Annons:
Etikettavel
Läst 3357 ggr
MissMaven
2017-01-13 21:41

Hälsostatus (och uppföljning) på fd avelskatter

Uppfödare - hur gör ni med att hålla koll på hälsostatus på katter ni har använt i avel eller har bakom era katter i stamtavlan? En del av ev ärftliga problem ser man inte innan katter är över 7 år tex. Jag tänker att man kanske omplacerar en del, ev tappar kontakt med den nya ägaren, eller fick låna hanen från någon och (kan hända av olika anledningar) vet inte hur det står till med hans hälsa senare. Även om man har kontakt med det nya hemmet, kan man inte alltid få alla tester gjorda kanske som man kan göra på en gammal avelskatt som är kvar hemma. Hur går era tankar och erfarenheter?

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Annons:
Asynjas
2017-01-14 06:09
#1

Viktig fråga du tar upp. Svarar inte på den utan kommer med fler funderingar. Jag tror att det är viktigt med samarbete uppfödare emellan det räcker inte att man som enskild uppfödare har koll. Jag skulle även gärna vilja veta genomsnittsåldern på vår ras. Tycker att det borde vara ett konkret mått på hur det står till med rasen, men också om uppfödare arbetar mer konkret tillsammans så borde man kunna läsa av resultatet i form av högre medlivslängd. De finns de uppfödare som tror att medellivslängden är 6-7 år, vilket ju måste vara riktigt dåligt. Vet inte vilket forum som är bäst för dessa frågor. Siameser i avel på FB är mest allmänt uppfödarprat med gissa könet, gissa färgen, kattmamman bär katterna, vilken mat osv. Den är även en stödgrupp för nya och kommande uppfödare. Har inte sett ett enda seriös inlägg där, som är specifikt om vår ras och syftar till en sundare ras. Jag hade hoppats på FB-gruppen, Siames- och orientaluppfödare i samarbete. Den startade ned en seriös fråga om huruvida vi har hjärtproblem på vår ras. För att vi skall få ett seriös samarbete räcker inte FB eller här, vi måste ha en organisation som SoG i samarbete med veterinärkliniker och försäkringsbolag.

=) /Helle

www.asynjas.se

MissMaven
2017-01-14 12:22
#2

Håller fullständigt med #1. Ett arbete kräver att man brinner för rasen och kontinuerligt jobbar för det, och - det måste finnas fler som driver det. Många fler som samarbetar. Däremot tror jag att vi kanske kan komma någonstans med Siameser Sverige Avel på FB (dock är inte alla aktiva på FB) eller med SOG. Siameslinjen finns också, det är en rasklubb men Siameslinjens säte är i Stockholm (dock har de medlemar i hela Sverige, me det långt ifrån alla uppfödare som är medlemar där), så en rasring och inte en klubb borde vara den som främst driver det hela. Är vi inte så bra på att samarbeta inom vår ras? Är många oroliga över hälsan och framtiden och samtidigt många inte är det? Många frågor har jag med. Har tänkt mycket på det och det oroar mig att det är så här. Man kan göra egna insatser, men att jobba med avel är där vi alla nu och senare, uppfödare och ägare, får uppleva konsekvenser av andras avelsarbete, inte bara egna, både bra och dåliga.

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Denna kommentar har tagits bort.
NatasjaHemby
2017-01-14 17:30
#4

Jag har själv svårt att svara helt och hållet på ursprungsfrågan eftersom mina första egna avelsdjur är så unga än. Men vad gäller de katter som ligger bakom dem så håller jag koll så gott jag kan via sociala medier och ägarnas/uppfödarnas hemsidor. Samma med inlånade hankatter och avkommor födda hos mig. Detta arbetet förenklas ju väldigt tack vare internet, men förutsätter fortfarande att alla inblandade faktiskt är ärliga kring sjukdomar och dödsorsaker. 

Angående frågan om ett lite mer seriöst diskussionsrum för avelsfrågor så har jag själv funderat en del över detta. Exempelvis varför vi inte har ett avelsråd för våra raser. På en uppfödarkurs fick jag veta att det inom vissa raser är möjligt för uppfödare att kontakta rasens avelsråd och få tips om tillgängliga hanar som kan matcha deras hona. Vilken lyx! Naturligtvis förstår jag svårigheten i att locka folk till att arbeta ideellt med sådana frågor, men drömma kan man ju få göra i alla fall.

