Avel & genetik

Hur mycket kan man bestämma över såld katt?

2009-10-19 23:12 #0 av: annzoo

Hamna i en diskussion med andra kattfolk angående vad man får och inte får skriva i ett kontrakt?

hur mycket får man bestämma?
tex;
-  att sällskapskatter ej får användas i avel och ska kastreras.
- att inte låta hanar gå vidare i avel ur kullar efter den köpta katten (sk restriktioner)
- att uppfödaren bestämmer om du ska sälja katten vidare.
- att uppfödaren bestämmer vilket foder, försäkring mm katten ska ha
- mm

skiljer de sig om det säljs en katt:

1. mellan näringsidgare(uppfödare) / konsument
2. mellan 2 näringsidgare(uppfödare)

Vad tycker ni?Skrattande

Anmäl
2009-10-19 23:14 #1 av: HasseH

Spontant tycker jag i alla fall´inte att uppfödaren ska lägga sig i vilket foder man ger katten, eller var man försäkrar den. Det kan knappast vara bindade.

Anmäl
2009-10-19 23:30 #2 av: MalinL

1# Vad man försäkrar katten ser jag som uppfödare som väldigt viktigt. Anledningen är att det kan bli svårt för köparen att få ut på försäkringen om den väljer ett annat bolag än där jag har min dolda fel försäkring. Därför försäkrar jag ungarna innan flytt och låter köparen ta över försäkringen när de flyttar.

 

Ang de andra punkterna så tycker jag att det är självklart att följa det man kommit överens om vid köp. Har uppfödaren upplyst om att katten inte får gå i avel och köparen skrivit under på det så är det helt fel av köparen att gå emot detta och avla mot uppfödarens vilja. Oavsett vad lagen säger. Ett kontrakt är ett kontrakt och ett påskrivet kontrakt ser jag som ett löfte om ett visst handlingssätt och löften bryter man ej. Då är det bättre att tacka nej till den kattungen och vända sig till en annan uppfödare som ej har några restriktioner.

 

Jag har inte haft några restriktioner på de kattungar jag sålt men skulle ändå inte vilja sälja till någon som tidigare brutit mot en annan uppfödares restriktioner, då jag inte skulle få förtroende för en sådan köpare. Oavsett om jag tyckte restriktionerna var vettiga eller ej.

Anmäl
2009-10-19 23:36 #3 av: annzoo

kanske måste tillägga att jag ej köpt någon katt med restriktioner eller andra konstigheter...detta var en intresssant diskussion vi hade här..

Anmäl
2009-10-19 23:46 #4 av: MalinL

Kan tillägga att man som uppfödare, om man säljer till en privatperson inte kan bestämma över något av det du listat eftersom det ses som inskränkringar av konsumentens frihet. Dock så är ju inte konsumenten konsument längre utan näringsidkare om denne bestämmer sig för att avla på den inköpte katten Flört, i alla fall om h*n tar mer än en kull.

 

Gäller köpet mellan två uppfödare gäller köplagen och då kan man skriva in sådana saker i avtalet. Dock tror jag man måste ange ett vitesbelopp om kontraktet bryts, annars händer ingenting vid kontraktsbrott, även om man får rätt i domstol vid ev tvist.

Anmäl
2009-10-19 23:59 #5 av: Missannas

Som huvudregel kan du avtala om de punkter du nämner. Bäst är om villkoren finns nedtecknade på papper, men det är inte obligatoriskt för att avtalet ska gälla. Om man säljer till en konsument är det extra viktigt att avtalsvillkoren är tydliga och att de inte strider mot konsumentköplagen. Jag hittar inget som tyder på att dina villkor gör det. När det gäller avtal med annan näringsidkare (uppfödare) så kan man avtala om vad man vill, (så länge det inte strider mot lag).

 

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:04 #6 av: MalinL

#5 Nej jag tror nog inte att det är så. Glad 

Om du t.ex avtalar om att köparen (ej näringsidkare) inte får ta kull och att katten måste kastreras så inskränker man ju kattens användningsområde för köparen, gör man inte?

Jag tror det är väldigt svårt att få till ett giligt avtal juridiskt sett. Men det är lättare om det gäller mellan två uppfödare samt att man måste skriva in vad konsekvensen blir om avtalet bryts. T.ex att köparen då ska betala 20 000 till säljaren som böter. Annars händer det ingenting om köparen skulle få rätt i domstol.

Anmäl
2009-10-20 00:08 #7 av: kalindas

#6
Visste att det var något som måste skrivas till mellan uppfödare också. Troligtvis är det detta med vite...Obestämd

Jag måste ta och läsa på de där reglerna bättre. För skulle det hända något så är det bra att veta vad som gäller.
Man hoppas ju alltid på bra och ärliga köpare som håller de löfte man tidigare diskuterat. Men det är ju tyvärr inte alltid så det är...Rynkar på näsan

Anmäl
2009-10-20 00:10 #8 av: Missannas

4# Den avgörande tidpunkten för om det är en konsument eller näringsidkare, är när avtalet ingås, även om konsumneten senare blir näringsidkare (genom att ta en kull).

Vid köp mellan två uppfödare gäller, avtalslagen och köplagen. Båda dessa kan avtalas bort (med vissa få undantag) och man måste inte avtala om ett vitesbelopp vid eventuellt kontraktbrott, man kan kräva skadestånd ändå, men det är mycket krångligare.

Och jo, man får avtala även om man säljer till konsument, så länge man inte upprättar ett avtal som strider mot en uttrycklig regel i konsumentköplagen. Cool

 

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:14 #9 av: Missannas

6# Man inskränker i användningsområdet för katten, ja. Men inte om man avtalat om att katten ska användas som sällskap. Tro mig, har diskuterat detta med en föreläsare till mig för ett tag sen Glad 

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:16 #10 av: MalinL

Men hur avgör man om de är rimliga? T.ex med avel.

Har aldrig hört innan att man som näringsidkare har rätt att inskränka på köparens användande av vara. Vet du något exempel? Skulle vara jätteintressant att veta.

Anmäl
2009-10-20 00:17 #11 av: Missannas

6# Angående det här med viten/skadestånd vid avtalsbrott, det måste inte finnas med i avtalet från första början men det är en klar fördel om det gör det eftersom det är kostsamt och krångligt att föra en skadeståndstalan på grund av kontraktsbrottet.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:17 #12 av: MalinL

Jag tror dig. Glad

Men har du några bra länkar? Skulle vara väldigt intressant att se om ifall situationen skulle uppkomma.

Anmäl
2009-10-20 00:21 #13 av: Ninja

Enligt konsumentverket:

Villkor i avtal
Vare sig du har läst villkoren i ett avtal eller inte, är du i regel bunden av dem. Det enda som krävs av säljaren är att han har hållit villkoren tillgängliga för dig så att du har kunnat läsa dem före exempelvis ett köp.

Ogiltighet
I vissa fall kan avtalet förklaras som ogiltigt. Avtalsvillkor som strider mot konsumentköplagen eller andra tvingande konsumentskyddande lagar är ogiltiga.

Som några redan skrivit så kan inte föregående ägare/uppfödare bestämma över varan (oavsett om det är en bil, katt eller häst) när den lämnat dens ägo, ägandet och bestämmanderätten övergår till köparen. Det man har köpt äger man, och det bestämmer man även över. 
Man kan skriva i princip vad som helst i ett avtal, men det är inte säkert att allt skulle gälla om man skulle gå upp i rätten med det. Tror inte det händer köparen något alls om man trotsar ett avelsförbud (om inte förbudet beror på sjukdom), för då skyddas köparen av konsumentköplagen. För att man ska kunna kräva vite har jag för mig att man på något vis måste kunna visa hur det skadat en som säljare/uppfödare att katten gått till avel.

Men givetvis ska man ha en öppen dialog med uppfödaren, vill inte den att katten ska avlas på respekterar man ju såklart det! Då får man ju reda på det innan man köper den, och vet man med sig att man kommer vilja avla så får man väl helt enkelt kolla efter en uppfödare som kan tänka sig att sälja till avel.

Anmäl
2009-10-20 00:24 #14 av: Missannas

10# Man inskränker inte om man avtalat om att katten ska vara till sällskap, annars har du rätt i att det är svårt att inskränka på köparens användande av varan. Jag ska titta lite närmare på det, har mina gamla anteckningar här någonstans så kan jag säkert plocka fram ett exempel, det är som du säger väldigt intressant.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:35 #16 av: Missannas

2# Hur som helst så håller jag helt med dig Malin om att det även kan ses som löften som är till för att hållas, tycker man inte om uppfödarens krav kan man som köpare välja att vända sig någon annanstans.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:46 #17 av: MalinL

#16

Om jag skriver in i mitt köpeavtal att kattungen måste vara liv och veterinärvårdsförsäkrad i Agria till 3 år och 3 månaders ålder, kan det anses giltigt då?

Anmäl
2009-10-20 00:53 #18 av: Missannas

17# Det finns inte alltid entydiga svar, speciellt inte när det gäller avtalsrätt men jag skulle säga att det är giltigt eftersom det inte strider mot någon uttrycklig bestämmelse i KKL vad jag kan se. Och huvudregeln är just avtalsfrihet.

 

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 00:55 #19 av: MalinL

#18, tack för svar. jag brukar ha detta kravet när jag säljer just för att inte riskera att köparen (och katten) ska stå utan skydd om något händer.

Anmäl
2009-10-20 00:57 #20 av: tuska

Hanarna som jag sålt och inte vill de ska gå i avel av olika anledningar har jag skrivit i örlåtelsehandlingen  att katten säljs som sällskap. Om köparen kastrerar katten före 10 månader ålder, återbetalar jag kastrationen mot intyg från veterenären om att så skett och i intyget skall även kattens ID mäkningsnummret medfölja i vet.intyget.
Sen har väl köparen rätt att stunta i mitt erbjudande och det skulle inte jag kunna göra mera åt.

Anmäl
2009-10-20 00:58 #21 av: Missannas

#17 Angående tips på länkar så har jag inga, (som man kan komma in på utan lösenord) och ett exempel som min föreläsare pratade om var frågan om försäljning av en häst med ett avtalsvillkor om att hästen inte skulle få tävlas med...villkoren stred inte mot konsumentköplagen. Nu är ju en häst inte en katt men man kan göra en analogisk tolkning.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 01:01 #22 av: MalinL

Jag har sålt alla mina kattungar til sällskap då jag inte kunnat grantera vare sig avelsduglighet eller utställningsframgångar.

Dock får man ju vara tydlig om man inte vill att katten används i avel. Det man kan göra är ju förstås att kastrera ungarna innan leveransen.

Anmäl
2009-10-20 03:38 #23 av: Missannas

#17 Oj vad sent det blev nu och tidig föreläsning i morgon hmmm...

Så här ligger det till. Först och främst var det nog fel av mig att göra en analogisk tolkning mellan katt och häst, tydligen är det mer komplext när det gäller hästar. Skäms

Rättsläget är oklart vad som gäller dessa förbehåll som tex. att katten måste vara försäkrad. D.v.s det är inte prövat i domstol.

Ett djur som sålts är sålt, och inga förbehåll kan tvinga köparen att genomföra villkoren. MEN ett skriftligt avtal är en indikation på att avtalsparterna varit överens och haft vilja att vara bundna till det som står i avtalet. Därför kommer domstolen vid en eventuell tvist, att dels ta hänsyn till avtalet och dels de tvingande bestämmelserna i konsumentköplagen. Om ett avtalsvillkor inte uttryckligen strider mot en tvingande bestämmelse i KKL så gäller villkoret. Så, fortsätt avtala och ställ krav Glad

Ett förbehåll om att man som uppfödare får ta tillbaka katten, är alltid oförenligt med konsumentlagstiftningen.

I rest my case Skrattande

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 18:00 #24 av: Nenya10

Vad tycker ni om det här då? En uppfödare importerar en hane. Hanen parar en annan uppfödares hona. Hankattäg avtalar om att ungarna i kullen inte får säljas till avel åt en tredje uppfödare. Då utgår ett vite på 15 000 kr (vill jag minnas att det var). Uppfödaren till kullen får själv använda ungar i avel.

Jag funderade på att köpa en av honorna i den kullen och då använda henne i avel men till uppfödarens förtvivlan fick uppfödaren bara sälja till sällskap. Min plan var dessutom att ta detta litet nya blod och para med hanar vars blod inte heller fanns i Sverige. Ett välbehövligt tillskott till rasen. Men tydligen skadar det avelshaneägaren mer om hennes importerade hankatts gener får hjälpa till att minska inavelsgraden i rasen. Jag kunde förstå detta om hankattägaren gjorde så för att hankattäg var rädd för att hanen kunde bära på dolda defekter men så är det uppenbarligen inte. Inte när hanen får para alla honor hankattägaren äger (med risk för att uppfödningen då drabbas av ev defekter) och även alla andra uppfödares honor, om de vill använda honom.

Redan nu finns det dessutom kattägare/uppfödare som vill begränsa inte bara den egna kattens avkommor från att gå i avel "hos vem som helst" utan de ska dessutom ha kontroll över avkommornas avkommor. Det här håller ju på att spåra ur. Tänk på att vi ska förvalta våra kattraser. Hur gör man det om man inte i framtiden kan använda katter som andra uppfödare/kattägare köper in i avel, utan alla möjliga restriktioner? I aveln behövs, som bekant, ständigt nytt blod.

Och för att vara så tydlig som möjligt så gäller det jag skrivit inte de katter som har några defekter eller på annat sätt är olämpliga ur avelssynpunkt. Där har jag full förståelse för att en uppfödare vill begränsa kattens användning till sällskap och ev utställning.

Man hör så mycket om hur man kan avtala osv. Men det verkligt intressanta är om dessa avtal har prövats och vad prövningen i så fall kom fram till. För lagarna är bara ramar och tillämpningen blir bara tydlig när man prövar dessa. Om de i de här specifika fallen aldrig har prövats så kan det nog finnas fog för att misstro avtalens giltighet. Sedan måste man nog har gått så långt det går rättsligt för att vara riktigt säker på att man fått en rättstillämpning som man kan använda som riktlinje och som "rättesnöre". Det skulle vara otroligt intressant att få ta del av sådana fall.

Anmäl
2009-10-20 18:23 #25 av: Missannas

#24 Det låter snålt och konstigt av hankattsägaren Obestämd eftersom båda parterna är uppfödare kan man avtala om det mesta. Men en huvudregel är att man inte genom ett avtal kan binda tredje part.

Avtalet kan inte medföra några rättsverkningar för den som köper en av dessa ungar, avtalet binder bara de två uppfödarna.

Du har helt rätt i att lagarna bara är ramar och det verkligt intressanta är hur domstolen tillämpar dessa (speciellt Högsta Domstolen) men jag har inte lyckats hitta några aktuella fall. Med största sannolikhet har en fråga angående det du skriver om inte blivit prövad...än.

Även om uppfödaren som säljer katten visserligen kan göra sig skyldig till avtalsbrott så skulle man i så fall åberopa att avtalsvillkoren är oskäliga (enligt 36§ avtalslagen) så att villkoren jämkas.

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-20 18:36 #26 av: Attacks

Vi er heldige i Norge som enda har klasse 1 og klasse 2 for innenlands solgte.

Ellers er det jo ikke verre enn å selge dem som kun er kose/selskapskatter kastrerteGlad

Anmäl
2009-10-20 18:56 #27 av: Missannas

#24 Om hon säljer en katt med villkor om att den inte ska avlas på så har hon ju uppfyllt avtalet, om sen nu köparen bryter mot villkoret och avlar på katten i alla fall, så kan inte uppfödaren anses ha brutit mot avtalet, då hon inte bär rättsligt ansvar för vad köparen gör med katten. Och som sagt, bara avtalsparterna är bundna av avtalets innehåll, inte tredje man (den som köper en katt).

Intressant fråga du kom med där Glad

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2009-10-21 02:00 #28 av: Nenya10

#25 och #27 Det är precis som du skriver. Avtalet binder förstås bara de två uppfödarna och jag tillsammans med uppfödaren av kattungarna diskuterade också om man verkligen kan ha dessa avtalsvillkor.

Uppfödaren betalar för en tjänst. Tanken att hankattägaren sedan kan avtala att dessutom få bestämma över resultatet av tjänsten, dvs kattungarna, tycker jag känns väldigt märklig. Det ska bli mycket intressant den dagen detta prövas rättsligt. För det är nog så att det inte gjorts än.

Men för mig blev det så att jag drog mig ur. Jag ville inte orsaka uppfödaren en rättstvist och själv ville jag hellre ägna mina krafter åt det jag var intresserad av från första början - att hitta en ny avelshona. Det verkar vara så att de flesta som stöter på den här typen av avtal och de problem de medför gör som jag och uppfödaren till kullen.

Tyvärr blir den stora förloraren kattrasen om uppfödare/hankattägare använder detta system. Man glömmer att man själv inte skulle sitta där med de djur man har om inte andra haft en mer generös syn på kattaveln.

Anmäl
2009-10-21 23:28 #29 av: Missannas

#28 Håller med, förstår att du drog dig ur (det hade jag med gjort) men samtidigt är det mycket tråkigt eftersom det är den framtida aveln som betalar priset.

Jag också förståelse för uppfödare som ställer vissa krav på köpare i syfte att motverka oseriösa köpare/oseriös uppfödning. Sen är det lite av en friskrivning när man formellt säljer en katt till sällskap då man inte kan garantera varken avelsförmåga eller bra utställningsreslutat. Men det finns ju alltid en medelväg och att hankattsägaren ska ställa sådana stränga krav är inte skäligt enligt min mening, oavsett syfte.  

Anna - Moderator & medarbetare Siames iFokus

Anmäl
2012-03-30 10:02 #30 av: Meija05

Var det ingen som vågade tycka något här? Mycket bra frågor och jag undrar vad som gäller?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.