Annons:
Etikettkattprat
Läst 1005 ggr
moggle
2/5/13, 11:25 AM

Varför KatIV?

På väg hem från dagens möte kom jag på hur mycket jag faktiskt tycker om kat IV katterna, har här hemma en siames och en orientaliskt korthår och dom är mina gullungar jag inte kan leva utan. :)

Tanken slog mig när jag insåg att min nyöppnade etsy.com shop som skulle innehålla anime-relaterade smycken nu fylls ut med siameser. Dessa katter är ju så eleganta och gör sig allt för bra som berlocker och smycken!

Men vad är det som gör raserna så underbara? Varför har ni valt just eran katt?

Tycker att det vore spännande att höra era historer!

Annons:
moggle
2/5/13, 11:53 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Börjar med min historia!
Har i hela mitt liv haft fina svartvita huskatter och aldrig tänkt en tanke på raskatter, det var inget för mig.

Men så träffade jag min nuvarande sambo för ca 2 år sen, och i samma veva adopterade han två siamessystrar från en vän. Och hjälp vilka små fula katter det var, tills jag lärde känna dom. Zelda, det lata lilla matvraket som visste precis vad hon ville och hade hon bestämt sig så var det inte mycket man kunde göra åt saken. Försökte man ignorera hennes vilja så sa hon ifrån på skarpen, OOAUUOW!

Hennes syster Minerva var på den tiden husets busfrö och gick gärna med en i lägenheten och småpratade, bar omkring på sin favoritboll (som jag fick byra ut i smyg titt som tätt för dom höll inte så länge) och gjorde allt för att visa upp sig när man fick gäster. Dom var oskiljaktiga och sov alltid så tätt ihop att man knappt kunde se var den ena började och den andra slutade.

För knappt ett år sedan bestämde vi oss för att det var dags för en ny kisse, Minerva hade mycket mer energi än Zelda och vi tänkte att hon behövde en lekkamrat, snart hittade vi det perfekta tillskottet, en liten orientalherre som idag kallas Konami (tyvärr gick Zelda bort stax efter vi fick hem honom). Busig och full av egenheter och snäll nog för att charma byxorna av varenda människa han träffar! Har aldrig träffat en hatt innan som väcker ne gehon att bitas i kinden, kurra ljudligt och sen nospussas som en tok så fort man satt sig upp. <3

Maria29
2/5/13, 1:05 PM
#2

När jag för många årsedan gick med min huskatt till veterinären så förutspåde hon mig en flock med kat 4. Jag skrattade och sa att jag gillar inte skrikiga katter det är nog med fabian som raporterar allt han gör. veterinären kliade fabian (svart& vit huskatt)och sa "lille vän din matte ser inte att du har siamesblod i dig".  Anne-Marie Nilsson hette veterinären som också sa att skulle en siameser skrika hela tiden så skulle inte hon stått ut så länge som hon gjort.

Att jag sedan slutligen bestämde mig för siames, balines och oriental är för att jag älskar deras personligheter och utseende och för att mina katter pratar med mig på ett så kärleksfullt vis. Så nu sitter jag fast i träsket och kan inte tänka mig någon annan sorts katt. När jag fantiserar om framtidens katt så är min drömkatt en FW67 BAL (fast det lär dröja många år) för mig är det den lyxigaste katten i världen då den har utseendet och personligheten..

Sajtvärd på Lantdjur i Fokus & medis på Vinthundar i Fokus

Missannas
2/5/13, 7:16 PM
#3

Mitt svar på frågan är - för att dessa katter är de bästa, mysigaste, roligaste, mest underhållande, vackraste, knasigaste, mest kärleksfulla små apekatter till lyckopiller som finns Skrattande

Jag är uppvuxen med siameser, min mamma skaffade sin första siames på 70-talet, en brunmaskad skönhet som hette Mia och som levde i nästan 20 år. När jag var liten trodde jag att alla människor hade siameser hemma och vid sju års ålder lyckades jag tjata mig till en egen liten chokladmaskad hona, Melissa. När familjens första siames Mia gick bort ville vi inte att Melissa skulle vara ensam så vi skaffade en till, min älskade blåtabbymaskade hane Bubba. Tanken var att Bubba skulle bli min brors katt men Bubba valde mig i stället. Vi var oskiljaktiga tills han plötsligt gick bort när jag var 17 år. Jag saknar honom fortfarande. Bubba behövde mycket stimulans och sällskap så när Melissa i sin tur gick bort skulle vi skaffa en liten siameshona men i stället blev det två orientalpojkar från samma kull, en av dem lever och bor hos min mamma, 11 år gammal.

Valet av katt var självklart när jag och min sambo skulle skaffa oss en egen, det blev vår oriental Molly. Sen siamesen Uma, siamesen Engel och hennes dotter siamesen Honey Skrattande Helt underbara personligheter allihop!

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Upp till toppen
Annons: