Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Avel & genetik

Hur förbättra typen på våra långhår?

2013-01-16 13:36 #0 av: Lejdet

Angående inlägg #31 och #32 i nedanstående tråd

http://siames.ifokus.se/discussions/50edf678d3b4fd46340016a9-de-kom-som-en-overraskning?discussions-1

Med STOR risk för att sticka ut hakan startar jag nu en egen tråd i ämnet som spotless föreslog i inlägg 32.

Jag är som de flesta vet långhårsuppfödare, dvs. föder upp Balines och OLH och jag liksom många andra långhårsuppfödare sitter och funderar på hur vi ska få fram bättre typade katter. Mitt mål är ju att få fram långhår som på utställningar kan tävla på lika villkor med korthåren och ha möjlighet att vinna BIS då och då.  I utlandet har de kommit betydligt längre än vi i långhårsaveln, tex. i England, Ryssland, Polen och Frankrike.

I tråden jag hänvisar till ovan planerar man att behålla en hona i avel tillkommen genom syskonparning, förvisso oplanerad sådan, men är det rätt väg att gå för att förbättra typen?

Jag sitter själv här med 7 fertila katter varav flera av dem är släkt. Jag har suttit och planerat kommande parningar och flera hamnar på en inavelsgrad på 4-5 % i fjärde generation vilket jag tycker är för mycket egentligen.

Visst, man kan ha en enorm tur och en katt med 50% inavelsgrad kan få de ultimata bra generna från både sin mor och far, men risken är också stor att den får dubbel uppsättning dåliga gener vilket inte alltid syns utanpå. Det kan vara risk för kroniska sjukdomar etc. som kan komma senare i livet.

Personligen tycker jag att vår enda chans i Sverige att förbättra typen på våra långhår är att göra allt fler variantparningar, dvs. blanda in fler vältypade korthår i aveln. Detta är ett långt och mödosamt arbete som tar många år att göra, då det inte alltid är så att varianterna bär vidare på sin korthåriga förälders mer vältypade gener. Många variant-ungar "går till spillo" och måste säljas som sällskapskatter och går inte att spara till avel.

Jag inser att det här är ett kontroversiellt ämne, men jag tycker att vi måste diskutera frågan och hjälpa varandra betydligt mer inom aveln för att nå våra mål.

Tacksam för synpunkter i ämnet. Både från andra uppfödare och från er som har sällskapskatter i kat. 4.

 

Anmäl
2013-01-16 13:53 #1 av: kalindas

Jag tycker att typen på långhåren nu är perfekt! Blir de för extrema med "dumboöron" så är det ingen katt jag skulle känna mig lockad av att köpa.Obestämd

Sen tycker jag det är viktigt att de gröna ögonen som OLH har är viktigt att värna om, så gör man variantparningar välj en OSH som har bra ögonfärg och undvik SIA då man inte vet vilket ögonanlag den bär på.

Men detta är som sagt mina tankar och jag avlar ju inte ens OLH. Flört

Anmäl
2013-01-16 13:54 #2 av: AngelsCo

Vad varje uppfödare väljer att göra är den uppfödarens rätt att göra. Valfrihet kallas det. Du behöver ju aldrig köpa katt från uppfödare som gör snäva parningar - medvetet eller omedvetet - och fortsätter avla på katter ur dessa kombinationer. Rent krasst är min mest inavlade katt den som aldrig någonsin varit sjuk, men på lång sikt är det direkt skadligt att göra snäva kombinationer i flera led.

Självklart behöver ni para in nytt avelsmaterial i långhårsaveln. Det säger ju sig självt. Om detta kommer genom en storskalig import eller genom att para in korthår är helt klart upp till er. Själv är jag som korthårsuppfödare väldigt villig att låna ut hanar och sälja katter till långhårsuppfödare, och de allra flesta korthårsuppfödare lånar ju ut sina hanar till långhårsuppfödare om det finns intresse. I varje fall de jag varit i kontakt med och faktiskt diskuterat saken. Vad ni sedan väljer att göra med era långhårsbärande avkommor kan jag inte ta ansvar för. Det är ju inte helt ovanligt att man väljer att använda sig av en fodervärd om det gäller individer vars avkommor man är mer intresserad av än individen själv. Så gör jag i varje fall. Hur andra gör kan jag inte svara för.

Anmäl
2013-01-16 16:04 #3 av: [lisme]

Vi har satset på å få fram varianter hittil, men jeg ser likevel ikke bort fra at vi vil parre litt tettere etterhvert Flört Vi gjorde en kombinasjon der det var 6,25% innavl i 4.ledd, men dessverre døde kattungene på grunn av blodforgiftning forårsaket av e-coli da de var 5 dager gamle. Etter dette har vi ikke prøvd å gjøre sånne kombinasjoner igjen - ennå Cool

Anmäl
2013-01-16 16:13 #4 av: origirl

Det kommer att ta många år at modernisera typen på långhår. Avels arbete är inte gjord på 6 generationer. Dom som har kommit långt har ofta, inte alltid dock, hållit på i 10,15,20 år.

