Så trist og vanskelig.Hun var aktiv medlem her inne før for jeg kjenner igjen pusene hennes.

Ved virus så er det jo ofte at bakterielle infeksjoner kommer i tillegg og det er viktig at det blir tatt en bakterie prøve med resistens test. Nå kjenner jo jeg overhodet ikke til historien og det kan jo være verdens mest vidunderlige veterimær som har tatt alle tester som kan tas. Men noen ganger er det jo også slik at de ikke tar de tester mens avfeier det med at det er bare virus.

Resistens test er viktig i forhold til om det er blitt gitt rett medisin.

Ok, tack för infon line. Du har ett hjärta av guld, och så klok tillika.

Bare hyggelig. Jeg så nå at det stod om store mengder sekret i et av innleggene og da er det nok bakteriellt i tillegg.Får håpe de finner ut av hva slags bakterie det dreier seg om. Slik kan være skummelt. Noen bakterier er resistente mot så mye. Feks G-Streptokokker (er ofte G -strep bakterier man finner i svelg/hals etc hos kattene) de er resistente mot alt unntatt Klindamycin (Dalacin)

Har han fått Ronaxan? Det är den som biter bäst på luftvägsinfektioner och speciellt på bakterier som Mykoplasma Felis som brukar dyka upp i samband med virusinfektioner som Herpes och Calici.

Bara hon får i honom mat så ska hon inte ge upp! Saga och Smilla var dåliga och pga att de inte kände doften a maten så åt de inte. Så jag fick mata dem innan själva svullnaden lade sig. 
Nässpray och koksaltlösning i plastspruta användes dagligen. De mådde bättre bara de fick komma hem! Men det var mycket jobb!

Smilla och Saga är friska nu, men de kommer ha konstant men av sjukdomen.

Saga har förstörda bihålor och harklar slem ett antal ggr om dagen. Hon låter hemsk! Men hon leker och är glad och pigg, pälsen blänker, så jag kan/vill inte ta bort henne!

Smilla fick sitt lägre ner i näsan, så hon blir förkyld lite då och då och nyser snor. Har även problem med torra ögon. Men även hon är pigg och glad. Hon får Ronaxan ca 1ggr om året för att läka ut bättre, men ofta försvinner snuvan av sig själv.

Nu vet jag inte hur dålig killen är, men de kan bli deprimerade både pga förkylningen och av Metacam om han får det. 
Saga var jag på väg att ta bort, men då hon visade en förbättring så valde jag att kämpa.

Risken är stor att de övrig också kommer smittas och bli sjuka. Men har hon tur så klarar de sig. Elliot blev aldrig sjuk här hemma.

Verligen tack för all denna kunskap! Vi kan alla lära oss av detta.

jag följer oxå denna blogg & blev så ledsen: lilla Lukas har fått somna in. Men han har kämpat tappert

Usch ja, jag satt och grät imorse när jag läste beskedet. Fyafen vad livet är orättvist.

Vet hur överjävligt detta känns. Visste inte att en katt som är vaccinerad kan råka så illa ut. Jag vill ställa ut min ena siames, men efter detta så vill jag inte ta denna risk i Malmö (där jag bor).

Mister Pepparkaka - vila i frid lille vännen.

Läste bloggen och förstår att de valet gjordes. Hade det inte vänt för Saga ena dagen, så hade hon fått somna också. Men hon blev bättre!

Håller tummarna att de övriga katterna klarar sig och håller sig friska!

Hon som har bloggen är medlem här och jag har också varit inne och läst hennes blogg vid några tillfällen, detta är så orättvist och så himla sorgligt 

Så fryktelig trist det var 

Hej!

Jag har tidigare varit medlem här under namnet nintendo men kommer inte åt det kontot eftersom jag inte har kvar mailkontot det var kopplat till och mitt gamla lösenord inte längre fungerar.

Jag vill säga tack för att ni bryr er om mig och min lilla flock och tydliggöra att Lucas var i mycket goda händer under sjukdomstiden. Odlingar togs flera gånger och han var rätt medicinerad men av någon anledning blev han otroligt mycket sjukare än vaccinerade katter brukar bli. Hans sjukdomsförlopp var inte typiskt för kattsnuva men personalen på Västra Djursjukhuset var alldeles underbara både mot honom och mot mig.

Ingen av de andra katterna har visat några tecken på sjukdom alls och Lucas blev sjuk i början av december så jag hoppas *peppar, peppar* att de som veterinärerna tror är immuna mot smittan.