Hoppas att fler vill svara i denna tråden, så ska jag också klura lite så länge 🙂

SE*Simbelmynes

Silvestris
2017-01-18 10:32
#5

När jag omplacerar en fd avelskatt är jag noga med att förklara för de nya ägarna att jag vill göra hälsotester längre in i framtiden, bekostade av mig såklart.

Garmabias
2017-01-18 20:28
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

Jag försöker hålla kontakten med katternas ägare och de flesta är väldigt måna om hälsokontrollerna. Känns betryggande men detta med hjärtproblem har blivit mer aktuellt på senare tid och här gäller det att ha en öppen dialog och samarbeta för allas skull. Min äldsta avelshane/ familjemedlem är nu 10 år och bor hos min äldsta dotter. Jackpotts Bang On The Piano( Mumman) han har alltid varit lite rund men fullt frisk😊🐾

Annons:
NatasjaHemby
2017-01-20 10:59
#7

#5 Det är en jättebra strategi tycker jag. Bra sätt att fortsätta hålla kontakten och vettiga människor bör väl bara bli glada över gratis hälsotester av sina katter? 

#6 Osäkerheten kring hjärtproblemen är definitivt som något vi alla bör gräva mer i. Det hade varit så bra om fler skannade sina katter, även i högre ålder, så att vi får veta säkert hur utbrett det är med hjärtproblem hos våra raser. Men det känns svårt att få många/alla att göra det utan ett officiellt hälsoprogram.

SE*Simbelmynes

NatasjaHemby
2017-01-20 11:05
#8

Generellt tänker jag att den stora svårigheten inte ligger i de katter man själv äger eller har ägt, utan de andra katter i stamtavlan. Lånar man hane så finns inga garantier för löpande information om hälsoläget i framtiden. Även om hankattsägaren är noga med tester inför parning så betyder inte det att dessa kommer följas upp under hela kattens liv. Man kanske inte ens får reda på dödsorsak när den dagen kommer. 

En annan sak jag tänkt på är att den lilla hälsostatus-rutan på FindUs är rätt knapphändig. PRA-resultatet är ju vad det är, men ex HCM-resultatet hade gärna fått kompletteras med datum för undersökningen. Det är ju rätt stor skillnad på att enbart ha skannat sin katt en gång i ung ålder och att skanna den regelbundet under hela livet. FindUs är ett superbra verktyg, tycker jag, så en utveckling av just denna funktionen hade varit ett stort plus.

SE*Simbelmynes

burmamys
2017-01-21 11:57
#9

Intressant diskussion!🙂 Håller med #8 om att det vore bra om FindUs kunde ange datum för HCM-resultatet. Även inom burma är det flera av de mer noggranna uppfödarna som ultraljudar hjärtat, och då är det ju bra att veta vid vilken ålder det gjordes. Så vitt jag vet är HCM inte ett problem inom burma, men alldeles oavsett så är det en sak som är enkel att kolla, och som kan förekomma inom alla raser.

Över huvud taget tycker jag det är viktigt att följa upp avelsdjur så att även sådana problem som visar sig senare i livet upptäcks, även i de fall en avelskatt blir omplacerad. Man kan ju även chippa en fin avelshane tills man hunnit utvärdera den första kullen, innan man fortsätter avla på honom. Och såklart att ha fortsatt kontakt även efter en parning så att man delar med sig av information om kattens senare hälsostatus och gjorda tester.

Att ha fortsatt kontakt med kattungeköparna är också värdefullt, så man får veta om någon av kattungarna utvecklar något hälsoproblem i vuxen ålder. Födelsedagsgratulationer kan vara en god påminnelse, eller om man kanske skapar en grupp på Facebook för kattungeköparna så de kan be om råd från uppfödaren och varandra, dela bilder m.m.🙂

Jag tycker det är fascinerande att prata med riktigt duktiga uppfödare, som har koll på i princip alla katter i de linjer de använt, och säkert många fler. Det tar tid att bygga sådan kunskap, och därför tror jag det är oerhört viktigt att nya uppfödare  får en mentor som kan vägleda dem i val av partner för sin avelskatt. Men det är säkert vanligt förekommande även inom siames, oriental m.fl.!👍

NatasjaHemby
2017-01-24 13:23
#10

#9 Du har många kloka tankar. De grundläggande principerna för lyckad avel är ju lika oavsett vilken ras man håller på med, så kunskapsutbyte över "rasgränserna" är minst lika givande som utbyte inom den egna rasen.

Framförallt så vill jag säga att jag håller med dig i det sista stycket. Jag älskar att prata (eller skriva) med andra uppfödare och suger åt mig varje ord som en svamp. Mycket kan man läsa sig till i böcker eller på internet, men erfarenhet ger helt andra dimensioner av kunskap.