Avels arbete er ofta 2 steg fram en tilbaka. Innimellan en steg fram och två tilbaka.

Man måste ochså lose some to get some. Man får inte allt på engång.

Studera stamtavlor på dom katter som er långhåriga och typade, hur ser katterna bak om ut? Hur kan det se ut som uppfödarenhar  tänkt? Lika viktigt vad som ligger bakom och inte bara katten.

Kansje måste man göra ennu closare parningar enn 5-6% i en generation för att komma närmare målet. Er ju ofta det som blitt gjord på ekstrem katterna. På perser vet jag at man tidligare ofta gjorde en linjavel på en bestämd katt eller flera katter.

 

Anmäl
2013-01-16 16:35 #5 av: Lejdet

# 1 Trevligt att du tycker att de är perfekta! :-) Jag menar inte dumboöron heller. Det våra långhår oftast saknar är tillräckligt lågt placerade och tillräcklig breda öron vid basen. Därmed inte sagt att de måste vara dumbofladderöron!

Nåt som också generellt är sämre hos långhåren är deras benlängd och profiler. Många långhårskatter får kritik för platta skallar och otillräcklig topp.

Självklart finns det undantag, några riktigt vältypade långhårskatter finns i vårt avlånga land.

Våra långhårskatter har överlag en väldigt bra ögonfärg,specielllt orientalernas och den är enormt viktig att behålla vid variantinparningar!

Anmäl
2013-01-16 16:42 #6 av: origirl

Enig i det med ögonfärg Glad

Anmäl
2013-01-16 16:48 #7 av: Lejdet

# 2 självklart är det varje uppfödares rätt att göra det man tror på. Tråden är inte skriven som negativ kritik mot en speciell uppfödare, utan jag lyfter en fråga som jag själv sitter och funderar mycket på.

Ska jag själv våga mig på en högre inavelsgrad? Jag tror att alla mina avkommor hittills varit runt  0 %, men jag kanske är överdrivet försiktig och mina katter är ju inte varken finare eller friskare än någon annans trots det Obestämd

Jag har ju tex. Venus nu som säkert skulle ge jättefina avkommor med sin morbror (Cesar är halvbror till Venus mamma). Båda är PRA-fria, men vågar man?

Anmäl
2013-01-16 16:57 #8 av: Lejdet

#4 Ja, jag räknar med minst 10 år innan jag är i klass med tex. Pippastro i England. Sen måste man ha möjlighet att hålla ganska många fertila katter och även våga göra rätt många omplaceringar av kastrater. Det är både enormt kostsamt och jobbigt för man fäster sig ju vid varje individ.

Oftast skänker jag i princip bort mina kastrater som sällskapskatter för att de ska få rätt hem. Rätt hem är viktigare än pengar.

Att importera är svindyrt och som att spela rysk roulette! Man har ju inga garantier att de kommer att bli bra avelskatter, de kan ju tom. vara infertila, en risk man måste våga ta.

Anmäl
2013-01-16 17:24 #9 av: origirl

Tycker du har helt rätt tankegång ang kastraterna.

Sedan så kan man ju forsöka å få til flera samarbete. Byte av kattungar,parningar till exempel?

Ja import er ryssk roulett men er inte lika dyrt som det var för 10-15 år sen. Då en import fort kostade 15-25 000 för dom blev satt i karanten.

Men ett changsspel är det men man kan ju ochså vinna mycke på det, nya linjer, nya kontakter, nya vänner om man inte sitter i samma land och just det med kontaktnät er alfa och omega med avel. Det öppnar dörrar och ger spännande möjligheter Tungan ute

Anmäl
2013-01-16 20:47 #10 av: GunillaSverkersson

Genvägar är senvägar.Glad jag tror inte på inavel. Vi kan ju ha olika syn på detta, men jag tycker nog helt enkelt att det känns fel.

Det finns nu till salu ungar från syskonparning (där är det väl 100%)hos en poppulär uppfödare internationellt. Blev erbjuden en av dessa till avelshane. Men anklagar inte henne, vi kan ha olika syn och traditioner och det kan även skilja i olika länder.

Men detta med dåld inavel kan väl också spöka långt efteråt eller har jag fattat fel.

 

Anmäl
2013-01-16 20:49 #11 av: SacredSouls

Nei lett er det ikke Lejdet og såklart er det mye vanskeligere når man har siktet seg inn på feks langhår som du har eller rene siamesere som jeg har. Man har jo ikke helt samme valgmuligheter.

Jeg tror nok noe av det viktigste innen avl er tålmodighet. Det er så mange som har så ekstremt dårlig tid. Det er også som det skrives over her ofte ett skritt frem og to tilbake i avl.Mange års hardt arbeide som ligger bak.

