Hej och välkommen till oss! Jag hoppas att våra medlemmar har bra tips att komma med.

Mitt tips är att redan nu fundera på två stycken. Det behöver nödvändigtvis inte vara en kattunge, utan kan lika väl vara en omplacering som följer med kattungen. Det händer ibland att uppfödaren har en katt som inte trivs i en grupp med fertila katter.

Siamesen behöver en likasinnad - katt - helst sin egen sort. Den kan annars bli så krävande att ni tycker det är jobbigt. Två katter har varandra för lek och trygghet. Du behöver heller inte ha dåligt samvete när ni är borta om dagarna på jobb och dylikt.

:)

Tack för svar! Vi har tänkt på det, men tror du att man kan ha en i, ja säg 4-6 månader, och sen skaffa nummer två? Det var lite vår plan med tar gärna emot fler åsikter kring detta :) Tror du att en katt har någon glädje av en hund föresten? Då menar jag inte att man ska strunta i att skaffa en likasinnad oriental till, men bara generellt? ;) Elin

Bättre för nya katten att du skaffar en kompis samtidigt. Då kan dom bo in sig ihop och slipper vara ensamma så mkt från början. Dessa små raringarna är otroligt sociala och komma från mamma å kompisar till helt utan någon skulle jag inte rekomendera. Jag säljer inte ens till någon som inte har el inte skaffar en kompis samtidigt då mina inte skulle må bra av det.

Jag håller med alla som säger att de ska vara minst två.

Har haft bondkatt i många år, de kan funka ev. som solo-katt. Jag säger att en siames/oriental skulle inte alls trivas ensam. Du kan få problem med din ya katt istället.Kisssar på fel ställen som protest i, i värsta fall i din säng!

De är så otroligt sociala att det vore styggt att lämna en kat4-katt ensam - även om detta är bara för en timme!

Min första siames hade en bondkatt som kompis, och även det räckte ej. Bestämde mig för att skaffade mig min 2:a siames, så blev det sååååå mycket bättre för alla katterna. Och bonkatten fick sova medans de andra stökade runt och busade. När jag kom hem från jobbet ligger mina trasmattor i en hörna i rummen.

Då vet jag att de har roligt medans jag är borta! Och det känns såååå bra.

Tack för era svar! Men som jag skrev i första inlägget undrar jag också vad man ska tänka på inför köpet, såsom hälsa, tester osv? :)

#5

Jag tänkte också väldigt mycket inför mitt första köp av raskatt då i mitt fall siameserna. Ville verkligen veta att allt blir rätt.

Jag fick kontakt med några väldigt bra uppfödare, så jag skulle nog tipsa dig att göra som jag. Skapa en god kontakt med en uppfödare. Jag upplever att uppfödarna är väldigt noga med allt du tar upp som frågeställningar kring rasen.

Måste säga att uppfödarna inom kat4, är väldigt väldigt pålästa och vill verkligen siameserna väl. När jag köpte min första siames, var den vaccinerad, friskhetsintyg, stamtavla (man kan kolla släkten) etc etc.

Jag själv skulle aldrig kunna bli uppfödare, för det är ett stort jobb och åtagande, som det verkligen tar på fullaste allvar!

Jag är inne på mitt 4:e köp av siames, och känner mig så himla trygg och lycklig! Mina frågor har sinat ut med åren, då jag vet att det är så seriöst från uppfödarens sida.

Man vet att allt är superkollat.

Har aldrig ångrat mig en sekund!

Jag säger också,skaffa två

När det gäller tester… angående PRA, i Sverige har vi regler så att det på sin höjd kan födas ungar som är bärare av anlaget,dvs att den aldrig kan utveckla sjukdomen. Alltså är detta inget du behöver oroa dig för, ffa om du bara ska ha till sällskap.

Jag tror att det bästa är att kika runt lite på olika uppfödare,ta kontakt med några du känner "faller dig i smaken". Har du nära till någon,be att få komma och hälsa på. Har du nära till någon utställning? Åk dit och prata med olika uppfödare. Kika på www.sverak.se under "utställningar,så ser du var och när dom anordnas.

Beroende på hunden så kan dom absolut ha glädje av varandra. Min första siames jag köpte var inte uppvuxen med hund,men blev fort vän med min dåvarande vovve.

Lycka till med ditt letande

Mvh/Cilla

Tack för alla bra svar! Eftersom det är första orientalen så har man ju en del tankar och frågor som man vill ha svar på så alla tips gör mig jätteglad! Jag tror att hundarna kan vara till viss glädje, de gillar katter och är snälla med dem så det blir inga problem :) Skönt att PRA inte är något att oroa sig för direkt, jag har också fått den uppfattningen att uppfödare är väldigt mån om sina katter och hälsan. Vad har ni för erfarenhet av astma? Har hört att det är ganska vanligt?

8# Menar du astma hos katter så har jag aldrig hört om det förut.

Där emot så kan vissa siameser/orientaler ha svårt för torrfoder (mina katter äter nu mera bara blötmat efter som torrfoder gör mina sjuka).. Jag är inte en uppfödare men har som som andra sagt bara bra saker å säga om de som föder upp kat4, jag tog mina katter som vuxna omplaceringar och ändå så har deras uppfödare samma omsorg/kärlek till sina "ungar" även om jag är hem 2 eller som till en av dem nr 3.

Finns nått som kallas för siames/oriental-host men vet inte om det finns vetenskapligt kollat på detta….

Varf finns du i Sverige? Vi har utställning i Varberg nästa helg. Alla våra utställningar etc kan du hitta på www.wcfnordic.se

Fundera på hur du vill att din oriental skall se ut. Om den skall vara klassisk eller väldigt typad. Väldigt mkt fokus på öron just nu så det är hur man vill att ens katt skall se ut som man får kolla uppfödare efter lite. Sen vilken/vilka färger ni lutar åt.

Kanske inte var astma men fick för mig det! :) Ja vi får se vart det landar, men det ska bli så roligt och spännande! :-)

#7 Gällande PRA så bör det inte finnas katter som kan utveckla sjukdomen, men det förutsätter att alla som föder upp testar sina avelsdjur. Så om kattungen inte är testad, skulle jag råda att kontrollera att föräldrarna verkligen är det. Om du köper från en duktig och seriös uppfödarebör det inte vara ngt problem :)

Lycka till med kattköpet!

#12 Alla testar väl sina avelsdjur!? Man får para bärare/fri men inte bärare/bärare ,alltså ska det ju inte längre kunna födas ungar som är affekterade.

Tänk på att kattungarna/katterna hos den du är och tittar hos kommer fram till dig och är framme och nyfikna när ni är där…viktigt att dem är sociala, nyfikna vill vara med och är hanterade då du med all säkerhet önskar dig em mysig katt som är framme när ni har besök hemma och som gillar att vara med er i familjen och som inte är skygg och håller sig undan

Gå in på SVERAKS hemsida där finner du under "utställningar" var FIFE har sina i Sverige resten av året

För mig tog det ett år innan jag fann vad jag ville ha och rätt uppfödare och jag tittade inte på kattungar utan vuxna katter och hur dem var i katteriet

vad vill du mer med din lilla kattunge, kanske med tiden att ställa ut?

Ta tid på dig och fundera lite och ställ gärna mer frågor på den här sidan ochsök kunskap på alla olika kattsidor som finns http://www.sogrupp.se/ är en bra sida

Lycka till med köp av Kat IV katter och köp två//Lisa SE* Qjou´z

#13
I WCF är det inget krav att vi måste testa Saimeserna för PRA. Nu gör alla jag känner det ändå, men det är ingen garanti att alla gör det.

Så oavsett om katterna är från WCF, TICA eller Sverak, så "bör" man kolla PRA statusen och att ägarna har äkta intyg.
Finns ju inget bevis på att intyget som visas upp gäller den speciella katten.

#0
Du och din kille kan inte tänka er omplaceringskatter? Finns ju två fina lite äldre honkatter som söker hem. Kolla under omplaceringar här. Ni kan ju sedan köpa en kattunge som kompis till dem. 

#15

Att testa för PRA är väl snarare för att man enligt jordbruksverket inte får avla på defekter, därför finns det med i SVERAKs regelverk. Dvs det har inte med förbundsregler att göra utan med svenska djurskyddslagar.

Hundar och katter får inte användas i avel om

• de har en sjukdom eller ett funktionshinder som kan ärvas
• de har eller med stor sannolikhet har recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom
• de har eller med stor sannolikhet har enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag
• parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.

#16
Jag håller med dej till fullo. Men tyvärr är de inte alla som tolkar den lagen på samma vis. 

Fast nu ska vi kanske inte diskutera PRA och vilka som gör vad i en tråd där ev. blivande kattungeköpare vill ha tips.

Vi vill gärna ha kattungar, så att vi får vara med hela deras uppväxt om man säger så, och jag känner att två är lagom som det ser ut nu, men flyttar vi till större så kanske det blir en till ;-) Har ni bra regler som ni har till era kattungar? Typ inte bita på fingrar etc. Det är lätt att glömma saker när de är små och söta har hört av andra men det är viktigt att inte göra det så man får en trevlig katt sen :-)

#18
Lite olika vilka regler man har. Mina ungar fick leka med mina händer, men då på mina vilkor och jag tror ingen av ungarna blivit bitiga. De jag behållit har inte blivit det.
Finns ett tråd här på sidan om "uppfostran". Tror den heter "kattungeregler"

Min regel när de är små är att man inte leker med händerna och fötter. Människohänder skall endast förknippas med fridfulla och goda vanor. Viktigt att vara konsekvent just under kattungetiden. När det växer upp sen kommer de aldrig att jaga dessa händer. En kille som jag träffade för många år sedan hade lekt mycket med just sina händer. Han kunde inte klappas sin katt utan att den skulle brottas med hans händer. Katten fick tyvärr en ganska kass relation med honom sen. Han blev så irriterad på sin katt, och det var han som hade betingat beteendet från början! Hmm. Det var verkligen en ögonöppnare för mig! Jag klipper naglar, rensar öron och har en väldigt mysig nära fysiskt kontakt med min flock. Bär dem, vi sover hög och allt är så lugnt. Vi respekterar varandras kroppar fullt ut, med att visa att vi tar i varandra fint och lugnt. Det skapar en fundamental trygghet i hemmet känner jag. Sedan 1985 har jag fått hem väldigt varierande ömmande fall av hemlösa katter/kattungar. Jag fick verkligen lära mig att jobba på att vinna dessa katters tillit. Dessa subtila signaler och beteenden var avgörande skulle jag vilja påstå. Tex en katt var så rädd för stryk. Det är verkligen en skön känsla när man vinner en katt hjärta. Nu är siameserna uppväxta med en perfekt livsmiljö och start i livet, med självförtroendet på topp. Men här hemma är detta mina 2 budord ändå. :-)