SE*Simbelmynes

burmamys
2017-01-25 11:16
#11

#10 Tack, och håller med om betydelsen av praktisk erfarenhet!🙂 Kanske lite OT i denna tråd men uppskattar också att läsa om andras erfarenheter, som när du t ex skriver om ditt avelsarbete så som det är, ibland synkar inte katternas planer med våra eftersom de ju är levande djur, något som sällan står med i instruktionstexter om avel. Genom att skriva om våra olika erfarenheter kan vi hjälpa varandra vidga varandras erfarenhetshorisont utöver det vi faktiskt har erfarit själva.👍

MissMaven
2017-01-25 15:55
#12

Att prata med uppfödare som ville dela med sig egna erfarenheter och kunskaper har varit otroligt värdefullt för mig, speciellt eftersom jag inte haft en riktig mentor (min första hanes uppfödare har lämnat kattvärlden och lagt ner kattuppfödning pga svår kattallergi väldigt fort efer hennes andra och sista kull, där min Leroy föddes). Men jag har fått mycket hjäp på vägen, speciellt från uppfödaren som lånade min hane som blev pappa till en kull hos henne. Jag köpte min första queen Jossan från den kullen. :)

Sedan har jag fått så mycket hjälp fråm uppfödare från andra raser - vi delar samma bekymmer rund tex parasiter, infektiva sjukdomar och mycket annat. Också, i vår ras pratade man mycket om hjärtscanning och få gjorde det.  Jag fick mycket hjälp och goda råd från uppfödare av andra raser.

Sedan är jag bra på att kontakta forskare här och speciellt utomlands och be om råd, studier, och gräva fram själv vetenskapliga studier och läsa böcker. Det är också viktigt att hänga med nya utveckligar , tester och vetenskap.

En sak dock tycker jag  - vi skulle kunna ha bättre samarbete inom vår ras - många köpare, domare, uppfödare påpekar att siameser och orientaler dör titidare och tidigare och har sämre och sämre hälsa. Vi brode förstå varför och få hjälp från varandra, veterinärer och försäkningsbolag. Vi tänkte ta upp det på ett av Siameslinjens kommande mötena, och säkert måste vi samarbeta över klubbsgränser, och rasgränser också. Och involvera SOGrupp. Och vi måste bli fler, många fler som är engagerade.

Det finns många uppfödare som har avlat på våra raser i 20+, 30+ år i Sverige, det skulle vara jättebra om vi kunde få hjälp från dem också, de måste ha sett katter som levde länge och de som dog tidigt och veta mycket om ev orsaker. Kanske kan vi börja med att kartlägga friska katter som levde länge och förstå vilka linjer är genetiskt starkare.

Det är lätt att se vilka katter är bra typade, och vilka man kanske vill ha i sin avel för att förbättra fenotypen, men egenskaper som är, trots allt, de viktigaste, som temperament och framför allt hälsa syns mindre på utställningar än tex snyggt huvud och bra ögonfärg.

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

NatasjaHemby
2017-01-26 15:47
#13

Du är så klok Jelena och jag är glad att du vågar ta upp dessa viktiga frågor. Jag hoppas verkligen att fler nappar på detta och arbetar aktivt för förändring, inte bara sitter och håller med via internet.

Finns det raser där man är väldigt duktig på att t.ex. hjärtscanna, utan att det nödvändigtvis finns ett hälsoprogram för det, så hade det kanske varit bra att kontakta dem som varit aktiva inom rasen/-erna länge och fråga hur de gått tillväga. Samma för raser som har annat man gärna vill åt, som ett välfungerande utbyte av information, aktivt avelsråd o.s.v.

Angående att läsa vetenskapliga studier, kontakta forskare o.s.v. så hade det varit bra om fler arbetade med att söka den här typen av information och sammanfatta den på ett lättbegripligt sätt. Alla har inte lätt för att läsa vetenskapliga texter och inte alla är heller modiga nog att skriva till forskare, veterinärer och försäkringsbolag, speciellt inte på ett annat språk än modersmålet. Jag tror att många hade varit tacksamma över att kunna ta del av den typen av information på ett mer lättillgängligt sätt och det hade varit trevligt med en kanal där sådana sammanfattningar/referat samlades. Bara en tanke och jag vet inte riktigt hur det skulle administreras, men jag spånar gärna vidare på detta 🙂

En annan sak, som  jag vet diskuterats otaliga gånger, är öppenhet om sjuka katter. Att meddela berörda parter att man har en (genetiskt) sjuk katt som gått i avel hade gjort så otroligt mycket för dem som har avkommor/ättlingar till den katten. Eller en sådan sak som att ha tabeller över sina kullar på hemsidan, där man skriver dödsorsak på avlidna katter (även de som dött som kattungar, om orsaken är känd). Hade alla gjort det hade det inte varit tabu och man hade inte blivit utpekad som en dålig uppfödare för att man någon gång fått en sjuk avkomma eller känt sig lika otursförföljd för att man förlorat flera kattungar.