Å finne ubeslektet på ren siameser front var forsåvidt ganske så vanskelig og jeg valgte å importere fra USA. Ja det er et sjansespill og ja jeg må ha mange kull før jeg har "tjent" inn hva det kostet å hente hannkatten. Men sånn er det jo med oppdrett. Man må våge å ta sjanser og stole på seg selv også. Det er en viktig del av det. Tørre stå på egne ben samtidig som man er ydmyk nok til å ta imot råd fra andre både på godt og vondt.

Robinson cat genetics for cat breeders and veterinarians er en fin "bibel" å gå etter synes jeg. Der får man god informasjon når det gjelder valg av avlsmateriale og måter å gå frem på i ens egen avl.feks dette å velge riktig hannkatt.

 

Anmäl
2013-01-16 21:13 #12 av: origirl

#10 Ja dold innavel kan absolut spöka till det senare. Kanske mera enn "planerad innavel"

Man måste oavsett forsöka hålla tungan bent i munnen...Förvånad

Anmäl
2013-01-16 22:36 #13 av: [Sentra]

Tycker att du resonerar så bra med dina avelsplaner och inte låter utseendet går före hälsan, det kommer du inte att ångra om 20 år.

Inavel är aldrig rätt, i alla fall inte på katter och hundar då de är liksom vi människor mer känsliga för det. Det finns mycket litteratur om genetik med sällskapsdjur och jag har läst en del. Det finns för många negativa kosekvenser och inte bara på kort sikt utan på lång sikt. Ni som gör inavelsparningar borde läsa på lite om konsekvenserna som blir av det, och det tråkiga är att det drabbar alla i längden.

Vi vill ju ha friska och härliga kat.4 katter Glad vi har ju de bästa raserna Flört

Anmäl
2013-01-17 00:13 #14 av: Nilla

Bra skrivet Sendra, jag behöver inte skriva vad jag tycker. Du utrycker även min åsikt här.

Men att vissa uppfödare ägnar sig åt snäva parningar - dvs grov inavel - kan ju inte vara enbart "uppfödarens ensak" egentligen, då dessa katter kommer ut på avelsmarknaden. Hälsan måste för sjutton gå före utseendet, annars lär min nästa katt bli en huskatt. Bätte skynda långsamt än att nå snabba mål med kattens hälsa på spel. Det kan bara gynna människans giriga sinne.

Flört

 

Anmäl
2013-01-17 00:47 #15 av: lynxlo

Instämmer till fullo i Nillas resonemang ovan! Det måste få ta tid och gäller att vara ödmjuk med sina planer om man ska syssla med avel. Varenda katt som föds upp måste beaktas som individ och dess öde noga ombesörjas tycker jag!

Anmäl
2013-01-17 01:31 #16 av: Spotless

Att vi måste använda oss av korthåren för att få bättre typ hos våra långhår anser jag vara nödvändigt. ...och det är ett långsiktigt arbete.

Sedan kan jag väl tycka att TS kunde ha startat den här diskussionen utan att länka till vår oplanerade kull och utan hänvisning till att vi planerar att behålla Klara i vårt avelsarbete. Syskonparningar är inte synonymt med hur vi arbetar och planerar vår avel, Citerar vad jag skrev i tråden TS hänvisar till "Vi hoppas ju kunna få bättre typ utan så pass nära parningar, det går och det är (enligt mig) att föredra den lite längre vägen före så nära besläktade parningar." Trots det så finns ju Klara här och om vi tror att hon kan bidra med något (hon är verkligen inte extrem i typen) i vår avel så kommer vi att använda henne, naturligtvis med en obesläktad hane. Sedan är det naturligtvis upp till var och en att tycka precis vad han/hon vill om den saken.

Anmäl
2013-01-17 08:10 #17 av: [figgelina64]1

 

#16 bra Spottlessit

Lejdet, att använda Knut & Klara som exempel kanske inte riktigt var det #16, menade då hon bad dig ha en annan tråd, kanske skall du ta bort detta för om det varit mitt katteri du skrev om hade du fått göra det, känns inte riktigt okejObestämd

Åsikter är bra men inte via andra

 

Om man vill komma framåt inom långhårsaveln behöver man välja ut rätt hona till rätt hane och låta det ta tid att finna dessa.

Jag är nöjd med mina två kullar och tycker dem håller en bra typ, men rätt som det är kan det säkert ändå bli en kull som det inte blev lika bra med. Om man över lång tid inte kommer framåt i sitt avelsarbete kanske man skall ta sig en funderare och titta tillbaka på dem kombinationer gjort och vad man kan göra annorlunda?

 

Att avla fram katter som går bra på utställningar och som på lika vilkor kan "tävla" om man nu kan kalla det så? är inte mitt mål utan friska, bra lagom i typ med ett fint temperament, främst som sällskap till en underbar familjKyss

 

Inavelsgrad på c.a 6% tycker  jag inte är så farligt bara man parar ut med obesläktat och informerar kattungeköparen om detta, fast bäst är dock att den ligger på 0%...undrar hur det är emd vilda katter om dem ligger på 0%...?

