Vill bli trekattsmamma!
Hallå där ute!
Ända sedan jag var 3 år och kollade på Lady & Lufsen för första gången så har jag varit förälskad i siameserna - och då har jag ändå varit livrädd för katter under hela mitt liv, fram till för bara något år sedan. 😉
Just nu har jag två stycken cornish rex-honor som enligt mitt tycke är oerhört lika siameserna i kropp och sinne, någon som vill säga emot mig där eller är jag inne på rätt spår?
Min Winky har jag nu haft i drygt ett år, och Molly i kanske 2 månader. Några tillfälliga damer och herrar har varit hit mellan varven också.
Jag kommer aldrig leva livet utan en cornish rex, det är rasen som har förändrat mitt liv och fått mig att slå mig till ro.
Men jag kan fortfarande inte släppa det faktum att jag bara måste få ha en siames en vacker dag.
Inte just precis i nuläget - men så snart tillfälle ges!
Jag bor i en etta på 45kvm och går i skolan så två katter är mer än nog för mitt liv tyvärr, hade jag fått bestämma så skulle jag ha minst två till. 😇
Det jag vill ha fram med detta egentligen poänglösa inlägg är information på bra, seriösa uppfödare i Sverige med långsiktiga planer för att eventuellt få stå på någon form av kölista, prata ihop oss, träffas, träffa katter och känna in oss på varandra så allt känns rätt.
Vill få reda på så mycket som möjligt om rasen - för det man läser om dem på faktasidor är sällan det väsentliga att veta. 😃
Släng in lite bilder och historier om era små pälsklingar och gör mig riktigt sugen och pepp!
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
Jag sätter en tass på detta inlägg då jag också är nyfiken på Siamesen! 🙂
En vän till mig har två Devon Rex, de sägs ju vara sociala och utåtriktade men hennes katter är lite mer tillbakadragna än vad som är "standarden" 🙂 Dock väldigt söta!
#3 Ja, devon och cornish är väldigt olika utseendemässigt och personlighetsmässigt har jag faktiskt ingen större aning om jag ska vara ärlig. Jag har fått för mig att devon är väldigt lika sphynxar i psyket?
Dessa "konstigt bepälsade katter" (rex, naken, osvosv) hör ju till de mer sociala katterna känns det som, men vissa är mer än andra. Har hört någonstans att siameser är betydligt mer sociala än devon, men har ändå fått för mig att siames och cornish är mer lika. 😃
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?

Vilka fina katter du har!
Jag har en kattungeköpare som har cornish, huskatt och siames (sys) och det går hur bra som helst. Siamesen tyckte iof att det var väldigt äckligt med snö på tassarna häromdagen, medan cornisharna inte var knäppa nog att faktiskt gå ut på balkongen…
Siameser är roliga med många hyss för sig, men också väldigt sociala och keliga. Det är svårt att ha en ensam siames, för de blir för klängiga och närgångna. De behöver en kompis som är likasinnad och många gånger verkar cornish funka bra.
Siamesen ska ha en låååååååååång kropp, med långa, slanka ben, med kort, tätliggande, silkig päls. Huvudet ska vara långt och man pratar oftast om en triangel. Öronen ska vara stora och förstärka triangeln. Ögonen ska vara blå på siamesen och grön på orientalen och det ska vara en stark och intensiv färg. Uttrycket ska inte vara för mesigt, de ska se grymma ut.
Sandra - moderator & medarbetare Siames iFokus
#6 Det låter väldigt likt cornish då, bortsett från ögonfärg som kan vara i princip vilken som helst. ;)
Mina töser brukar sitta på golvet vid mina fötter och jama och kolla på mig när jag står och sminkar mig i badrummet, och de klänger på mig något fruktansvärt om jag inte sätter mig ner så de kan sätta sig i mitt knä och åma sig runt. Hahaha! Cornishar är något utav det bästa och mest sociala jag har stött på. Värre än en valp med separationsångest!
Hahaha!
Siameser är bara mer och mer intressanta för min del. Just för att allt jag hör om dem påminner så fruktansvärt mycket om mina bebisar.
Och de är ju så oerhört vackra, det finns inget mer elegant!
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
Jag har båda oriental och cornish. Dom går fint ihop, gillar värme och ligga i hög. Men cornishen uppfattar jag som mycke mer påhittig och intäns. Kanske även mer hyper?
#8 Härligt att höra!! Ptja, det vet jag inte riktigt. Min ena hona, som jag har haft i drygt ett år, är oerhört "laid back" och busar i princip aldrig. Men med påhittig kanske du inte menar just lekfull heller? Oerhört intelligenta och filuriga är de åtminstone, kan jag hålla med om! Små utforskare. Men hyper, nja, de är oerhörda soffpotatisar mina såsgurkor men det är nog lika individuellt som att alla katter älskar människor. Haha. :) Just för att de är så fruktansvärt sociala så misstänker jag att en cornish passar bättre som sällskap till en siames än t.ex en bondkatt? Och ja, det är så klart också individuellt men generellt sett då! ;) Jag vill inte para ihop två raser som inte klickar ihop, men det känns som att det bör funka helt superduper.
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
Jag har också två cornish-tjejer och har också snöat in lite på kat IV, men det är en Peterbald jag vill ha… Någon gång.. Mina cornishar är halvsystrar men ganska olika i personligheten. Den ena är mer "old lady" och den andra total motsats, lite mer duracellkanin och väldigt påhittig:) Är väldigt nyfiken på hur det skulle vara att ha tre katter också, bor stort så utrymmesmässigt är det inga problem. Men undrar lite hur det är att ha fler än två, följer tråden:) Vår ena hona är iväg på parning nu, vi ska ha vår första kull, så Peterbaldplanerna ligger i framtiden. Man märker verkligen hur tråkigt Zelda tycker att det är att vara själv hemma. Jamar och klänger på oss hela tiden:) Hälsningar Amanda SE*Odd I's www.oddis.se
Mvh Amanda
SE*Odd I's
www.oddis.se