andra, den är ju ändå maskad!
så? ge mig argument därom, gör mig något överraskad  
_
_många namn de nu fått- vissa helt oacceptabla
medans andra jag fann-  som helt fenomenala  
_
_varje katt är unik och skall högt respekteras 
vidrör därför med hyfs då Feline tituleras  
_
_mitt förslag på en "grupp" jag här levererar
för så här kan det låta- då vi dom presenterar  
när en liten "mask" så föds, här mitt i det Orientala
så speciell,så unik, Var så god-  en Colorpoint d´Originala  

Louise ;)_

På bif.bild sker tarering för den maskade orientalvariantens målgrupp/målras:)

- och här är målgruppen klar!

Det blev målgrupp soffgrupp
~då katten själv får välja~

:-))

Den maskade gossen på bild är; 
e S*A´Famosa HariIniHariRaya,bal n/
u A*Famosa Fiddle-de-dee, OSH n var
uppf till "pointsen" är Anna Porné

Han är dösnygg! Så bra som du rimmar, ska du definitivt delta i påsktävlingen.