 

Anmäl
2013-01-17 09:07 #18 av: SacredSouls

Man bør absolutt ikke se seg blind på inavelsgrad.Å tro at det skal gi friske kattunger,uten å ha peiling på hva som ligger bak mors og farslinjen av samme genetiske sykdommer.

Det hjelper ikke ha 0% inavelsgrad om det på begge sider ligger flere tillfeller av feks alvorlig lever og nyresykdom.Å skaffe seg kunnskap om linjene man arbeider med er det aller viktigste. Såklart er det jo ikke alt man kan få vite og det tar mange år å bli kjent med linjer og kattene som ligger i de nærmeste generasjoner. Jeg mener nå iallefall at kunnskap om linjene er en bedre vei å gå til friskere katt en å kun se på inavelsgraden Glad

Men nå ble det jo mye OT i denne tråden.

 

Anmäl
2013-01-17 09:58 #19 av: Lejdet

# 16

Spotless, du skrev att jag skulle starta en egen tråd i ämnet och i tråden jag länkar till har ni beskrivit att ni tänker spara lilla Klara för avel. Jag och säkert många andra reagerade på det och undrar om det är rätt väg att gå och om det på något sätt gynnar vårt gemensamma avelsarbete? Fast det kanske inte finns nåt gemensamt? Ibland  känns det som om vi alla sitter och strävar åt olika håll?

Om jag får hänvisa till det Nilla skriver i #14 så tycker jag visst att det är allas ensak att en sådan grov inavel kommer ut på "avelsmarknaden" då vi har så extremt ont om obesläktade långhår i Sverige.

Varför spara en kattunge som inte ens är extremt vältypad som tillkommit genom en oplanerad syskonparning? Ok, ni gör såklart som ni vill, men jag tycker inte att ni bidrar till långhårsaveln på det sättet och den åsikten står jag för.

# 17 Lisa, vi är alla medvetna om att du för närvarande har din hona på parning just nu hos Spotless så jag förstår din plötsliga helomvändning(läs vända kappan efter vinden) men jag tror inte att du behöver gå in och försvara dem, jag tror att både Ing-Marie och Angela klarar alldeles utmärkt att ifrågasätta mig om de vill det? Jag har känt Ing-Marie i många år och tack vare henne kunde jag starta min egen uppfödning. Vi kommer säkert att prata om saken på söndag då vi ses på utställning.

Sen tycker jag att det är lustigt att du säger att du bara avlar fram sällskapskatter då du har helt nyligen startade en tråd om din katt på utställning och hur bra det hade gått? Självklart vill väl även du att dina katter ska vinna utställningar?

 

Anmäl
2013-01-17 10:47 #20 av: AngelsCo

Tycker att det är intressant att i samma veva som lh-uppfödare gnäller om att deras katter inte vinner på utställning också säger att typ är såååå oviktigt i jämförelse med hälsa. Självklart är hälsa viktigast. Det spelar ingen roll hur snygg en katt är om den är död. Däremot går det att kombinera hälsa och typ. Och ni har ju hela kh-avelsbasen att luta er mot när ni behöver färskt avelsmaterial! Det är en jättestor chans och möjlighet. Ta vara på den och samarbeta sinsimellan.

Anmäl
2013-01-17 10:49 #21 av: MissMaven

Något OT, men jag tänkte att det är viktigt att påpeka att syskonparning inte ger avkommor med 100% inavelsgrad, utan 25% (om deras föräldrar inte var besläktade). Samma gäller en barn/förälder parning - 25%.

Om jag fick en oplanerad kull med sådan inavelsgrad, skulle jag med all sannolikhet använt en avkomma vidare i avel om den är frisk och utvecklas fint och katterna bakom är friska osv (och det gäller alla avelskatter oavsett inavelsgrad).

Saken är att en sådan katts avkommor kommer att ha 0% inavelsgrad om man parar henne/honom med en obesläktad katt. Så det är väldigt lätt att bli av med hur hög inavelsgrad som helst direkt i nästa generation.

Jag håller med #18; man ska inte stirra sig blind på siffror, avelsarbete är så mycket mer än inavelsgrader.

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Anmäl
2013-01-17 11:19 #22 av: Spotless

#19 Jag kan ju tycka att man kan diskutera inavelsgrad och typ utan att slå sig själv för bröstet och peka finger. Obestämd Frågar du mig är hänvisningen till vår tråd onödig i denna tråd där du, om jag förstått det rätt, vill bolla idéer om hur vi kan få bättre typ hos våra långhår.

Ja, jag föreslog att du skulle starta en ny tråd. Dels för att hålla ämnet ur "min" tråd som jag skapat för att visa våra små "olyckor" men också för att ämnet kan vara intressant att prata om. Tydligen var jag naiv nog att tro att du skulle klara av att diskutera ämnet i sig och inte en enstaka kull.

Anmäl
2013-01-17 11:40 #23 av: Spotless

#19 Vi avlar först och främst med tanke på vår egen avel, vi har egna mål vi vill uppnå samtidigt som vi så klart vill att långhåren (som ras/raser) utvecklas åt rätt håll. Bidrar vi till rasen om vi behåller Klara i vårt avelsarbete? Ja, det anser jag. Henne kommer vi att para med en obesläktad hane och ungarnas inavelsgrad blir då 0%. Föräldrarna är friska och vi "känner linjerna". Katter i flera generationer bakom finns (eller har funnits) i vår ägo och alla lever och är friska.

Om jag pratar om våra katter, som i vår uppfödning alltså, så anser jag att vi är på rätt väg. Vi har flera långhår (och variant/er) som står sig bra och stått sig bra i konkurrens på utställning genom åren. Beda, Eskil, David, Inge och Jänta (samtliga är vår uppfödning av dessa har Beda, David och Jänta har 0% inavelsgrad) har alla blivit BIS vid felar tillfällen, både i Sverige och utomlands. Ronya och Svensson är inköpta till katteriet, men även de har gjort bra ifrån sig i konkurrens på utställning med flera BIS (Svensson är bara utställd 3 ggr, men har varit i panel 2 av de gångerna). Ronya, Beda, Eskil och David har alla tagit sina SC-titlar utan några som helst problem. Inge, Jänta och Svensson har precis startat sin utställnings"karriär".

Varför behålla Klara om hon inte ens är extrem i typen? En katt kan har ju (i mina ögon i alla fall) andra egenskaper som kan vara värdefulla för en, både som avelsdjur och kompis.

Anmäl
2013-01-17 11:56 #24 av: SE*EndlessOceans

# 19, hur menar du att #17 vände kappan efter vinden? hon har alltid varit nära vänn med Spottless och de delar samma värderingar när det kommer till avel och sina djur.

När det kommer till inavelsgrad så håller jag med er föregående talare att det ligger så mycket mer bakom siffror och man måste veta vad det innebär med en syskonparning. Denna kunskap besitter spotless och det är väl deras val om de vill använda denna fantastiska antagligen kaneltabby fröken i sin avel.

Detta är ett väldigt intressant ämne men jag ser vekligen ingen mening med att starta denna tråd i samband med den andra.

Vi har alla våra egna mål och jag förstår inte varför någon annan ska lägga sig i och säga om det bidrar till aveln eller inte?!

Ett gammalt "ordspråk" kommer till pass här: "Sköt dig själv ovh skit i andra"

Nej nu tycker jag vi tar bort denna tråd och startar en ny, där vi kan diskutera detta viktiga ämne på ett korrekt sät utan personangrepp.

Anmäl
2013-01-17 11:56 #25 av: MissMaven

#19 en sak till - som jag skrev tidigare, det går att få ner inavelsgrad till 0% redan i nästa generation, direkt, så jag förstår inte vad du menar med att 'en sådan grov inavel kommer ut på "avelsmarknaden'?

(Jag avlar inte på långhår och jag har inga personliga relationer till någon nämnd här, men jag tycker inte att man ska missleda andra med insinuerande uttalanden om inavel och marknaden.)

Om jag inte har fel, har du själv (alltså TS) en katt som har 12,5% inavelsgrad (att illustrera bara - 12,5% får man när man tex parar halvsyskon) och inte ens är variant och som du använt i din långhårs avel? Du märkte mycket korrekt att dina avkommor hade 0% inavel. Exakt! Den inavelsgrad 'försvann' i nästa generation.

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Anmäl
2013-01-17 12:36 #26 av: Spotless

Jag förstår inte heller hur #17 "vänder kappan efter vinden".

Vi har känt varandra länge och #17 delar många av våra värderingar när det gäller avel och uppfödning och hon är extremt noga när hon väljer hem till sina avkommor.

Anmäl
2013-01-17 12:45 #27 av: mylicharlie

Blir något förvirrad av detta. Man strävar efter en lång inavelsgrad men ändå kan det gynna att para besläktade KAT 4 med varandra? Syskonparning klingar inte bra i mina öron och jag hade kanske kunnat köpa en katt som blivit till genom syskonparning. Men jag hade aldrig vågat avla vidare på den honan/hanen. Jag ska säga att jag inte är uppfödare, utan har tre Kat 4-katter och har tidigare haft planer på avel.

 

Känner därför att jag måste fråga varför Spotless vill avla vidare på sin hona som är syskonparad? Kanske missat det i tråden. Men är nyfiken på svaret.

 

Bra och intressant tråd i övrigt. Jag tog ett steg tillbaka från avel i och emd att min hona inte är helt vältypad. Dock har hon otroliga gröna ögon, men som det skrevs i tråden kan varianterna ha högt satta öron, vilket är fallet med min hon.

 

 

Anmäl
2013-01-17 12:59 #28 av: Lejdet

# 24  när det gäller "sköt dig själv och skit i andra" så är det ett ordspråk som jag personligen inte tycker om.

Jag tycker istället att man ska bry sig om varandra och försöka att samarbeta för att nå ett mål. Tänk om alla i världen bara bryr sig om sitt eget?

Jag betraktar aveln som ett arbete, som alla andra och tänk vad bra arbetsplatser vi skulle ha om alla bara brydde sig om sig själv?!

Men ok, jag är säkert ute och cyklar? Jag visste att den här tråden skulle väcka känslor för inavel är ett hett ämne.

Anmäl
2013-01-17 13:00 #29 av: Lejdet

# 22 På vilket sätt har jag själv slagit mig för bröstet? Jag om någon har väl startat hundratals trådar här på sif om mina olika problem och sjukdomar, missbildningar etc.etc? Jag är öppen om min uppfödning och brukar försöka att vara ödmjuk i de flesta lägen.

Jag har aldrig påstått mig vara nån expert i nåt läge utan som du vet ber jag alltid er mer erfarna uppfödare om råd och stöd när jag inte själv kan och vet. Jag har aldrig påstått att en syskonparning inte skulle kunna ske i mitt hem av misstag, det jag vill diskutera är bara hur vi uppfödare ser på det där med att spara inavlade katter till fortsatt avel. Jag ber om ursäkt att jag länkade till er tråd.

# 23 nu säger du ju emot dig själv? Du skrev ju att din mor har fått kritik av en domare att hennes katter inte är tillräckligt typade och därför ska ni behålla lilla kissen. Sen skriver du att era katter minsann har gått jättebra på utställningar och det vet jag att de har gjort! Jag har väl aldrig påstått nåt annat? Jag äger ju själv en fin spotless-katt som är grunden till min avel

Anmäl
2013-01-17 13:07 #30 av: SE*EndlessOceans

Ja givetvis ska man samanbeta med varandra. Jag har många fina vänner där vi hjälps åt. Men Lejdet tror du att någon kommer vara intresserad av att samarbeta med dig när du hänger ut personer på detta viset?

Men att samarbeta betyder inte att man har insyn och har något att säga till om när man gör egna personliga val. Där ska man sköta sig själv.

Jag skulle även vilja att du förklarar hur du menar med Lisa eftersom hon är en av mina närmaste vänner och jag blir konfunderad när du skriver sådana saker som du inte har belägg för.

Anmäl
2013-01-17 13:08 #31 av: SE*EndlessOceans

Invavelsgrad är inget hett ämne för oss som har kunskap om grundläggande genetik.

Anmäl
2013-01-17 13:10 #32 av: kalindas

Ser inga problem med att använda en kattunge en kattunge som har kommit till genom syskonavel i fortsatt avel om katten är sund och frisk. Detta sålänge man gör en total utavel med obesläktad katt.

Sen att medvetet avla på närbesläktade katter är en helt annan sak. Men det är ju väldigt få inom kat4 som gör det. Tack och lov.

Anmäl
2013-01-17 14:15 #33 av: Lejdet

# 31 vad exakt menar du med det? Inavel kan väl aldrig någonsin gynna varken människor eller djur? Isåfall skulle det väl vara tillåtet med syskonparningar i människovärlden också?

Anmäl
2013-01-17 14:16 #34 av: Spotless

#29 Var säger jag emot mig själv? Om du menar att jag nämnde att vi fått rådet att avla snävt en gång vid tillfälle av en domare, så har du helt missuppfattat det jag skrev. Den domaren kritiserade inte mammas katter, det var ett samtal om avel och inte under en bedömning och inte i samband med vår tjuvparningskull.

Jag skriver väl inte att "våra katter minsann har gått jättebra på utställning"? Vad jag skrev var att jag ansåg att vi är på rätt väg med vår avel och att flera av våra katter står sig bra i konkurrensen med korthåren. Detta skrev jag med tanke på det du skrev om typ och att långhåren har svårt att hävda sig på utställning.

Anmäl
2013-01-17 15:06 #35 av: SacredSouls

#33 Jeg ser hva 31 mener og er enig. Jeg synes foklaringen ligger i det hun skriver. Kunnskap i genetikk og hvordan ting nedarves.

#27 Her kommer en liten forklaring Glad Eksempel : Man parrer to katter som ikke er i slekt med hverandre. 0% inavelsgrad på mange generasjoner.

Man kjenner ikke særlig til kattene i stamtavlen.Det viser seg at hos de to kattene man parrer så har begge mødrene på hver side hatt FORL,begge døde av nyresvikt. I tillegg så ligger det mye dårlig immunforsvar bak begge ledd og man finner totalt fire katter i den synlige stamtavle (5 generasjoner) som alle har dødd av samme kreft type.Flere av kullsøsknene har også dødd av FIP.

Nå er det et ekstremt eksempel. men det er altså hva man kan risikere i sin streven etter 0 % hvis man kun strever etter tallet og ikke kjenner så mye til stamtavlen og hva som ligger i den.

På den andre siden kan man sitte der med 5 generasjon egen katt og kunne tenke seg å gjort en nær parring. Man kjenner godt til både styrker og svakheter i linjene og velger også hannkatt etter det.

Det som jo er mye av poenget spesielt i langhårsavl er jo at man trenger mer bredde i avlsbasen.For å få mer genetisk materiale å velge mellom og ikke sitte der med få katter med helt samme linjer. Nå har vi jo PRA og ta hensyn til også så det er også en viktig faktor.

Nei man må ha tunga rett i munn når man skal drive med avl. og spesielt viktig er det jo om man ønsker å avle nært.

Glad

 

Anmäl
2013-01-17 16:21 #36 av: Mezzoluces

Min personliga åsikt är att det finns tillräckligt med
Katter i Sverige för att inte behöva göra inavels snäva parningar.
För mig är det bara ointressant.... Så jag har inte så mycket att tillföra
Denna diskussion. Detta betyder inte att jag tycker att det är fel att spara
En unge från en hoppsansa kull, men jag rynkar på ögonbrynet
Om man gör en lika parning med högre inavels procent flera gånger, då
Jag inte riktigt förstår syftet. Ett avelsarbete är något man experimenterar
Med och själv så blir jag irriterad när folk kommer med åsikter att mitt
Avelstänkande är "fel". Samtidigt som vi faktiskt måste sträva
Någelunda i samma riktning för att rasen ska utvecklas får vi absolut INTE
Glömma att respektera varandra!!!!!!

Anmäl
2013-01-17 17:31 #37 av: [lisme]

Det er selvfølgelig viktig å forbedre typen på langhårskatter! Men for meg holder det faktisk at avkommene stort sett er bedre enn foreldrene. Jeg har det ikke så veldig travelt med å komme opp og fram, det er selvfølgelig kjempegøy når man har en langhårskatt som kan hevde seg i konkurransen med korthårskatter! Men det skal ikke gå på bekostning av helse, gemytt og avlsbase. De viktigste målene mine er friske katter både fysisk og psykisk, være med på å få en bredere og dermed bedre avlsbase og til slutt få fram katter som er så nær opp til standarden som mulig!

Hvis/når det så skjer en parring som gir en høy innavelsgrad, får jeg ta det den dagen det skjer. Om denne parringen er med linjer jeg kjenner, ser jeg slett ikke bort fra at jeg vil beholde et avkom i avel, men parre ut med en ubeslektet katt. Jeg har pr i dag ikke nok kunnskap til å drive linjeavl, så det er uaktuelt. Hva jeg gjør i framtiden kan jeg ikke svare på nå. Da det ble tillatt å parre varianter med korthår sa jeg så kjekt at det var helt uaktuelt for meg, men det viste seg at det var fornuftig å gjøre det likevel. Jeg tror at det er nødvendig å omstille seg i takt med utviklingen og ikke si at "...jeg skal aldri..." for plutselig en dag er du i den situasjonen du aldri trodde du skulle være.

Samarbeide om utviklingen av rasene er veldig bra! Men det er jo flere måter å samarbeide på! Det er ikke sånn at noen få av oss har den eneste riktige måten å gjøre ting på, det er mange veier fram til Rom. Vi skal passe oss for å være for bastante overfor andres valg, og å plukke på andres valg i et offentlig fora er ikke veien å gå mot fortsatt samarbeide, det er bare ødeleggende!

Anmäl
2013-01-17 17:37 #38 av: [figgelina64]1

Ojsan, här blev det visst fart på tråden...hm...kappan efter vinden är nog inget som kännertecknar Lisa Prytz precis och inte heller att jag måste ha en åsikt för att hålla god min för att min katt är på parning hos Spottless, hade jag tyckt dem var så bedrövliga och hemska hade jag aldrig lämnat min kära Arizona hos dem då jag brukligt inte har mina honor borta på parning bara Melli en gångFlört

Flört

tycka vad du vill om men det är inte okej att starta en tråd om detta!!

 

Angående utställningar så bryr jag mig faktiskt inte om ifall mina katter tar BIS bara dem får ett cert med sig hem så blir jag glad, finns annat i livet som är viktigt. Utställningar för mig är som marknadsföring och att få visa upp vad jag har för katter och hur dem är i sitt temperament, ja förstås förutom klockan 03.00 på morgonen,, det är lite segtObestämd

angående sällskapskatt så är det faktiskt främst det jag föder upp mina hemma är främst mina älskade familjemedlemmar.

blir det sedan en bra individ som kan bidraga till långhårsavdln skriver jag in detta med restriktioner att följa då jag inte vill att mina linjer paras hur som helst för som Angela skriver är jag mycket noga och kräsen med vad jag har för katter i avel samt vilka dem paras med, jag väntar helre längre för att finna det jag tycker passar och som är tillräckligt bra det hymmar jag inte med ädrav att jag inväntat vackra SvenssonKyss

Jag sitter själv  med en fin varianthane men är lika kräsen vid utlån av honom då honan skall passa och uppfödaren ha ett tydligt och klart mål med sin avel.

och inavelsgraden skall man som flera här skriver inte stirra sig blint på och har man som Erika skriver ett mål med och vet vad man pysslar med som Spottless har skall man inte oroa sig.

