Kanske en liten konstig överskrift. Men vad jag menar är om ni uppfödare märkt om vissa kattungar som ni fött upp inte "klickar" med er personlighet?

Har nästan haft en eller två av dessa kattungar i varje kull. Kattungen som tycker jag är jobbig när jag håller på med den. Som inte spinner och visar upp en allmän tråkig personlighet.
Varför en del blir sådana vet jag inte, men jag har hört att en del andra uppfödare som varit med om liknade.

Min första kattunge Alvin var sådan, visst han var gärna med och låg gärna i sängen. Men inget spinnade och försökte jag gosa med honom blev han mest sur. Systern Alva var tvärtom väldigt krävande och gosig.
Alvin flyttade till en familj där han älskade dem för första stund. Samma dag han kom dit spann han och har nästan spunnit alltid sen dess.
Min blåvita kattunge Tula var likadan. Hon tyckte också att jag var "jobbig" och tänkte att den katten blir nog inte social i en barnfamilj. Tula blev tvärtom! Hon bara älskar familjens lilla dotter och det är bara hon som får göra vad hon vill med henne.
Caramel är också en katt som inte tycker jag är Sveriges roligaste person. Hon slutade spinna i samband med att hon var sjuk vid nio veckor och har inte börjat igen. Hon ska trots detta äta i mitt knä, men blir sur och arg när jag rör henne. På Caramel är humöret dock mer befogat eftersom jag fått jobba så mycket med henne. Men det är lite lustigt att vissa katter blir sådana, medan andra håller på att krypa ur skinnet om man inte gosar med dem 24 timmar om dygnet.

Hade varit lite intressant att veta om fler varit med om detta "fenomen" eller om alla kattungar har älskat er lika mycket som ni älskat dem?