# Avlivning av kattunge...
Author: kalindas

Lite markaber fråga och det kan säkert bli en diskussion i detta ämne. Vet att det blev ett väldigt liv på katter.nu:s forum om detta för några år sedan.  
  
**Frågan är helt enkelt.  
Om du är tvungen att avliva en nyfödd kattunge. Och inte får tag i veterinären. Vad gör du då?  
**

## Comment 1
Author: kalindas

Mitt något markabra svar blir att jag håller den i handen och slår nacken mot något hårt. Detta så att nacke bryts och den dör ögonblickligen. Det är även vad jag förstått den metod som ska vara den rekomenderade.  
Har dock haft turen att slippa detta på nyfödda kattungar. Men har varit tvungen att avliva andra djur på detta vis. Såsom kaninungar mm...  
  
Äldre kattungar (dvs 1 vecka eller äldre) skulle jag åka till veterinären med om möjlighet fanns...

## Comment 2
Author: Nilla

Udda men intressant undersökning, djärvt inlägg. Jag vill påpeka att röstning sker helt anonymt. Själv hade jag bett min granne om hjälp.

## Comment 3
Author: kalindas

#2  
Som sagt. En fråga om något som de flesta uppfödare står inför ibland...  
Däremot inte ett vidare roligt inlägg.

Många som bara vill läsa svaren ser jag...![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 4
Author: ossilian

Jag _tror_ att jag hade gjort som du Kalindas. Pratade mycket om bla detta scenario med en annan uppfödare inför Electras förlossning och jag kom då fram till det alternativet.

Visst har frågan något makabert över sig, men jag tycker det är ansvarslöst att som uppfödare (av vilket djur det än är) inte ens fundera över dessa saker. Liv och livet är inte bara gulligull och mys. Det vet vi väl alla, men vi har nog mer eller mindre svårt att acceptera det.

## Comment 5
Author: Juliette-

jag tror de ända jag skulle vara kababel till var att dränka den.. tänk om jag slår för löst och måste slå flera ggr?  
Självdö? om den inte dör då?  
Nej jag tror jag skulle dräkna den

## Comment 6
Author: Liljekatten

Jag har faktiskt en granne som jag kan be om det skulle behövas. Min man skulle göra det i nödfall, men han far illa av det. Ännu har han sluppit. Jag har varit tvungen att själv ta ihjäl två kattungar under mina 23 år som uppfödare. Den ena, en abessinier, föddes med öppen buk och illskrek hela tiden och kattan hade fler kattungar på gång så jag hade inget annat val än att göra det själv och då la jag den i en påse och slog den i betonggolvet på balkongen. Dog ögonblickligen.

Andra gången var det en perserkattunge som föddes med gomspalt och detta sent på kvällen. Samma metod då.

Jag far fruktansvärt illa av att behöva göra detta, men när man ska välja mellan om kattungen ska plågas eller om jag ska må dåligt så är valet enkelt.

## Comment 7
Author: Liljekatten

#5 Åh nej, inte dränka! Det tar sååå lång tid för dem att dö på det viset.

Jag kände en uppfödare som la in kattungen i frysen och lät den frysa ihjäl. Horribelt!

## Comment 8
Author: SacredSouls

Ja et vanskelig spørsmål og tema.Men jeg vet jo at jeg en dag vil måtte stå ovenfor et slikt valg. Det er vel ikke til å unngå.

Jeg svarte andre alternativ jeg fordi jeg ikke har måttet ta det valget enda. Min første innskytelse er at jeg hadde ropt på Knut. Men jeg vet ikke hva jeg hadde valgt. ![Gr&aring;ter](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cry.gif) Alt høres grotesk ut og jeg hadde nok feig som jeg er skjøvet valget over på mannen min.

## Comment 9
Author: kalindas

#4  
Det är som sagt svårt att veta hur man ska reagera i en sådan situation. För även om man vet vad man borde göra i en sådan situation. Är det ju inte alltid man klarar av det.  
Skulle tagit bort Smillas lille bebis senare på natten om han verkat svagare. Men Smilla fixade ju det "problemet" för mig. När hans 10 dagar gamla bror fick flatchesten så kände jag att "detta fixar jag inte". Hade inte veterinären kommit till min arbetsgivare. Så hade jag nog bett honom avliva kattungen.

Så förresten att någon kryssat i Dränka kattungen där ovan. Trodde ingen gjorde det mera.![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif)  
Med tanke på att nyfödda kattungar forfarande är vana att inte använda lungor normalt. Tar det skrämmande lång tid innan de dör om man försöker dränka dem...  
  
Detsamma gäller Eter eller Kloroform. Min mamma och jag ville för längesedan vara "snälla" och låta några kaninungar somna in med hjälp av Eter.  
Vi lade dem i en stängd glasburk med detta. Vi såg hur de stackarna kämpade efter andan. Det kändes som de tog evigheter tills de somnade bort...  
Efter det så säger jag aldrig mer Eter....

## Comment 10
Author: ossilian

#9 Intressant det du skriver om eter, för det har jag faktiskt funderat på. Nej, det är väl så att det mest skonsamma (efter avlivningsspruta i _direkt_ anslutning till förlossningen) är att bryta nacken på den.

Åh, fy, vilka jobbiga känslor detta ämne skapar. Men nyttigt att diskutera det!! 

(Haha, var tvungen att läsa om mitt inlägg flera ggr för att upptäcka att jag gjort en freudian... men nu är det ändrat).

## Comment 11
Author: kalindas

#5  
Som jag skrev ovan är dränka ingen bra idé.  
  
Vet precis hur rädslan är att slå för lätt. Det är som hjärnan skriker "bromsa" när man ska slå. Tror det är ett ganska sunt tänkande. Fast inte i detta läge, då måste man släppa på den spärren...svårt...

Det där med att lämpa över till andra känner jag igen. Gör det gärna själv.  
Har även en kompis som säger att nu har hon avlivat si och så många kaniner (är uppfödare). Det intressanta är att hon aldrig avlivat nån kanin. Det är hennes sambo som gör det åt henne...

## Comment 12
Author: Juliette-

Ja kanske skulle de ta tid och skulle jag banga bor jag 2mil från strömsholm.. tar ju en liten stund att ta sig dit förvisso.. Känner vissa som fått avlivningsvätska att ha hemma tyvärr känner jag ingen sådan veterinär..

Slå ihjäl känns fruktansvärt hämskt.. ska jag titta på den sen och se om den lever.. tänk om den andas så lite så jag inte känner de.. skall jag slå flera gånger? vad gör jag med ungen sen? slänger den i soppen? ja en dag står man väl där jag hoppas dock de dröjer och jag den dagen har en karl då får han göra de vare sig han vill eller inte..

## Comment 13
Author: Juliette-

#11 nej som du säger så kommer min hjärna skrika.. bromsa akta tänk om den inte är så sjuk (även fast tarmarna hänger utanför säger förnuftet nej stackars ligen) jag vet inte dräkna har känts lättast bara för människor säger de är så skön död att drunka med.. men slå.. ja usch.. hur vilken påsa hur hårt hur många ggr när vet jag den är död..

Ja ni detta hoppas jag dröjer 35kullar innan jag måste bestämma eller att de är dödfödda

## Comment 14
Author: SacredSouls

Jeg trodde faktisk drukning var ganske humant mot de små,så da ser man hvor viktig et slikt tema er. Takk Kalindas.

Det er nok fryktelig vanskelig å stå oppe i en slik situasjon. Man vet hva man må gjøre og man har jo egentlig ikke noe annet valg enn å klare det.

iogmed at vi har barn så har vi snakket om at kattunger noen ganger kan komme ut med feil eller døde. Ved fødsler her så har ungene vært tilstede etter at den første har kommet ut og jeg og Knut har begge gangene hatt en avtale om at hvis det kommer ut en død eller defekt en så skulle han ta med den ut av rommet og ta seg av det.

## Comment 15
Author: hoffens

Fy fy, så hemskt jag tycker det är, hårda råa kvinnor som slår i hjäl djur. Skulle aldrig kunna!

Känner tyvärr ingen vet . som gör hembesök. Jag fick en gång hjälp av en läkare som gav min kattunge en spruta så att den somnade in. Vet en uppfödare som lägger kattungarna i en plastask och lägger dom i frysen! Hon påstår att de inte lider och dör fort. FRUKTANSVÄRT!Dränka kattungar får man inte göra, har en veterinär sagt. Det ska vara hemskt för katten.

Har man katter och föder upp katter, har man ett ansvar. MAN FÅR ÅKA TILL VETRINÄR OCH AVLIVA PÅ ETT HUMANT SÄTT, så fort som möjligt så att de slipper att lida! Jag hade 5 mil till vet. då jag fick hjälp av en doktor.

## Comment 16
Author: Juliette-

#15 så du påstår att en nyfödd 100g tung kattunge lider mer av att ligga i en plåstpåse 5sek och få ett hårt slag och dö på en gång än att åka bild 5mil vänta på sin tur och sen avlivas.. De handlar inte ett dugg om pengar.. detta handlar om tiden de behöver lida anser jag

## Comment 17
Author: paivi

Jag tror att jag skulle kunna dränka dem... är dock inte alls säker.

Förhoppningsvis behöver jag aldrig testa det!

## Comment 18
Author: ossilian

#15 Tänker på pengar?!?! Hårda kvinnor?!?! Självklart är den mest humana avlivningsmetoden en spruta med något dödligt i, inte tu tal om saken. Men om inte det alternativet finns? Skulle du ändå tycka det är mer humant att sitta i en bil i en timme med en skrikande lidande kattunge med tarmarna utanför kroppen? DET är väl inte humant!

## Comment 19
Author: Juliette-

#18 nej men sen när den får dö får den ju dö fint.. ARG..

ursäkta men hur kan man sitta och säga de är humant att sitta och åka 5mil med en kattunge som lider för den skall få en avlivningsspruta istället för att slå ihjäl den.. jag kan förstå om den är några dagar/veckor men nyfödd 100g jätte liten.. snälla tänk lite hoffens

Nu skall emelie lugna ner sig och vara tyst

## Comment 20
Author: SillyZones

#19 Jag tror det handlar om att vara humanast mot sig själv i det fallet. Det är INTE att ta ansvar för djuren.

## Comment 21
Author: Juliette-

#20 ja de är väl så.. jag skulle inte heller tycka de var roligt att slå skulle nog gråta i flera dagar och ha jätte dålig samvete även fast jag vet han slapp lida.. att höra skrik i en timme för att han skall få dö snällare skulle jag ännu mindre förlåta mig för förvisso

## Comment 22
Author: tuska

jag lägger in bilden här oxå, ingen trevlig bild vill jag påpeka.

#19  Hur kan du tro att det är humanast mot sej själv,kolla på bilden. Hur tar man ansvar för ett djur som föds på detta sätt å gallskriker ???? 12 mil från en vet.

Man kan tala med en vet. Så man kan få ett medel att lägga på för deras näsa så de bara somnar in,(inte eter) men vad det är för medel vet jag inte, ska fråga när jag är till honom med mina friska kattungar som ska vaccineras. För det är inte kul att packa dem i 2 plastpåsar som jag gjorde å slå flera gånger i en stor sten ,men död va han. Å jag va jättelycklig att jag klarade det.

## Comment 23
Author: Juliette-

#22 de finns ju å andra sidan flera fel än tarmarna utanför.. men inte skulle jag ha hjärta att sätta mig i bilen med en sådann med tarmarna utanför i en timme i bilen heller utan lever den och ser ut så vill jag hjälpa den NU

## Comment 24
Author: SillyZones

#22 Om du menar mitt inlägg så har du missförstått totalt. Jag menade att ta en kattuge som föds så till veterinären är humanast mot dig själv, inte kattungen. Humanast mot kattungen är att få dö så fort som möjligt.

## Comment 25
Author: hoffens

\# 16

Läs ordentligt, PLASTLÅDAN lägger hon i frysen med LEVANDE KATTUNGE...

## Comment 26
Author: tuska

det va inte i den här kullen jag har nu, som jag fick den ungen som hadde öppen buk. men efter det blev jag beredd att sånt händer,jag vet då vad jag ska göra å vad som krävs av mej.//Inger

## Comment 27
Author: Nilla

Jag tycker detta är en nyttig och nödvändig diskussion. Ros till er som vågar tala öppet om saken.

![](../ShowFile.aspx?BinaryId=36949e08-c7f6-451d-8e3f-4902bb249dec&Filename=flowers_214.gif)

Vi vinner alla på, att dela med oss av våra erfarenheter. Oj, så många svar du fått i din tråd, medans jag sovit, Kalindas!

Då "Månadens dilemma" och de diskussionsämnen som knyter an engagerar och upprör, får vi ha med i beräkningen att folk reagerar med olika grader av förfäran. Det är viktigt att vi respekterar varandra och att diskussionen fortsätter. Jag hoppas också att så många som möjligt vågar delta.

Vi tänker också på att noggrannt läsa igenom inläggen innan det publiceras och att språket i inlägget är av det vårdade slaget. Svordomar raderas på stört.

![](../ShowFile.aspx?BinaryId=9212eda5-569b-43c7-965b-7a2bc5904f0b&Filename=30.gif)

## Comment 28
Author: dumuzi

En mycket intressant och viktig diskussion. Tyvärr är det ju en fråga som man som uppfödare behöver ta ställning i, eftersom det mycket väl kan bli en realitet. Jag svarade annat alternativ, men menar nog snarare nån slags kombination av att springa till grannen och stoppa i plastpåse och slå. Jag har lyckligtvis inte hamnat i en sådan situation ännu, men jag skulle nog i första hand försöka få någon annnan att göra det, inte granne kanske, men min sambo eller någon vän. Men jag är inte helt säker på att jag när det väl gäller skulle kunna kräva det av någon annnan heller, för självklart skulle de också tycka att det var fruktansvärt och må dåligt av det. Och eftersom det är jag som är uppfödare så är det ju jag som bär ansvaret. Så i skarpt läge kanske jag skulle bita ihop och göra det själv. Ett dilemma bara det!

Metoden skulle nog bli att stoppa kattungen i en påse och slå emot något hårt, fördelen jämfört med att vrida av nacken är att man slipper se kattungen i själva slaget, även om jag självklart skulle undersöka den efteråt för att se att den verkligen var död. Nackdelen jämfört med att vrida nacken av den är väll att det är större risk att misslyckas för att man slår för löst.

Ja, inte är det lätt att ta ställning i denna fråga, men väldigt viktigt att fundera över och diskutera, även om det är obehagligt.

## Comment 29
Author: SacredSouls

Ja det er ingen tvil om at denne diskusjonen skaper sterke reaksjoner. Det er jo ingen som ønsker å havne i en slik situasjon,men som oppdretter så må man jo regne med at en dag så havner man der. og å si at det handler om kalde,harde kvinner blir jo helt feil.For man handler jo egentlig imot alt man står for nettopp  å la en liten en slippe.

Min lille erfaring rundt dette er da vi bestemte oss for å ikke gi han lille blå mer tillegg,klokken var rundt halv ett på natten. Han var mer eller mindre bevisstløs og blitt ganske kald. Men han levde jo. jeg hadde grått non stop i en hel dag og prøvde å trøste meg med at det ikke virket som han led der han lå. Samtidig så husker jeg at jeg tenkte: Å bare jeg hadde hatt styrke nok til å ende livet hans nå. Men det hadde jeg altså ikke. jeg satt der og håpet og ventet på at han skulle dø,han lå på brystet mitt store deler av tiden. Så la jeg han på sofan ved siden av meg inntullet i et pledd mens jeg hele natten bare satt å håpet at han skulle dø for å få slippe.

Han døde ikke før tidlig morgen og det var så grusomme timer.Jeg vil aldri,aldri oppleve noe slikt igjen og etter den opplevelsen så ble jeg og min mann enige om at om noe slikt eller lignende skulle skje så skulle han ta seg av det.

Ja jeg vet at det er utrolig feigt av meg å skyve det over på han.Det er jo tross alt mitt oppdrett og burde vært mitt ansvar. Men jeg vet ikke om jeg har styrken som kreves til å slå ihjel en kattunge.Men jeg må jo iallefall prøve å forberede meg på at jeg faktisk kanskje en dag ikke har noe valg.Det er jo ikke sikkert at Knut kan være der ved alle fødsler.

 Da jeg var liten,rundt 10-12 år så hadde vi et huskatt kull som var rundt 12 uker. Jeg hadde en venninne på besøk og ved et uhell havnet kattungen under stolen hun satt seg på. Stolbenet gikk inn i munnen på den og knuste ganen og blod spruten stod ut av munn på den mens den kastet seg frem og tilbake på gulvet.Stakkars mamman min og min eldre søster måtte ta den med seg ut. De visste de måtte få slutt på lidelsene til den lille og slo den ihjel med en sten. Men stakkars mamma hadde jo nesten ingen styrke i slagene sine og jeg vet ikke hvor lenge de holdt på før den endelig var død.Men de gjorde jo det rette. Man kunne jo ikke reist til veterinær for å få slutt på den stakkars kattens lidelser.Den fortjente å få dø så raskt som mulig.

## Comment 30
Author: MicaelWendell

Detta ær en svår svår diskusion. Jag tror att alla i denna diskusionen vill væl. Vill vara så goda som møjligt, har en vældigt vældigt stor och næra kærlek till katter -såvæl som andra djur. Det ær dærfør som denna fråga berør in på djuptet av våra hjærtan.

Om en kattunge ser ut som #22's bild visar, ær vi sækert alla væl inførstådda med att denna lilla inte har så stor chans till vidare liv ngn længre tid. Frågan vi stæller oss ær hur vi hanterar denna situation. Jag tror, før detta har jag aldig ænnu upplevt, att man bør stælla sig lite utanfør sig sjælv. Låta kænslorna vara och handla så genomtænkt, utan att førværra lidandet med att kænslomæssigt hjælpa ngn att lida ænnu mer. Jag menar inte att vi bør vara kænslokalla, bara handlingskraftiga i kris. Att klara av och fokusera och fortsætta tænka logiskt i en situation som denna ter sig uppenbart svårt. - Ja næst intill omøjligt.

 Att "slå en sæck i en sten" vet jag inte om jag hade gjort. Av flera skæl. Min egen familj och att jag sjælv hade upplevt detta som ett stort trauma. Dessutom hade jag hela tiden tvilat på att denna metod gav en omedelbar død. Jag tror jag måste konsultera med en leg vet. Kanske finns det sømntabletter som går att øverdosera så de somnar in snabbt?? ngn som vet.

## Comment 31
Author: Biames

Jag har precis gått andra delen av en uppfödrarkurs där man just tog upp frågan ang att ta bort en sjukkattunge, det ända sätt som är tillåtet enligt djurskyddsföreningen att göra är att slå den mot något hårt, detta kan göras utan att man blir anmäld för djurplågeri dock måste detta vara ett sista alternativ, alla andra sätt är straffbart ( förutom om man åker till vetrinären). Detta fick vi besked om på kursen, så för min del så är det bara att övertala manen att göra detta om det skulle bli aktuellt för själv skulle jag klara av att göra det.

## Comment 32
Author: Nilla

#29- Åh, herregud, det gör ont i mig...både vad gäller Lille Blå och berättelsen om kattungen då du var liten. Mår nästan illa.

![](../ShowFile.aspx?BinaryId=ab218bc0-06c7-48e6-889b-48d5bd49fc92&Filename=006.gif)

Då min älskade Oriental Jonathan hastigt insjuknade med vätskefyllda lungor och lymfom, hämtade jag honom efter 4 dgrs vistelse på Blå Stjärnan. Detta är nästan 2 år sedan nu, men är fortfarande lika färskt i mitt minne.

De hade tagit prov på tumören och dränerat Jonathans lungor. Veterinären avgjorde att han klarade att komma hem, men att han måste avlivas någon dag efteråt, då vätskan i lungorna snabbt skulle återkomma. Tumören var naturligtvis elakartad. Felv och Fiv-testerna var negativa. Jag hade också fått antibiotika som han skulle ha.

För mig var det viktigt att **hämta hem honom**. Jag hade lovat honom det och jag ville inte lämna honom där. Det kändes också viktigt att få ta farväl. Egoistiskt, kan tyckas, men då allting hände så fort var vi helt oförberedda på att mista honom.

Tratten togs bort och stygnen på bröstet täcktes över med plåsterlappar. Hela natten låg han på min arm och jag pratade med honom. Sonen fick också lite tid med sin älskade Jonathan och vi kände att vi hade fått ta farväl. Morgonen efter klockan 8, ringde jag min underbara veterinär. Klockan elva kom hon och gav honom sprutan. Jag satt med honom i famnen i fåtöljen. Allt var fridfullt, det var lugn och ro och tyst.

Han såg mig djupt i ögonen, höll fast min blick tills...livet försvann ur hans ögon. Jag satt där med den stora bruna katten i min famn och grät hejdlöst. T om veterinären som dragit sig undan till soffan en stund, för att invänta insomnandet, snyftade.

Sedan lyssnade hon på hans hjärta och konstaterade att han var borta. Jag svepte in honom i hans yllefilt och la honom på soffan. Han låg där som om han sov och jag hade honom där i flera timmar. Jag grät, klappade honom, höll honom tills han började kallna.

Sedan grävde jag graven under äppelträdet och bäddade ner honom. Jag hade **så svårt** att lägga ner honom och skotta över jord! 

Jag kan än idag höra hans sorgsna röst och tycka mig se honom i sin hängmatta. Denna tråd sätter fart på en massa känslor, därav min berättelse om Jonathan. Nu sitter jag nästan här och lipar. Ja, man vet nog inte hur man reagerar förrän man befinner sig i situationen.

När vi hade en "katt-skadad" mus här hemma i sommar, insåg jag också att dess lidande måste få ett stopp på stört. Min rådige son på 12 år försäkrade mig om, att han skulle klara av uppgiften. Vi var eniga om,att den måste dö direkt och att vi inte hade något att välja på. Vi la den på en sten och krossade huvudet på den i ett slag med en stor tung sten. Min son fick mycket beröm för att han hade klarat av det...jag gjorde det inte. Men jag var med.

Hade han inte varit hemma, hade jag varit tvungen att göra det själv. Hur jag skulle reagera med en liten kattunge, vet jag faktiskt inte. Men klart är, att sonen inte ens ska befinna sig i närheten.

## Comment 33
Author: Juliette-

#25 de har jag heller inte sagt är ok men du kalla ju oss kalla kvinnor eller vad du skrev för vi slog ihjäl eller nått.. frysen har jag inte diskuterat

## Comment 34
Author: SacredSouls

Må bare komme med et tillegg til meg selv ovenfor her i #29. Kattungen døde jo forsåvidt raskt,men i mine barneøyne så virket det som en evighet. Så ingen tror at mamman min bare slo og slo og slo. Hun gjorde jo det hun kunne og maktet. Det er alltid så lett å se i ettertid når man har skrevet litt feil ![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif)

Det burde ha vært en mulighet for registrerte oppdrettere å hatt en slik avlivningsprøyte tilgjengelig.Eller som #30 skriver,sovemedisin av et eller annet slag.Eller noe annet humant. Men det er vel ingen mulighet for noe slikt. Avlivning skal jo utføres av veterinær.og forsåvidt så er jeg jo enig det.Men å ha slå ihjel som eneste alternativ er jo egentlig litt ille for oppdrettere og kattungene.