 

Spottless och jag har sedan länge samarbetat i vår avel och om det skrivs nedsättande om dem och deras avel påpekar jag detta och kommer fortsätta göra då detta inte stämmer överens med verkligheten eller hör hemma på Siames i Fokus!

Ha gärna en tråd om detta ämne men inte där uppfödare pekas ut och diskuteras om. Ämnet i sig är inte hett utan på det sätt det skrivs i den här tråden

 

Tack för ordet

Mvh Lisa Prytz SE* Qjou´z

Anmäl
2013-01-17 17:38 #39 av: [lisme]

#5 Du skriver at "det er mange veltypede langhårskatter i vårt langstrakte land" (fritt oversatt fra svensk til norsk Tungan ute)

Jeg ser ikke på Sverige og Norge som to forskjellige land når det gjelder avl, både på grunn av at vi er ikke så mange oppdrettere totalt sett i våre land men også på grunn av at det er veldig enkelt praktisk sett å utveksle avlskatter.

Anmäl
2013-01-17 17:44 #40 av: [Sentra]

även om man får 0% i inavelsgrad genom en parning med en helt obesläktad så kommer man inte ifrån att katterna faktiskt oftare får ett sämre immunförsvar med sin dolda inavel än de som inte har det. Det är ju det som är det stora problemet med inavel, katterna får sämre immunförsvar och blir sjukare än andra. det finns många studier på det. Och en kattunge är ju ofta frisk i sitt tidiga liv, sjukdomar kommer oftast när katten är över 3 år. Och då har den katten redan gett avkommor i sin tur.

Jag är absolut inte emot lite inavel, vill inte klanka på någon men tyvärr ser man det lite för mycket.

 

Anmäl
2013-01-17 18:44 #41 av: MissMaven

Lite om koefficienter och avel/inavel på nätet (dock tycker jag att boken som Line nämnde är ett måste för varje uppfödare, här kan man köpa den), om någon vill räkna själv:

http://www.czerwonytrop.com/inb/index.php?full=ok&lng=en

Därifrån: "Genetics coefficients: IC, AVK , RC, MK evaluations should be important and valuable to a responsible breeder.

The Wright’s Inbreeding Coefficient (IC) and the Ancestor Loss Coefficient (AVK) the values are optimally IC=0 and AVK=100. A general first rule is: IC should be under 3% in a considered mating; AVK should be over 85%."

Så, det är relativt stränga regler, kan man tycka - 3% inavelsgrad och AVK över 85% (en del här är okej med inavelsgrad under 6,25%).

För en avkomma jag pratade om (resultatet av en parning mellan en katt vars föräldrar är syskon och en obesläktad katt) är AVK 86.666% på 4 generationer, (och inavelsgrad blir 0%). Inte alls så illa!

Trots att de är bra i det där fallet, är det bara siffror, de hjälper till, men att veta mycket om linjer, sjukdomar osv är som sagt ännu viktigare.

Jag är inte för inavel, men man ska vara försiktig med att skrämma andra och proklamera att inavel är alltid dålig. Som allt annat - det beror på.

 

Edited: Jag vill bara förklara, om jag inte var tydlig, att AVK är en indikator på den dolda inaveln som #40 nämnde, och att just i det där exemplet har det ett acceptabelt värde (högre än 85%).

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Anmäl
2013-01-18 10:13 #42 av: Lejdet

Jag ber någon av moderatorerna att döda denna tråd.

Vårt interna bråk (som tydligen existerar) inom långhårsaveln behöver inte vädras vidare på internet. Vi kan ta det personligt med varandra.

Jag ber om ursäkt för om jag har uttryckt mig klumpigt, ibland skriver jag först och tänker sen och det är dumt. Då kommer det inte alltid fram vad man egentligen menar utan kan misstolkas på alla möjliga sätt.

Anmäl
2013-01-18 11:23 #43 av: Mezzoluces

#30 jag kan officiellt säga att jag har ett samarbete
Med Lejdet och det fungerar alldeles utmärkt trots att
Vi inte alltid har samma åsikter om saker och ting. Tack vare
Att vi har en öppen dialog med varandra och värnar
Om ärlighet!!!!
Med vänlig hälsning, Malin Lundgren SE*Mezzoluces

Anmäl
2013-01-18 11:25 #44 av: Missannas

Jag stänger tråden, vill ni fortsätta diskutera så får ni gärna starta en ny tråd men håll diskussionen på ett sakligare plan.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2013-01-18 11:27 #45 av: [S*Cupcakes]

Varför ta bort tråden? Lås den bara. Många andra trådar som haft denna typ av "diskussioner" har ju fått vara kvar.

Anmäl
2013-01-18 11:28 #46 av: Lejdet

jag syftade på låsa

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.