# behöver lite hjälp..
Author: Malin1

skrev här för en tid sen.. typ januari..  
om våran orientalfröken tyra..  
  
som vi fick hem igen från vår "fodervärd"..  
hon trivdes inte hos oss i vår lägenhet med 3 andra katter så hon fick bo på prov hos min sambos syster..  
  
i början gick det kanon men sen betedde hon sig likadant som hemma hos oss...  
  
eftersom hon inte ville vara själv så fick våran äldsta bengal bo där med henne, och när vi tog hem dem så var dem bägge två ganska magra :(  
  
nu har vi fått upp dem bägge två bra i vikt,  
men problemet återstår, hon är fruktansvärt rädd och skygg av sig.  
  
det kan gå hela dagar utan att man får se en skymt av henne..  
och kommer man i närheten så spring hon upp på övervåningen och gömmer sig...  
  
oftast ligger hon i gästsängen på övervåningen och sover, eller inne på lilla toaletten däruppe..  
  
hon har ju ändå bott hos oss igen i nu hm 4månader ganska så precis, hon känner ju igen oss med ..  
  
men jag förstår inte varför hon beter sig som hon gör?  
vi hade planerat en kull för henne, men som hon är och beter sig så tror jag helt enkelt inte det är någon vidare bra idé..  
  
hennes mamma är också rädd&skygg av sig, av vad vi förstod..  
så antagligen har tyra ärvt det av henne..  
  
men vad kan vi göra för att hjälpa henne?  
hon ska kastreras så snart det går.. antingen nu i maj annars får det bli i höst (inte bra med kastrering av honor när det är sommar och jättevarmt ute... risk för infektion är ju på tok för stor:S..)  
  
jag tycker inte att hennes situation är särskilt hållbar, blir ju jobbigt både för henne och för oss..  
vi får ju sällan chans att visa hur mycket vi tycker om henne, eftersom hon bara springer undan jämt :(  
Måste ju vara jättejobbigt för henne att ständigt vara på sin vakt och smyga omkring när hon t.ex vill dricka vatten eller äta mat..  
  
tror ni att en kastrering kan hjälpa henne att känna sig tryggare?  
  
Hon går bra ihop med våra andra katter och de mobbar henne inte eller så, utan de leker, och sover ihop osv. :)  
  
Det är oss människor hon inte verkar gilla? :(  
  
Det känns så jobbigt, för hon är ju så underbart go bara hon vill om man så säger.. när man väl får chansen att vara med henne..  
  
För ett tag sen så fick jag en liten chans att vara med henne, satte mig på golvet och efter en halvtimma så kröp hon ner i mitt knä spinnandes.. där satt jag lycklig med tårar i ögonen..  
  
  
vet ju att orientaler är oerhört speciella jämfört mot andra kattraser..  
tyra är vår första oriental.. :)  
  
  
oj detta blev väldigt långt, tacksam för er som orkat läsa igenom hela och kan ge oss lite råd och tips!:)  
  
  
Med Vänlig Hälsn.  
Malin&Tyra

## Comment 1
Author: Canoodles

Fy vilken jobbig situation. 

Det är svårt att komma med några bergfasta råd men jag skulle iallafall prowa Feliway doftavgivare, sådana som man sätter i eluttagen.

Jag funderar också på om ni inte ska ska försöka ha henne i ett rum där ni tillbringar en hel del tid, t ex sovrummet, för att så att säga tvinga henne att vara i närheten av er.

Eftersom hon trots allt kom upp i ditt knä tycker jag inte att du ska ge upp, det finns ju trots allt hopp även om det kanske tar tid. Någonstans har hon troligen råkat ut för saker som hon tycker är väldigt skrämmande, hon kanske är en lite vekare katt men jag tror absolut att om du ger henne tid så kan hon bli mycket tryggare. Gör som du gjorde den gången hon kom upp i ditt knä, fortsätt på den vägen för den verkar ju fungera!

Kull tror jag inte är någon bra idé än iallafall.

Lycka till, jag ska hålla tummarna för tyra och dig!

## Comment 2
Author: Celia

Mycket trist och sorgligt :( Sånt där kan ta jättelång tid...

Siameser och orientaler är kända för att vara mycket påträngande och sociala, så jag kan tänka mig att även Tyra vill vara detta innerst inne. Att hon inte vågar måste vara väldigt frusterande för henne. Det är fullt möjligt att hon lider av ångest pga detta.

Ett alternativ som man kan ta till som en sista utväg är just tabletter för detta men kastrering och träning låter så mycket bättre och tabletterna är inget som jag rekommenderar mer än som en sista utväg. Jag kan dessutom tänka mig att det i princip är omöjligt att ge när hon är så skygg. Skygga katter kan vara väldigt svårhanterliga och tablettgiva ännu svårare :(

Jag håller tummarna för att träning och kastrering kan få henne att må bättre. Ett stort framsteg när hon vågade sig till ditt knä och jag säger som Canoodles - fortsätt träna på samma vis :)

Lycka till från mig också!

