# Varför siames/oriental? Author: berthagenn Kanske en konstig fråga, men vad vad det som gjorde att ni föll för kat4-katter? Jag själv träffade siameser som 38 åring, och föll PLADASK! Detta visste jag skulle bli min hobby och kärlek i livet. Kan ni berätta om era förälskelser i kat 4? Hur gick det till? ![Cool](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") Roligt att få veta. ![Flört](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Kram från en tossig Malmötös ## Comment 1 Author: carinbrack Jag läste Doreen Toveys böcker Katt i huset och katter i maj, och hade en siamesblandning i tjugoårsåldern som var helt underbar. När jag sen bestämde att nästa katt skulle bli en innekatt och då ville ha en katt som inte varit ute på några generationer fick det bli en raskatt och då fanns det bara en ras att välja på. Och jag är så glad att det blev just han (även om han försöker ligga och tugga på kvittona jag sorterar). ## Comment 2 Author: Missannas Jag har växt upp med siameser och orientaler, När jag var liten trodde jag att alla andra också hade en siames eller flera och tyckte att det var konstigt när jag fick reda på att så inte var fallet ![Skrattande](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Hela min familj är siamesgalna men jag är "värst". Bortsett från att de är bland det vackraste som finns så gillar jag att de är så kärleksfulla, smarta, roliga, sociala och vakna. ## Comment 3 Author: berthagenn Hej! Så roligt att ni berättar! Kul att läsa om, för mina vänner förstår mig inte lika bra som ni gör. ![Skrattande](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jag VAR den mesiga typen som hade en kille som INTE ville köpa eller ha katter överhuvudtaget. Min mamma och pappa gillade heller inte katter, tyvärr. Men jag har ”ärvt” min kärlek till katterna pga att jag har räddat hemlösa och misshandlade bonkatter. Det har jag gjort i 20 år! Har alltid haft i bakhuvudet att siameser är coola. Men kunde inte köpa en för min kille då, han var även allergiskt så vi var särbor...Det förhållandet dog ju ut. ![Cool](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") Nu är jag helt wild and crazy! När jag besökte min första siamesuppfödarevisste jag att detta är JAG och mina beslut att leva med dessa UNDERBARA varaelser! Kram ## Comment 4 Author: AmandaWvW Jag har alltid haft djur och människor runt omkring mig, men när jag flyttade till Uppsala för studierna bodde jag drygt ett halvt år utan djur. Jag fick krupp, det var en pina att komma hem utan att någon mötte mig vid dörren, något måste göras. Jag ville egentligen ha hund, italiensk greyhound eller whippet men insåg att jag inte alltid skulle kunna komma hem på lunchrasten, så jag kompromissade med mig själv och tog den mest hundlika katten jag kunde hitta, en oriental såklart! ## Comment 5 Author: Ninja Jag skulle skaffa en kompis till min husis Elsa. Ville inte stödja någon som låter sina okastrerade katter gå ute vind för våg och sen säljer ungar och avlivar/slänger ut de som inte hittar hem.. Ville även ha en kattunge för att det skulle gå så smidigt som möjligt att få ihop den med Elsa. Var dessutom tveksam på en huskatt till i och med att man inte kan avgöra vilket temperament den får när den är vuxen, men jag kollade först ifall katthemmet i närheten hade några kattungar innan jag bestämde mig för en raskatt. Seriös avel stödjer jag ju gärna, samma med katthem. Kollade efter passande raser, siames verkade optimalt till temperamentet men jag hade tidigare inte gillat utseendet (![Förvånad](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad")), uppväxt med kompakta huskatter som jag är. Men det var bara en fråga om att vänja sig vid de finlemmade, storörade, underbara varelserna så tyckte jag att de var det vackraste som fanns sen (mycket tack vare siames ifokus, läste många trådar och tittade på massor av bilder. Blev därför mer och mer säker på mitt val!). Sen kärade jag ner mig i Äzzy och på den vägen är det.. nu längtar jag efter tillökning, har sneglat på andra raser men ingen känns lika rätt som kat 4. Så när kattunge blir aktuellt igen blir det sia eller osh, precis som det ska vara.. ;) (Dock var jag mycket inne på turkisk van före siames, var t o m i kontakt med uppfödare innan jag tog mitt förnuft tillfånga ![Flört](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")) ## Comment 6 Author: Rithwa Jag har alltid växt upp men djur, hund och huskatt. När jag tittade i djuböcker så var alltid siamesen den ras som jag drogs mest till. När jag flyttade hemmifrån så var det naturligt att skaffa katt men jag hade inte råd till raskatt så det blev en huskatt som jag hade i 14 år.  När han dog så ville jag åter igen skaffa katt och ekonomin tillät att köpa en raskatt mitt och Kjells val blev mycket enkel denna gång. 1986 skaffade jag min första siames Röklands Chang Tsu-Lin en brunmaskad kille, efter ett år blev det en bruntabbymaskad kille som sällskap till Tsu-Tsu som han kallades den nya killen hette Röklands Endymion. Det är ett val vi aldrig någonsin har ångrat. Under åren som gått har det tillkommit katter, katter som har dött av ålder och sjukdom, nya har kommit men det har alltid blivit en siames fast vi har ju faktiskt en huskatt som har smugit in, en flicka som hade levt uteliv och som fick flytta in till siamesligan i Umeå. Jag hoppas att de katter jag har i dag får leva länge och får vara friska. Min saga blev sann jag och Kjell delar våra liv med våra katter eller rättare sagt så är det vi som anpassar oss efter deras upptåg. ## Comment 7 Author: Liljekatten Jag har fött upp perser/exotic sedan 1985 och när min dotter (då 17år) för ca fyra år sedan deklarerade att hon ville ha en siames så tänkte jag: Hon vansläktas! ![Förvånad](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Jag har i och för sig alltid gillat siameser och varit och klämt på dem på utställningar, men jag har trott att deras temperament inte skulle passa mig. Att de skulle vara FÖR intensiva. När nu dottern ville ha en siames kunde jag inte säga nej utan tänkte att OM jag inte gillar katten behöver jag ju bara "stå ut" med den i ett par år sedan flyttar väl dottern med katt hemifrån. Alltså beställde vi en siamesflicka av en för oss välkänd uppfödare (Barbro Carlsson, Zamirs) och när vi väl fick hem det lilla pyret så blev jag ju alldeles störtkär! ![Kyss](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") Sedan dess finns ingen annan ras för mig. Jag älskar siamesen/orientalen för deras nyfikenhet, vilja att "hjälpa till" med allt, deras tillgivenhet, envishet mm mm. De är helt enkelt alldeles underbara! ## Comment 8 Author: Siameshona Ett gammalt ex. ville ha en hund. Men det var för mkt jobb. Killen var tydligen påläst. Siameser är hundlika sa han. Vi var på kattutställning & där satt en brunmaskad kille & var till salu. Så när vi åkte hem var vi med siames. Väl hemma sa jag: va ful han är. Vilka stora öron. Innan visste jag knappt vad en siames var. Sen vart det ju givetvis en till eftersom de ska vara 2. Efter den 1:a kvällen med den"fula"katten har jag inte ångrat mig ett ögonblick. Killarna levde tills de var 16 & 17år. Det gick 3 mån så vart jag med 2orientaler istället.  Så mkt bus & trix dessa katter har för sig. Så uppmärksamma, nyfikna, sällskapliga, sociala. Möter gäster i dörren. sitter med under middagar, springer efter en om man byter rum, Även om jag älskar katter så skulle jag aldrig kunna tänka mig en annan ras!! gud vad jag älskar dem!! ## Comment 9 Author: Blatabby Jag är uppväxt med siames. När jag var 6 år köpte mina föräldrar en vacker brunmaskad siames. Hon hette Sirikit. Vem som födde upp henne har vi glömt. Efter Sirikit köpte vi två nya siamestjejer, efter Koldemos Bonetti (någon som minns honom?) Båda tjejerna blev 20 år gamla. 1993 köpte jag en siames från Gullstras, en tabbyhona som var så smart att jag nog aldrig kommer träffa på nån liknande igen. Hon fick en chokladmaskad kamrat (hona) från Jamborees. Sen fick dom ungar osv... Som mest har jag haft 5 st vuxna samtidigt (inte så många i de här kretsarna förstås). Idag har jag en 10 månaders tabbyyngling och en 16-åring lila farbror.  Men kontentan: Jag har levt med siameser i 39 år. För mig har det aldrig varit något alternativ att välja någon annan ras. Jag hade turen att hamna rätt redan från början. ![Glad](http://www.siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Smarta, sociala, vilda, vackra. Vad mer kan man önska? ## Comment 10 Author: berthagenn Så rolig läsning! Tack alla för ni dela med er! Kram ![Glad](http://siames.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")