Allmänt kattprat

2012 - Mitt helvetesår!

2013-01-12 23:05 #0 av: Liljekatten

Ja, förra året var definitivt inte mitt bästa år, snarare ett av de sämsta. Är otroligt glad att det året är förbi! Mycket elände har hänt här, främst med mina katter. Rynkar på näsan
Det började den 14 januari då Ellen fick akutsnittas eftersom hon hade blödningar och dåliga värkar. Två överlevande ungar blev det, men hon totalvägrade att kännas vid dem. Jag kämpade på förtvivlat för att få henne att ta sig an dem, men det tog flera dagar innan hon ens kunde titta på dem utan att fräsa åt dem. Alltså fick jag handmata dem. Det var verkligen inte lätt och efter 10 dagar och åtskilliga besök på Djursjukhuset
somnade den ena ifrån mig. En underbar liten blå sys-pojke som spann från dag 2 så fort jag tog i honom. Många tårar fälldes över detta lilla liv. Gråter

Kvar var en cremespotted och vit hane som jag döpte till Salabim. Så fort den sjuka
kattungen dog tog sig Ellen an Salabim och från att han var tre veckor gammal kunde hon fö honom helt själv vilket var en enorm lättnad efter alla nätter då jag bara sovit max tre timmar i sträck.

Precis i denna veva blev Boyan sjuk igen. Hon hade haft en allvarlig lunginflammation i nov-11 och denna blossade upp igen. Nu bet inte nån antibiotika på det och efter tre veckor med dubbla sorters antibiotika och många veterinärbesök somnade hon in. Obduktionen visade att hon även hade en akut leverinflammation. Hon blev bara tre år gammal och jag bröt ihop av sorgen efter denna underbara katt. Hon var så
speciell för mig och jag saknar henne fortfarande så att det gör ont i mig...GråterGråterGråter

Två dagar senare födde Kakan fem välskapta kattungar och där gick allt bra som tur var. De växte som de skulle, alla var friska och allerta och de såldes till underbara människor. Utom Tilly som jag placerade hos min dotter och hennes man som foderkatt. Hade ju länge velat ha en hona efter Kakan, men hennes två första kullar bestod bara av hanar. Nu äntligen fick jag en hona att avla vidare på! Men nej då, ödet ville annorlunda. I juli råkade Tilly smita ut och blev påkörd av en bil och hon fick avlivas. Många tårar igen och ännu fler blev det tre veckor senare när ägaren till hennes bror Teodor ringde och berättade att han också råkat komma ut och blev omedelbart påkörd. Han dog direkt. Jag trodde jag skulle bryta ihop! Hur kunde detta hända igen??? Totalt osannolika och fruktansvärt sorgligt! Gråter

Mitt i allt detta började vi utredning på Sigge som haft långvariga besvär med klökningar. Visade sig att det inte alls kom från magen som veterinären trott utan han hade en ruskig infektion i hals, nos och svalg. Långvarig behandling med antibiotika och kortison och massa massa oro igen. Denna gång behandlades alla katterna med antibiotika.

Som om inte detta vore nog visade det sig att jag hade TF i mitt katteri och att behandla mina katter var inte att tänka på eftersom Sigge var så nersatt av sin infektion. Ingen har nån symptom och mår ju alltså inte dåligt av detta så jag valde att inte behandla och i stället kastrera Kakan och i princip lägga ner min uppfödning efter 27 år. Visst, det kändes tufft att ta det beslutet, men mina katters hälsa kommer i första hand.
Kanske jag väljer att behandla dem längre fram, vem vet.

Som avslutning på eländesåret beslutade jag och min man att vi skulle skiljas och därför måste vi komma fram till en bra fördelning av katterna. Den bästa uppdelningen blev att han behöll Kakan och Ellen och i december flyttade jag till en lägenhet med Obi, Sigge, Charlie och Salabim.

Så här sitter jag nu med mina grabbar och hoppas att nästa år ska bli bättre.

Det måste det ju bli!

Till sist en bild på min älskade Boyan och lille Salabim Kyss

Anmäl
2013-01-12 23:52 #1 av: GoodWibes

Trøstekoser i massevis, Lotta! Kyss Jeg skal ihvertfall gjøre mitt beste for at 2013 blir et bedre år for deg. Gleder meg til vi ses igjen. Kyss

Anmäl
2013-01-13 00:11 #2 av: Lejdet

Det låter som om år 2013 bara kan bli bättre för din del!

Sitter lite i samma båt.. fick en stroke i okt. och min kille gjorde slut 2 dgr innan jul... dessutom bråk med grannarna angående katterna hela hösten.

Vissa år önskar man att man kunde ha fått hoppa över, eller hur?