Ytterligare en aspekt är köparnas inflytande. Om fler kattköpare hade frågat efter hälsotester och inavelsgrad så hade det satt press på oss uppfödare. Tyvärr är min personliga uppfattning att sällskapsköpare har dålig kunskap och/eller inte bryr sig om dessa faktorerna utan tittar i första hand på temperamentet (vilket naturligtvis inte är negativt) och i andra hand på färg/"gullighet". Hur når man ut till potentiella kattungeköpare med denna informationen? Främst då förstagångsköpare, som med största sannolikhet inte är med i någon kattklubb eller dylikt.

SE*Simbelmynes

Annons:
Lejonhjarta
2017-01-27 06:40
#14

FindUs i all ära men är inte det bättre att använda Pawpeds?? Där kan alla katter läggas in oberoende vilket förbund man tillhör… Och oavsett vilket land man bor i.

NatasjaHemby
2017-01-27 11:28
#15

#14 Det är absolut en fördel att PawPeds är öppet för alla katter, men varför behöver det ena utesluta det andra? Fördelen med FindUs är istället att precis alla SVERAK-katter läggs in där, utan undantag. Det bästa hade ju varit en gemensam databas där alla katter hamnar automatiskt, men det är nog inte administrativt möjligt. 

Visar PawPeds datum för hjärtscanning och samtliga resultat ifall man scannat flera gånger?

SE*Simbelmynes

burmamys
2017-01-27 13:12
#16

#16 Pawpeds skapades med fokus på hälsa. Om du registrerar dig så du får en inloggning, så får du tillgång till fler funktioner och kan se en hel del. Jag har inte reggat mig (än) men ser datum för de hälsokontroller som är angivna, om datum finns inrapporterat. Pawpeds utvecklas fortfarande, och så som jag uppfattat det är de lyhörda för förslag på förbättringar. Sindras uppfödare använder pawpeds och tycker det är ett bättre system, som ger mer information än FindUs. Nackdelen är att det ibland finns luckor i stamtavlor för att alla katter inte är inlagda.

Här är länk till användarhandledningen: https://pawpeds.com/userguide/

Och hela Pawpeds: https://pawpeds.com/

NatasjaHemby
2017-01-27 13:20
#17

#16 Det är ju jättebra att de dokumenterar hela kattens hälsohistoria. Det är det jag önskar av FindUs också. Eftersom det redan är en komplett databas över ALLA SVERAK-katter så ser jag det som en bra grund om bara hälsobiten utvecklas en smula.

Jag använder PawPeds en del, läser gärna deras artiklar och har anmält mig till deras G1-kurs. Däremot så har jag inte haft någon nytta av dem när det gäller stamtavlor och provparningar, då de katter jag vill/velat använda inte finns att hitta där. Saknar även funktionen att kunna se hur många avkommor en katt fått totalt, eftersom det vanligtvis bara är en bråkdel av dem som blivit registrerade där.

SE*Simbelmynes

burmamys
2017-01-27 13:49
#18

#17 Håller med, i nuläget behövs båda. Den ena för att hitta alla katter och beräkna t ex inavelsgrad och se alla avkommor, och den andra för fördjupad info om de katter som finns inlagda. 😉 Jag tycker också att de har intressanta texter som ofta är uppdaterade. 

Kul att du ska anmäla dig till G1! Berätta gärna hur du upplever kursen. Har för mig att det är olika fokus på de olika delarna G1, G2 och G3. 

Det sköna med att vara fodervärd är dock att ägaren tar ansvaret och letar upp passande hane. Jag tycker att ju mer jag lär mig, ju svårare känns det att verkligen hitta en hane som jag skulle känna mig helt nöjd med! Att bygga upp ett nätverk och lära känna flera uppfödare är en viktig del av de förberedelser man kan göra för att lyckas med avelsarbetet innan man står där ensam med allt ansvar.

Upp till toppen
Annons: