Sjukdomar & defekter

PRA-testernas tillförlitlighet?

2011-05-23 23:36 #0 av: yahtzeecats

Jag gör en egen tråd av detta vid närmare eftertanke eftersom ursprungstråden är låång.

 

Har inga omedelbara kullplaner och har inte testat än. Men följer diskussionen med intresse med planer att testa avelskatter så småningom.

Jag frågade en holländsk uppfödare om PRA diskuteras också där och fick veta att man i Holland diskuterar att det kan finnas falskt positiva och falskt negativa DNA-tester. Jag undrar om detta med falska och positiva tester - vet någon mer om detta? Jag hade fått intrycket att de var ganska så bombproof. Jag har fått lov att klippa in denna info:

 

"Yes, there is a lot to do about PRA and many things are uncertain.

We heard of it and tested some of our cats (the one we have/expect kittens from to begin with). The only test in the Netherlands is on the CEP290 gene.

Yesterday we got the first results - BUT: our vet told us not to publish them as she found out that the DNA-test has not proven to be valid (in dogs some free tested animals developed PRA and some positive tested ones did not). My vet compared the situation with the Mexican flu hoax we had in 2009.

Testresults we got so far are that xxx But as said: we cannot rely on either ...!

Frankly I do not know what to think of this at the moment and will for the moment not proceed testing other cats.

Furthermore I think I will not publish any testresults (not the 'free' and not the 'carrier' ones) untill things are fully sorted out and clear beyond any reasonable doubt"

 

Jag har tyvärr inte möjligen att delta på infoträffen i Stockholm nästa lördag (tyvärr, det hade varit jätteintressant, men var sak har sin tid och just nu har vi fullt upp med annat). Kanske denna fråga om testernas ev tillförlitlighet kommer upp där,, eller om någon annan känner till något om det?

 

Anmäl
2011-05-24 04:10 #1 av: Dagny

Man kan inte jämföra två olika djurarter, katt och hund. De har olika mutationer. PRA-testen för katt, den som letar den recessiva rdAc-mutationen (samma sak som CEP290) är framtagen och validerad för katt. Först för ABY och SOM, senare OCI och SIA med besläktade raser, samt ytterligare ett flertal raser.

Till PawPeds hälsoprogram har vi nu fått in 178 tester. Av dessa har en katt först förklarats negativ (= saknar rdAc-mutationen). Ägaren godtog inte resultatet utan begärde ny analys av provet. Denna nya analys visade att katten var bärare. Laboratoriet i fråga medgav att de gjort fel vid första analysen.

De undersökningar som hittills gjorts på katter vars PRA-test visar att de har två muterade rdAc-gener (= är affekterade), visar att dessa också har synnedsättning eller till och med hunnit bli blinda.

Tyvärr är det väl så att många uppfödare av SIA med besläktade raser världen över inte vill inse sanningen: Att deras avelsmaterial kan ha en eller två muterade rdAc-gener.

 

Anmäl
2011-05-24 06:27 #2 av: GunillaSverkersson

Falska skulle kunna förekomma eftersom du tar testen själv och skickar in.det är ingen id koll av vet.

Men det föresätter ju att man fuskar med vilja och skickar in på fel katt.Glad

Anmäl
2011-05-24 07:45 #3 av: yahtzeecats

#1 Att katten och hunden har olika gener för detta har inte alls något med saken att göra - om det inte är dokumenterat att just hundens gener är svårare att få korrekta provsvar för. jämfört med kattens. Du skriver inte det. Men du kanske vet att det är så? I så fall kan du dela med dig av din kunskap.

Jaha, så det finns alltså felaktiga provsvar konstaterat på katt.

En ägare som var påstridig krävdes för att upptäcka detta.

De andra provsvaren som lagts in i PawPeds - enstaka kommer att vara bärare som testats positiva, och därmed sprider genen vidare okontrollerat. Och vice versa. Hoppas det bara är enstaka då.

Att vilja veta mer om testernas tillförlitlighet har ingenting med viljan att uppmärksamma och eliminera sjukdomen PRA i aveln att göra. Förstår inte riktigt varför du gör den kopplingen. Det borde ligga i allas intresse att få veta hur tillförlitliga testerna är och vad som görs hos labben för att minimera felprocenten.

Just nu tjänar labben multum på kattuppfödarnas tester.. Så man bör väl kunna ifrågasätta kvaliteten eftersom det är många och drastiska beslut som ska fattas.

#2 Jag skulle ha svårt att acceptera 'hemtagna' tester på t ex en parningshona om det inte är någon jag känner väl. Lusten att manipulera ID-numret kommer alltid att vara för stor hos ett fåtal.

Anmäl
2011-05-24 10:05 #4 av: MalinL

#3 Synd att du känner så. kanske har du rätt, men jag är väl godtrogen och naiv, för jag trodde inte någon ville riskera att få kattungar med PRA eller manipulera test.

Har testat alla de 5 fertila katterna jag har (som var fertila vid det tillfället) och det känns tråkigt om det ska börja spekuleras i att folk inte alls testat, elelr att de manipulerat testresultatet.

Med dessa resonemang så undermineras på ett vis testernas resultat, är det då risk att det bli som så att folk säger att de inte testar, för alla andra ändå säkert fuskat med testerna? Att tester inte är något att bry sig om osv?

Mina vänner och bekanta har testat sin katter, och var i spänd förväntan, och sedan glada över de negativa resultaten, alt. något besvikna över att en katt var bärare. Aldrig att jag skulle tänka tanken att någon skulle fuska med resultaten. Varför då testa alls? Vi har lagt ut hundratals kronor på dessa test och varit ytteligt noggranna när vi gjort dem. SJälvklart använt engångsahandskar osv, så det känns lite tråkigt om det ska börja antydas att vi som testat hos UC Davis (hemmatest) ska ifrågasättas och misstänkliggöras.

Att misstänliggöra en parnignshona som är testad hemma? Lyckligtvis är ju inte PRA smittsamt i alla fall såsom fiv och felv, så även om någon skulle vara så dum att hona/han fuskat med testandet så behöver du ju inte oroa dig att din hane ska smittas av ev PRA. Jag hade mer förstått skepticismen mot hemmatest om det gällde smittsamma virus etc.

Anmäl
2011-05-24 10:35 #5 av: yahtzeecats

#4 Rent krasst är det ju ingen som kontrollerar ID-numret på katterna som testas så det är klart att det finns en möjlighet att någon är oärlig någon gång.

 Jag känner till att PRA inte är smittsamt... Skrikandes 

Som seriös uppfödare vill man väl vara med och minska spridning av skadliga sjukdomar? Och då kan det kännas mer säkert i fall där man inte känner linjer eller ägare så väl att fråga efter ett test där veterinär scannat. Det var egentligen en OT-fundering eftersom #2 tog upp detta. För egen del är det inget stort problem eftersom jag inte har hanar till utlåning. Om jag köpte en kattunge av en 'ny' uppfödare för mig skulle jag nog vilja ha en veterinärtest.

Den stora frågan i denna tråd är om det finns en felprocent i testerna när man väl skickat dem för analys. Kanske labben  borde redovisa det? Det finns ju tydligen fall där man felanalyserat, se #1. Lustigt att inte fler kommenterar detta nu när alla masstestar.

Anmäl
2011-05-24 11:41 #6 av: Silvestris

Det finns alltid en risk för att felaktiga testresultat fås. Det har hänt flera gånger med bla. färgtester. DNA-tester utförs av människor och människor gör misstag så självklart kommer enstaka kattägare att få felaktiga testresultat. Så är det ju med alla tester vi gör, i labbet är det en männska som hanterar den biologiska materian. En människa som utför testerna. En människa som kan göra fel. Det är ju inte skäl nog till att misstänkliggöra alla tester som görs på våra katter.

Angående att ägare själva kan förfalska genom att skicka in prover från tex. redan friade djur så ja, det kan också hända. Visst kan man kräva att DNA-svabbarna ska tas av veterinärer men då kommer priserna för DNA-testerna totalt öka vilket i sig riskerar att minska benägenheten att testa. Finns det skäl att tro att så pass många fuskar att det är värt att fördubbla testkostnaderna och riskera minskad testbenägenhet? Är det då inte bättre att hålla sig borta ifrån människor man tror kan fuska?

Anmäl
2011-05-24 11:58 #7 av: SacredSouls
pra-widespread-in-cat-breeds.pdf

Litt OT

Et tips når det gjelder søking som jeg ofte bruker når det gjelder sykdommer på katt er:  world small animal veterinary association. Der kan man også søke i de forskjellige års kongresser

http://www.wsava.org/

I 2009 fant jeg denne interessante artikkel om PRA

http://www.vin.com/proceedings/Proceedings.plx?&CID=WSAVA2009&PID=pr53485&O=Generic

Ser man på referanser og finner noe interessant er det ofte bare å klippe ut å søke i google så får man som oftest tilgang til studiene.

Laster opp en PDF fil om PRA som jeg fant på referanser i min 2 link. Skrevet i 2009 og var veldig informativ.

 

Anmäl
2011-05-24 12:07 #8 av: yahtzeecats

#6 Allting är inte ytterligheter. Bara för att man pekar på att allt inte är himlastormande tillförlitligt så är det faktiskt inte detsamma som att utpeka alla som fuskare eller att man 'misstänkliggör alla tester som görs på katter'. Även om världsbilden såklart blir enklare av sådana resonemang.

Sakfrågan är: Detta gäller PRA-testerna (inte 'alla tester som görs'... - se t ex rubriken för detta inlägg om detta var osäkert).

Holländsk veterinär pekar på att det kan finnas en osäkerhet just när det gäller dessa tester och att det behöver undersökas. Ett för oss alla ganska nytt test.

Så: hur tillförlitliga är de, hur länge har de funnits, vilken är den kända felprocenten, osv? Vi kan jämföra med FeLV- och FIV-testerna, som numera har funnits länge på marknaden och där metoderna för analys väl betraktas som beprövade av veterinärerna (där har också tidigare funnits små frågetecken kring snabbtesterna). Vore intressant med mer fakta kring detta, men känns inte som att någon här kan svara på det eller är intresserad av att ta reda på mer om det?

Anmäl
2011-05-24 12:21 #9 av: MalinL

#5 Jo visst är det intressant att känna till felprocenten hos labben. Tyvärr vet jag inte mycket om detta. Jag vet bara att vi var extremt noga när vi testade våra, använde hanskar som vi bytte mellan varje katt. Tog bort maten och vattnet minst en timma innan. Kontorllerade katternas tänder en timma innan så det inte fanns matrester kvar osv.

Om jag skulle köpa en kattunge efter två negavtiva föräldrar så hade jag nog testat kattungen själv snarare än krävt att föräldradjuren skulle iväg till veterinär för ett extra test. Då är det ju bara enklare och billigare att själv slänga iväg ett dna test på kattungen. Skulle det då visa sig att ungen var positiv, så har antingen labbet gjort någon miss, eller så sitter uppfödaren med skägget i brevlådan. Flört

Jag ser det itne som ett stort problem. Visst vet jag att det finns en möjlighet att labben kan göra fel. Men å andra sidan, för ett halvår sedan var det ignen som testade alls, och då var risken att man råkade para två bärare betydligt större.

Naturligtvis förstår jag att du vet att PRA inte är smittsamt. Flört

Anmäl
2011-05-24 12:42 #10 av: MissMaven

#8 skrev: "Vore intressant med mer fakta kring detta, men känns inte som att någon här kan svara på det eller är intresserad av att ta reda på mer om det?"

Jag är säker på att väldigt många är intresserade av att ta reda på mer om det.

Innan jag testade våra katter har jag kollat upp en del på nätet och PRA DNA tester för katter verkar vara rätt tillförlitliga. Också har jag mejlat UC Davis igår och frågade dem om hur tillförlitliga deras tester är. Jag kommer att posta deras svar här när jag får det.

Jag undrar vad den holländska veterinären har för siffror och argument.

Man ska presentera alla fakta man har när man påstår att testerna inte är tillförlitliga; tex vilken hundras det var, vad det var för test etc.

Och varför är PRA tester för katter inte tillförlitliga? Jag håller med #1, man kan inte jämföra två olika djurarter, katt och hund.

Hundrelaterat, hittade jag en del skriven om två tester som blev 'fel' (fast de blev inte det egentligen):

"Two dogs out of 250 research dogs did not show as “affected” using the prcd-PRA mutation test for ACDs, even though they appeared to have PRA upon exam by Dr. Acland. Upon further pedigree research, it is believed that these dogs do not have prcd-PRA. If this is accurate, they are not false negative for prcd. Rather, they are “positive” for another disorder and do not have prcd-PRA. They may have another, rare form of PRA or an acquired retinal degenerative disorder."

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Anmäl
2011-05-24 12:45 #11 av: Silvestris

Vad jag vet är PRA-testet vetenskapligt validerat för aby, somali, ocicat och kat. IV. Det anses alltså ur ett vetenskapligt perspektivt vara tillförlitligt när man testar just dessa raser. Läser man vidare studier ser man även att DNA-testerna väl stämmer överens med resultat från ögonspeglingar. Det publicerades forskning så sent som förra året som  bekräftar detta.

Anmäl
2011-05-24 12:49 #12 av: SacredSouls

Finner man mutasjonen så er det vel ingen feilmargin ved DNA testing.

Når en sykdomsfremkallende mutasjon er funnet og identifisert så vil jo en DNA test vise om dyret har den sykdomsfremkallende mutasjonen og om begge kopier av genet er mutert / kun det ene / og til sist eventuellt normale kopier av begge.

Fiv og Felv er jo virustester og kan ikke helt sammenlignes.

Men feiltesting hos laben er vel det som kan forekomme.

Med tanke på alle de forskjellige gener og mutasjoner som er involvert så kan det vel være sjanse for at en rdAc n/n katt har en annen form for PRA.Eller at prøver blir forbyttet.

Men en feilaktiv postiv prøve kan vel ikke forekomme?

 

 

 

 

Anmäl
2011-05-24 12:49 #13 av: AmandaWvW

PRA är ett sammanfattande ord för skador på näthinna. Det finns säkert PRA fall som inte är orsakade av just den här genen, dvs falska negativa.

Anmäl
2011-05-24 13:07 #14 av: MissMaven

#13 Om testet är negativt just för CEP290 (PRA-rdAc) och om katten utvecklar PRA i alla fall på grund av något annat, är testet fortfarande negativt och inte 'falskt negativt' för rdAc mutation.

(Alltså, jag försöker bara förtydliga vad 'falskt negativ' betyder. :) Jag håller med dig att PRA kan förekomma av olika anledningar.)

Jelena - Moderator & Medarbetare Siames IFokus

Anmäl
2011-05-24 16:31 #15 av: yahtzeecats

Det man hoppas när man skriver en fråga på ett forum är att det kanske är någon som har koll på det man frågar. Men i första hand får man en massa bonusinfo, som att katter och hundar är olika arter. Nu känner jag mig klokare Flört

Det enda som är relevant i denna tråd är om test- och analysmetodiken i så fall har avgörande skillnader mellan katt och hund, så att ev felkällor för den ena arten inte är möjliga när motsvarande tester görs på den andra? Är det så?

#11 utgör i alla fall ett svar med anknytning till min fråga - tack för det.

"Man ska presentera alla fakta man har när man påstår att testerna inte är tillförlitliga; tex vilken hundras det var, vad det var för test etc." Om jag får veta mer så vidarebefordrar jag gärna den infon här. Förhoppningen med det är att kanske få mer kunskap från andra här på forumet. Men jag är också av uppfattningen att man ska kunna ställa frågor och vidarebefordra, som i det här fallet, anonymiserad info på ett sakligt sätt utan att det finns utskrifter av domstolsförhör, typ.

#7 Tack för intressanta länkar! Var på forumet finner man uppladdade PDF?

 

 

 

Anmäl
2011-05-24 16:43 #16 av: MalinL

#13 och #14 Ja precis, det finns ju andra gener som ger PRA också, så bara för att en katt (eller hund) är N/N för rdAc genen så kan det inte helt uteslutas att den kan utveckla en annan form av PRA.

Det vi känner till i dagsläget är ju att det finns en stor andel bärare av rdAc genen hos våra kat 4. Att man testat katten neg för detta innebär ju inte att den kan bära på andra sjukdomsanlag, t.ex en annan form av PRA och utveckla blindhet eller något annat.

Men i och med dna testningen så har vi ju ett användbart verktyg för att kunna minska och förhindra nya blinda katter i framtiden. Det tycker jag att vi kan vara glada för. Det hade varit betydligt svårare om vi inte hade något dna-test för då hade vi fått förlita oss på ögonspegling, och det säger ju inget om huruvida katten kommer utveckla PRA senare eller om den är bärare.

Givetvis ska man få ställa frågor om testens tillförlitlighet osv, men samtidigt så måste vi få lita på testen, eftersom det är den metod vi har att identifiera bärare. En viss felmarginal kan givetvis inte helt uteslutas, men det gäller ju alla tester utförda av människor.

Anmäl
2011-05-24 16:52 #17 av: SacredSouls

#15 Den skal ligge rett til høyre for der det står Litt OT på #7. Jeg ser den som svak grå tekst : PRA widespread in....

Synes den ikke for dere?

 

 

Anmäl
2011-05-24 17:16 #18 av: Djungelkottens

Här är en länk som verkar ge svar på varför DNA-test på hund, avseende PRA, inte alltid är helt tillförlitligt.

http://www.k9magazinefree.com/k9_perspective/iss3p15.shtml

 

Anmäl
2011-05-24 17:35 #19 av: SE*Wishetens

Vad gäller testernas tillförlitlighet, så har åtminstone jag väldigt högt förtroende för UC Davis som gör testerna i USA. De har varit verksamma som labratorie för djurblod etc sen 1950, senast i söndags kväll var det ett program på SVTs Kunskapskanalen som handlade om labratoriets arbete för att kartlägga hur katten uppstod och domesticerades genom långvarigt arbete för att samla in genetiskt material från katter över hela världen. Man har helt enkelt varit verksamma väldigt länge och har gott renommé.

Vill man läsa om labbet kan man läsa här: http://www.vgl.ucdavis.edu/vgl/about.php

 

 

Anmäl
2011-05-24 19:14 #20 av: yahtzeecats

#17 Där ja Glad Det verkar inte bättre än att det är  jag som har PRA Tungan ute

#18 Intressant, tack för länken.

Anmäl
2011-05-24 20:40 #21 av: SE*Wishetens

Men är det inte så, att all avel redan idag grundar sig på tillit? Vi litar på att andra uppfödare inte släpper ut sina katter vind för våg så det inte kommer in sjukdomar i katteriet, vi litar på att en person med avelshanar låter rätt hane para ens hona när hon är på parningsbesök, vi litar på att man inte tar sjuka katter till utställningar. Vi litar på att våra kattungeköpare behandlar sina kattungar korrekt och följer de råd vi ger.

Vad gäller att PRA-testerna görs hemma, så är det för mig självklart att lita på att alla uppfödare testar rätt katter under rätt namn och gör det på rätt sätt. Skulle jag börja tvivla på det, skulle jag få tvivla på så mycket annat att det är tveksamt om det skulle gå att bedriva avel överhuvudtaget...

Anmäl
2011-05-24 21:28 #22 av: nelliots

#21 Klokt skrivet!

I övrigt vill jag hänvisa till uppfödare av abessinier och somali för frågor om testens tillförlitlighet och annat PRA-relaterat. På de raserna har de arbetat med PRA sedan 70-talet och har alltså lång erfarenhet. Jag har turen att ha en nära vän som föder upp aby och jag följer hans rekommendationer. Som jag ser det kan vi antingen använda de verktyg som står till buds eller lägga ned all avel.

Om man inte litar på en hankattsägare eller liknande skulle jag nog rekommendera att välja en annan hane. Vi måste kunna lita på varandra annars fungerar det inte.

Anmäl
2011-05-25 10:18 #23 av: casaelgatos1

Det kanske kan vara på sin plats att påpeka Jordbruksverkets syn på kattavel ?
Saxat från Jordbruksverkets hemsida....

Avel med katter
Vid kattavel ska hänsyn tas till anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga
egenskaper som kan riskera antingen moderns eller
avkommans hälsa och välbefinnande.
Den svenska avelsregleringen tydliggör vad som är djurskyddsmässigt
acceptabelt i fråga om avel med katt. Den ger också stöd för de
bekämpningsprogram mot ärftliga defekter som i dag genomförs
inom många rasklubbar.
Avel som kan medföra lidande för katt är förbjuden. Katten får inte
användas i avel om den bl.a.
• har en sjukdom eller ett funktionshinder som kan ärvas
• bär på eller kan antas bära på vissa sjukdomsanlag
• har beteendestörningar som överdriven rädsla eller
oprovocerad aggressivitet
• saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.
En honkatt som har förlösts 2 gånger med kejsarsnitt får inte
användas mer i avel.
De fullständiga reglerna om avel med katt hittar du på Jordbruksverkets
webbplats. mvh
Roffe

Anmäl
2011-05-25 10:30 #24 av: nelliots

#23 Jag förstår inte riktigt vart du vill komma med det inlägget. Vi är väl förtrogna med både Jordbruksverkets syn på avel, svensk lag och SVERAKs regler. Det var knappast vad diskussionen handlade om.

Anmäl
2011-05-25 10:44 #25 av: nelliots

Aby- och somaliringen var med och skickade referensprover när testet togs fram och vill man veta mer om det och testernas tillförlitlighet tycker jag man ska vända sig till dem. De blir säkert inte ett dugg förvånade.

I övrigt är UC Davis världens mest välrenommerade laboratorium för denna typ av tester och kan vi inte lita på dem kan vi inte lita på någon. Testet i sig är som sagt vetenskapligt validerat.

Anmäl
2011-05-25 11:02 #26 av: marieirene

En stor tummen upp för alla som tar sitt ansvar och testar sina avelsdjur.Skrattande

"Ju fler vi är tillsammans ju starkare vi bli"

För mig är det oxå självklart att man litar på att testerna tagits som de ska.

Men för att få chansen att rama in eventuella felmarginaler så kanske det är så att det vore klokt att ALLTID testa sina avelsdjur oavsett om de har fritestade föräldrar eller inte?

Då bör det inte dröja allt för länge innan vi ramar in eventuella fel procent till de minimala. Inom x-antal generationer bör problemet som sagt vara minimalt och under kontroll så vi slipper blinda katter iaf från denna gen i framtiden..

Tack för ordet

CoolHa en underbar dag alla! Cool

 

 

Anmäl
2011-05-25 11:40 #27 av: casaelgatos1

Hejsan, S*Nelliot's, det var väl knappast menat till dig men väl till dom som  försöker ifågasätta eller manipulra provtagandet....

tyvärr är det ju så att SVERAK fått den regelflora som vi har just genom att så många försöker gå egna vägar och inte vill använda sunt förnuft utan att allt som inte är förbjudet i tryck är tillåtet......

Jag var med är man tog fram hälsoprogrammet för Aby och Somali för 40 år sedan och vill inte konfronteras med problemet om 40 år igen på grund av att det slarvats.....

När det gäller Jorbruksverkets direktiv så tror jag faktiskt att det finns dom som inte har en aning om dom.......

mvh

Roffe

Anmäl
2011-05-25 20:51 #28 av: [dreamsilk]

Hej!

Det finns ingenting som kan garanteras till 100%, oftast beroende på den mänskliga faktorn. Men idag när man mappar fram generna är det inte lika svårt att ta fram olika DNA-tester och det handlar bara om att veta på vilka gener man ska leta. Fler och fler tester lär komma i framtiden och det är väl ett underbart verktyg i aveln istället för att avla på chansning.

Jag var i kontakt med UC-Davis i vintras och förhörde mig om säkerheten i deras resultat. Dom kör varje test x2 vilket gör att det i princip blir 8 test per katt. Dom känner sig väl så trygga med sina resultat. Efter vad jag förstod så får man även en unik ID profil i DNA så ev chipnummer spelar mindre roll. Eftersom skulle det i framtiden dyka upp låt oss säga en carrier efter två fria föräldrar får man testa om föräldrarna och då kommer man kunna se via den profil att den stämmer med katternas tidigare inskickade resultat.

Jag var också i samma veva i kontakt med Jordbruksverkets ansvariga veterinär och hon berättade då att man är skyldig att respektera att resultat man fått, oavsett om det finns hälsoprogram eller ej. Man kan alltså inte "mörka" ett resultat och avla vidare. Det går att ta reda på i efterhand om en katt är testad eller ej. Vidare har vi vår djurskyddslag och det betonade veterinären där att vi måste ta hänsyn till samt hålla oss informerade inför avel vilka ev sjukdomar, tester mm som finns.

Vidare har jag varit i kontakt med Professor Kristina Narfström som bedriver forskningen på våra katter och hittills har man dubbelkollat alla positiva katter med ögonlysning och vice versa och resultaten stämmer i hennes undersökning.

Jag skulle vilja avsluta med att var glada att testet är så billigt och att man får göra det själv samt välja labb fritt. På hund måste man gå till veterinären och göra DNA-testet via blod samt ha en särskild remiss, veterinären måste sen posta testet samt mottaga resultatet. Vidare kostar dessa tester 195 dollar.

MVH

Caroline

Anmäl
2011-08-31 22:34 #29 av: [Cisco-Fidel]

#28 ''Eftersom skulle det i framtiden dyka upp låt oss säga en carrier efter två fria föräldrar får man testa om föräldrarna och då kommer man kunna se via den profil att den stämmer med katternas tidigare inskickade resultat.''

 

Fick idag reda på att just detta hänt, en bärare efter två negativa föräldrar och då kommer min fråga upp i och med att nu räknas alla kullar efter negativa föräldrar automatiskt som negativa, och då missar man ju ungar som är bärare. Försvårar inte det situationen att dom bli neg. automatiskt?

Och kan man få falsk bärare eller är det falsk negativ? Om ni förstår hur jag menar... :)

Anmäl
2011-09-01 01:18 #30 av: Dagny

Det finns mer än en förklaring till att man får en bäraravkomma efter två negativa föräldrar:

1/ Det är inte föräldrarna som är testade, proverna kan vara tagna från andra katter

2/ Katten är inte registrerad med rätta föräldrar

3/ Identiteten på proverna har blandats ihop

4/ Det gäller att man håller isär de olika PRA-mutationerna som det finns godkända tester för. Mutationen rdAc är recessiv (två anlag behövs för att katten ska drabbas, ett från vardera föräldern). Mutationen Rdy är dominant, det räcker med ett anlag från ena föräldern för att katten ska drabbas. Dessa två mutationer nedärvs oberoende av varandra. En katt kan vara fri från den ena, men ha den andra. En katt kan också vara fri från båda. En katt kan också ha båda. 

Det första man bör göra i ett sånt här fall är att begära att laboratoriet gör om analysen på katten själv + dess far och dess mor. Detta kan kanske vara problematiskt om analyserna är gjorda vid olika laboratorier. 

Nästa steg kan bli att DNA-testa föräldrarna och avkomman i fråga för att säkerställa att det verkligen är de rätta föräldrarna som är testade. 

Det finns två avvikelser i PawPeds hälsodatabas, en i ABY-databasen och en i SIA-databasen. I båda fallen är katterna enligt gentester fria från rdAc-mutationen, men har symptom på PRA enligt certifierad ögonveterinär. En av dessa katter är dessutom testad två gånger för rdAc (= negativ) och en gång för Rdy (= negativ). Det finns anledning att tro att det i dessa fall handlar om ytterligare någon form av PRA med ”egen” mutation som det då inte finns någon gentest för ännu.

Anmäl
2011-09-01 10:44 #31 av: [Cisco-Fidel]

#30 Tack för svar!

Som tur var det tydligen bara ett skrivfel, så testerna stämmer :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.