Styrkekramar!

Anmäl
2013-01-13 00:17 #3 av: Liltith

Nytt år nya möjligheter! Hejja dig!

Anmäl
2013-01-13 04:27 #4 av: Nebel

Hej! Känner dig inte men blir berörd av det du berättar (vi har nog alla erfarenheter vi helst önskat vara utan)! Hoppas att du inte tar illa vid dig av vad jag skriver nu då du bl.a. förlorat älskade djur (jag själv har fortfarande inte kommit över förlusten av min D'Oyan i april) men ett stående hjärtligt skämt i min bekantskapskrets när något jobbigt händer är "att det som inte dödar härdar" och jag tror faktiskt att det ligger något i det. Upplever det nästan dagligdags i mitt yrkesliv men även gång på gång privat, att vi människor (om vi ges tid, att sörja/bearbeta/ta hand om oss) kan gå klokare (mer insikt om oss själva, andra, livet) och starkare ur de mest svåra av erfarenheter. Oj, nu blev detta både högtravande & långt men vad jag vill ha sagt är bara att jag är övertygad om att livet kommer att bli bättre igen!!! Önskar dig allt gott 2013 & avslutar med en styrkekram!

Anmäl
2013-01-13 08:24 #5 av: kalindas

Självklart kommer detta året bli mycket bättre än förra! Glad

Anmäl
2013-01-13 09:39 #6 av: alltidsiames

Nu kan det bara bli bättre! Vilket skitår! Välkommen ner en helg, du får bo över här. Kom när jag har fått lön så bjuder jag på thaimat!

Anmäl
2013-01-13 09:51 #7 av: grandma

Gråter Några tröstens ord på vägen.

 

"Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår"

/Kinesiskt ordspråk

Anmäl
2013-01-13 10:14 #8 av: Siameshona

Usch Lotta- ett jobbigt år! Men vet du : det har jag som fler ovan oxå haft! & jag som'tror'på saker har hört av en'häxa'att 2012 har varit ett sånt år då mkt ont har hänt! Så nu ska vi se till att 2013 blir ett superår!!
Med många fina kattungar, friska katter & mkt kärlek! Kram

Anmäl
2013-01-13 10:29 #9 av: Liljekatten

#1 Tack min vän!

#2 Vi får hoppas att eländet är slut nu för oss båda.

#4 Så sant! Man härdas, men ont gör det. Förlusten av Boyan var fruktansvärd och jag trodde aldrig att jag skulle kunna sörja ett djur på detta vis, men hon var ju min bebis.

#6 Jag kommer gärna och hälsar på dig, Pia! Måste ju gosa med dina små bebisar nu när jag inte får några egna.

Som tur är så är jag en positiv människa i grund och botten och jag reser mig fort. Kände bara att jag måste skriva av mig lite. Jag har tidigare varit förskonad mot de flesta sjukdomar och skador och dödsfall, men så kom allt på en gång. Jag sköter om mina katter väldigt väl och därför kändes det så orättvist på nåt vis att mina katter skulle drabbas av så mycket elände på så kort tid.

 

Anmäl
2013-01-13 10:52 #10 av: Nilla

Skickar massor av styrkekramar till dig, Lotta. Finner inga ord, men jag vet hur det är att mista dem. Jag sörjer fortfarande min älskade Kajsa som gick bort hastigt för ca ett år sedan. Drömmer att jag är ute och letar efter henne på nätterna och är berörd hela dagen efteråt. Hennes aska står fortfarande i mitt köksskåp.

Där står också underbara Maja som i höstas fick somna in. Hon började hosta, vi sökte veterinär som konstaterade ett rejält missbildat hjärta. Jag la ner hela min själ i denna hittekatt. Vi är så glada att vi har dottern Sigrid kvar efter henne.

Det känns som om du drabbats extra hårt 2012. Må 2013 bli bättre för oss alla. Kram, Lotta! Kyss

Anmäl
2013-01-13 11:05 #11 av: MijmuPix

Ibland undrar man om inte det där gamla talesättet "en olycka kommer sällan ensam" faktiskt stämmer. 2012 verkar ha bjudit på mycket av olycka och elände för många. Jag känner så med dig Liljekatten, och skickar varma kramar härifrån till dig och katterna!
(och kramar till er andra i tråden också som haft det svårt under 2012!)

Anmäl
2013-01-13 11:26 #12 av: Johlinn

Men jösses, Lotta, vilket FRUKTANSVÄRT år.

På olika sätt har vi antagligen, vid lite mognare åldrar, alla varit där.
Dvs åkt hissen längst ned i källaren....och sedan legat där och tryckt i ett hörn tills hissen är redo att ta oss med upp igen.
Ovant kisat mot vår-solen som vi inte sett på ett tag.
 
Det "braiga" med sådana erfarenhet är att man inte lika skyddslöst hamnar där igen. Lite bättre utrustad med verktyg blir man...

Dessutom slutet på något är alltid början på något nytt. Mycket hoppfullt..

Jag tror 2013 blir ett "kanon-år" för dej!

STOR kram

/Viveca

 

Anmäl
2013-01-13 11:26 #13 av: Spotless

Vi känner inte varandra men jag hoppas innerligt att 2013 blir så mycket bättre för dig! 2012 var ett sorgens år för mig med, så jag kan verkligen relatera till hur du känner dig.

Anmäl
2013-01-13 13:00 #14 av: Lejonhjarta

Älskade Lotta, ja det var ett riktigt skitår för dig. D kan bara bli bättre nu! <3Kyss

Anmäl
2013-01-13 13:55 #15 av: SacredSouls

Gråter Jeg føler så med deg Lotta. Jeg vet hvor vondt du hadde det da du mistet din elskede Boyan og jeg synes det er like vondt å tenke på enda. Bare å se det nydelige bildet av henne så tenker jeg på din sorgGråter Er det en ting jeg virkelig kunne ønske jeg kunne gjort hadde det vært at jeg kunne gitt deg en ny frisk Boyan.

Jeg håper virkelig at år 2013 blir et godt år for deg (og for oss alle) Det er fryktelig når slike vonde ting skjer og man føler seg slått i bakken igjen og igjen.

Stor trøsteklem

 

Anmäl
2013-01-13 14:19 #16 av: carinbrack

Jag bruka försöka se det som att det finns en osynlig vågskål och det brukar stämma. Nu ryms det inte mer i otursskålen, det som kommer hädanefter kommer att komma i turskålen. För naturen vill ha balans. Kram!

Anmäl
2013-01-13 14:31 #17 av: Missannas

Så många ledsamheter på så kort tid, skickar en styrkekram jag också.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2013-01-13 15:14 #18 av: [Sentra]

Tråkigt när det blir så mycket på en gång!  Önskar dig ett Gott 2013

Synd att vår ras är så sjuklig! Kram

Anmäl
2013-01-13 16:52 #19 av: Garmabias

Vilket hemskt årRynkar på näsan Önskar dig ett betydligt bättre 2013!

Sänder en stor styrkekram till dig trots att vi inte känner varandra.

Anmäl
2013-01-13 17:53 #20 av: Liljekatten

Tack alla goa människor!!! Det hjälper att få skriva av sig ibland och här får man en annan förståelse eftersom ni vet hur man kan sörja en katt och vilken oro man känner när någon av dem är sjuka. Kram till er alla!

#15 Extra stor kram till dig, Line! Jag önskar att alla uppfödare var som du!

Anmäl
2013-01-13 19:21 #21 av: GunillaSverkersson

Hemskt mycket tråkit på en gång. Man känner sig så maktlös. TF ska ju kunna självläka, med bara vuxna katter kan man ju hoppas att de blir friska utan tuffa behandlingen. Vi körde ett foder som vissa säger ska hjälpa , något av Hills dietfoder.

Vi hoppas att det räcker för dig nu. Glad

Anmäl
2013-01-13 20:15 #22 av: Maria29

Hoppas att detta år blir ditt år, efter regn kommer ju sol! Kram

Sajtvärd på Lantdjur i Fokus & medis på Vinthundar i Fokus

Anmäl
2013-01-13 20:48 #23 av: cillaroten

Herregud...ja,ibland ska man ta mig tusan få känna att man lever....

Hoppas innerligt att ditt 2013 blir lika bra som 2012 var dåligt!! Kram

Anmäl
2013-01-14 09:20 #24 av: Carlitos

<3

Anmäl
2013-01-14 11:25 #25 av: amandahurtigh

Önskar dig verkligen ett bra 2013!!!Skrattande

Anmäl
2013-01-14 12:09 #26 av: Mirren6

Usch, känner verkligen med dig efter att ha läst om ditt år. Allt på en och samma gång :( 
Det positiva är väl att allt bara kan bli bättre. Önskar dig all lycka inför 2013, med pigga och välmående katter och nya spännande utmaningar!

/Marie

Anmäl
2013-01-16 15:56 #27 av: MalinL

Å vad jobbigt. Rynkar på näsan Hoppas du får ett riktigt bra 2013 i alla fall!

Anmäl
2013-01-16 16:00 #28 av: [lisme]

For et fryktelig år du har hatt! Godt det er over, vi krysser fingre for at 2013 blir bra!!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.