# 11: Jag har följt din blogg i flera år och den är så BRA! Jag hoppas att du vill fortsätta länge till!
När jag läste om lille Lucas blev jag så orolig och tittade in flera gånger om dagen för att läsa hur det gick för er. Jag lyckades inte kommentera (dumma datorstrul) och hälsa att jag höll tummarna för er, men oj så jag har tänkt på Lucas och hoppats att han skulle bli bra!
När jag läste att han fått somna in grät jag så tårarna skvalade över tangentbordet. Så oerhört sorgligt och så orättvist!
Jag känner så för er och skickar mina allra varmaste tröstekramar till dig och katterna!
/Emma

Tack Emma!

Jodå jag ska fortsätta blogga, även om det känns tungt just nu så är det jätteskönt att kunna bläddra tillbaka i bloggen och se alla roliga upptåg lilla Lucas haft för sig genom åren.

Tack för att du läser vår blogg :)

Kära Simzanne, du ska veta att din story rörde mig djup i hjärteroten.

Jag fick hjälp själv med min sorg via detta forumet. Alla här inne fattar. Och det är så himla skönt.

Ta hand om er! Kram Bella från malmö

Tack Bella! Du har själv redan varit ett enormt stöd för mig i detta 

Kära Simzanne!

Jag fick själv sååååå dåligt samvete för att min älskade siamesfröken satt de 3 sista dagarna av hennes liv på Djursjukhuset i Malmö. Jag grät och kunde inte sova. Fick också sjukskriva mig.

När man är så enormt ledsen så att man fysiskt känner sorgen, så tänker man inte så klart och skuldbelägger man sig själv i denna sorgsna spiral.

Jag vet att så här i efterhand så tänkte jag bara sorgliga tankar efter hennes död. Som matte/husse måste få älta detta med nära och kära; jag ältade i detta forum (TACK GODE GUD FÖR DETTA FORUM! ) med alla dessa underbara medlemmar.

Det jag tar med mig av denna erfarenhet är att alla mina andra katter har somnat in hemma i det fall där det gick att ordna - förutom en katt som hade cancer i magen. Han avlivades direkt. Det var hårt men jag visste att denna boll av cancer (han hade svårt att andas…) var obotbar och han skulle inte ha andnöd i en sekund till.  Idag tar jag dessa beslut ”snabbare”.

Vad har ni andra här inne på forumet för tankar kring detta?

#11 Jag är så ledsen för & beklagar din förlust! Har tyvärr inte tagit del av din blogg förrän nu men har haft mycket glädje av och haft dina fina klipp på Youtube som favoriter i flera år. Lucas var en så härlig kille! Förutom att han och de andra katterna var fantastiskt charmiga i klippen så tyckte jag mycket om den känsla för djuren som dina filmer förmedlade och nu när jag läser din blogg förstår jag varför så många uppskattar den! Tänker på dig & piddarna och skickar mängder med styrkekramar! Med vänlig hälsning, Anette

#16 Vad gott att du både fått och erbjuder fint stöd här på forumet! Själv har jag blivit nästan beroende av att gå ut här en stund var dag ;). Vet inte om detta bör tas i en separat tråd men jag känner igen mig i och håller med om mycket av det du skriver om sorg, att ta svåra beslut osv då jag tyvärr förlorat flera katter de senaste åren. Jag sörjer fortfarande min älskade D'oyan som gick bort i april-12 och har stundvis svårt att hantera (oerhörda skuldkänslor) hur det blev för henne i slutet ;(. Orkar inte skriva om det men försöker att tänka att man i dessa svåra stunder bara kan förbereda, ta beslut, göra sitt allra bästa för djuren utifrån den kunskap/de förutsättningar man själv (och veterinärerna) har där & då. Jag gjorde mina val av kärlek till & omtanke om D'oyan…hoppas att kunna vila i det så småningom. Kram Anette

Vi i detta forum älskar våra pälsklingar så. Så när något så sorgligt inträffar måste man få vända sigf till andra likasinnade. Detta forum är verkligen en räddning. Här finns glädje och sorg, klokhet och passionerad kattägarskap.

Jag upplever att alla vill verkligen hjälpa varandra, och all denna förståelse.

#11

Tack! Det värmer.

#18 Tack!

Detta är ett supertungt ämne där det enda riktiga stödet känner jag; finns här inne.

Alla ni här inne vet vad Simzanne går igenom. Jag själv led något fruktansvärt också. Fick sjukskriva mig pga sorgen….

Så, vi här inne kan peppa Simzanne så att hennes sorg kan lindras något. Och att man får älta sin älskling. Jag grät när medlemmarna härinne skrev fina saker om min Soya. Och det gjorde mig så glad på ett sätt.

Kram alla!