## Comment 3
Author: yahtzeecats

Hej, så tråkigt och jobbigt :-( Men jag håller med om råden här. Hon behöver ett begränsat utrymme, så att hon inte kan gömma sig. Hur fungerar det med sovrummet? Då får hon många timmar ensam med er, kan nosa på er när ni sover, vänja sig vid era dofter och rörelser... ge det några veckor... det låter som att hon innerst inne vill gosa och vara nära, eftersom hon kröp ner i ditt knä och spann. Men hon har tappat tilliten... stackars tjej. Jag har sett liknande fall och det har gått bra :-) Det är som de andra säger ovan, hon vill innerst inne, så det finns potential. Om ni känner att ni på sikt inte kan ge henne den extra mertid hon behöver för sig själv, så kanske omplacering till ett lugnt hem som ensamkatt, med en pensionär/någon som är hemma hela dagarna och har erfarenhet av katt och helst siames, är lösningen. Men hjälp henne en bit på väg först med att låta henne sova med er :-)

## Comment 4
Author: MalinL

Det är mycket möjligt att hon blir bättre efter kastreringen. Min ragdollhona (har aldrig fått ungar)var i slutet av sin tid som fertil ungefär som du beskriver.  
Det började med att hon blev rädd för främmande mässiskor, sedan drog hon sig undan och kom dåligt överrens med de andra katterna. Men efter kastreringen är hon precis som en glad och lekfull kattunge igen som vill hälsa på alla.

## Comment 5
Author: Micare

Det du beskriver låter jättetråkigt :-(. Det måste vara hemskt frustrerande att hon drar sig undan er som hon känner väl. Det är ett klokt beslut att kastrera henne. Något som är positivt är att hon tyr sig till de andra katterna och att de inte hackar på henne. Då har hon ialla fall ett gott självförtroende i kattgruppen.

Hoppas att det ger sig och att ni orkar kämpa på. Jag tycker att ni har fått goda råd hittils och hoppas att det blir bättre med tiden.

## Comment 6
Author: Villervallans

Verkligen trist att det har blvit så..Tänkte bara att jag skulle berätta en liten historia. En gång hittade jag en liten övergiven kattunge i ett stall, världens sötaste sköldpadda. Efter ca tre dagar och tre timmar per dag hade jag lyckats fånga in den här vackra lilla katten. Jag kallade henne för fräs för hon blev verkigen galen så fort jag kom i närheten av henne. Jag tog med henne hem och släppte in henne i huset. Sedan var hon borta. Jag såg henne inte på en och en halv vecka. Men jag visste att hon var i huset för maten försvann och det var någon som gick på lådan. När det gått så lång tid bestämde jag mig för nu måste jag få henne att förstå att jag inte är läskig. Jag visste då att hon var i mitt sovrum. Jag stängde dörren dit. Ställde in mat och låda, alltså begränsade hennes utrymme. Sedan satte jag mig på golvet och läste en bok. Där satt jag två timmar varje kväll och vid samma tidpunkt. Efter fyra kvällar kom hon fram. Smög runt mig och efter två veckor låg hon i mitt knä. Efter detta vek hon inte från min sida. Jag hade fler katter men det var mig hon tydde sig till.

Så en slutsats begränsat utrymme, inga andra katter, en person och fasta rutiner. Låt henne bestämma takten. Med andra ord en massa tålamod. Det är inte lätt när det finns andra katter så ni kanske ska lämna över detta till någon annan som har tid och inte behöver dela sitt hjärta mellan flera katter..

 Lycka till!

## Comment 7
Author: Celia

#6 - Bra och utförligt tips :)

## Comment 8
Author: Canoodles

Jag vill gärna puffa lite för Feliway igen, det är inte alltid det fungerar men när det gör det är de som en skänk från ovan!!!

Den sänder ju ut  Det är ok-feromoner och kan få en katt att lugna ner sig och inte vara så rädd och osäker.

## Comment 9
Author: Celia

FeliFriend till händer och kläder (från samma företag) sägs också vara bra. Jag fick en flaska av veterinären som hade passerat utgångsdatum. Hade ingen katt att testa på då, men jag har använt det vid ett parningstillfälle då honkatten som kom var väldigt rädd. Jag inbillar mig att det fungerade, för det blev en kull ungar :)

## Comment 10
Author: flis

Hoppas det ordnar sig för dej och din misse. Ibland gäller det nog att ha tålamod, med allt vad det innebär. Lycka till!

## Comment 11
Author: Malin1

tack för alla BRA råd!!  
har fått liknande råd nu av en vännina som är påläst ang kattbeteenden..  
  
mycket troligt är det även att tyra är underlägsen de andra katterna där hemma, och två av dem har utsett oss som SINA.. och tyra vågar sig inte fram pga det..  
däremot kommer min sambos bror hem till oss så kastar hon sig framför hans fötter.. och han e ju "fri".. ;)  
  
det känns som det stämmer..  
  
det hon ä'ven sa att det gäller att vi lyfter fram henne i hierarkin och även visar att hon är VIKTIG för oss!! :)  
  
vi ska ringa vet nästa vecka och höra oss för om kastreringstid så snart som möjligt... :) Hoppas att det hjälper för henne!:)  
  
Hon e ju såååå go , mitt lilla hjärta =)  
  
  
Tusen tack igen för alla goda råd,.  
  
dock en sak.. vi kan inte stänga in henne och absolut inte ha henne ensam.. hon kissar och bajsar lite varstans då... så det är dessvärre inget alternativ...  
  
Men vi får ta det som det kommer och försöka visa henne att ja livet är skoj.. eller hur man ska uttrycka det :)  
  
sambon lyckades idag få en lååång kelstund med henne i vår säng, han puttade bort de andra missarna och visade att det bara var hon som gällde och efter en stund låg hon där på rygg med tassarna i vädret.. \*fniss\*  
  
återkommer med uppdatering om huir det går för vår sötnos!:)  
  
  
Kramar på er!!:)  
  
/Malin&Tyra lillmyra