#32  Det var en fin død synes jeg.![Gr&aring;ter](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cry.gif) Trist ,men veldig fin.Fikk meg til å tenke på min Lizzie så nå sitter jeg jo å stortuter i julestria.

## Comment 35
Author: Biames

Glömde skriv i mitt tidigare inlägg, att slå kattungen mot något hårt är bara ett alternativ om de är små, dvs nyfödda eller max några dagar gammla är de äldre så bör man åka till vetrinären. Men som sagts tidigare man vet inte hur det känns förens man står där och velar, det är inget lätt beslut.

## Comment 36
Author: hoffens

Juliette

Jag skrev om plastburk i frysen och då svarade du något om plastpåse...jag skrev inget om någon påse? Kanske missförstod vi varandra.Tycker att det är fruktansvärt att lägga levande kattungar i frysen.

Sen är detta en diskussionstråd och alla tycker inte lika. Jag ryser när både män o kvinnor talar om hur de på olika sätt avlivar sina djur, kan inte hjälpa att jag tycker det är värre när kvinnor gör det. Är kanske gamalmodig.

Tycker oxå, att de med tarmar utanpå magen ska avlivas omgående. När jag ska ha kattungar, har jag avtalat med bekant som är så kallat "bakjour" ifall jag skulle få en defekt kattunge som måste avlivas omgående. Så inom 10 minuter är den död.

Dagtid har jag 1,5 mil till veterinär och om natten ca 9 mil. Skulle jag bli tvingad att själv avliva (hoppas den stunden aldrig kommer) så hade jag nog bäddat in ungen i en bit frotte och sen i en plastpåse, lagt påsen precis under bildäcket och backat över påsen. Då vet jag att den dör fort. Att hålla på och slå och slå och inte veta om den är död eller att bryta nacken av den, gud så hemskt!

## Comment 37
Author: Nilla

#34 - Jag suddade bort min lilla historia. Tyckte inte att den riktigt hörde hit. Tack för dina fina ord, Sacred Souls. Jag satt själv och lipade då jag skrev det. Kanske skulla haft kvar den ändå...ja, jag klistar in den igen.

På landet skjuter man sjuka katter och hundar, man dränker kattungarna eller kastar dem i väggen. Jag skulle aldrig kunna göra så. Vår Jonathan fick en värdig död.

## Comment 38
Author: Juliette-

#36 ok då är jag med..

Tycker också de är fruktansvärt och jag hoppas jag slipper uppleva att behöva ta död på nån kattunge.. Därför jag också skriver att jag skulle vara rädd den inte dog..

Tyvärr har jag ingen bil annars skulle jag med gärna göra som du skrev men ändå usch..

Nej vi får hålla tummarna vi båda slipper..

## Comment 39
Author: tellasmar

Jag har aldrig behövt avliva någon unge, men man måste ju vara förberedd även om man inte vet hur man skulle reagera i den situationen - kattungen ska inte behöva lida.

Metoden måste vara omedlebar och smärtfri, att dränka en unge existerar inte i min tankevärld.. Jag skulle nog ta baksidan på vildmarksyxan och ge den ett hårt slag bak i nacken - huvva så hemskt men bättre det än att den ska lida.

mvh ethel

## Comment 40
Author: kalindas

Ojoj! Vad det skrivits sen igår när jag var inne senast. Men precis som flera andra skrivit här tyckte jag det var ett viktigt ämne att ta upp...  
  
De som har eller kommer att bli tvunga att avliva nyfödda djur är varken hårda eller kalla kvinnor/män.  
Vad jag vet så är ingen här jägare och skjuter djur för nöjjes skull. Vi gör det för vi måste...![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif)  
Då är det bra att veta hur man ska göra och vad man får göra.

## Comment 41
Author: Rovardotters

Jättebra att denna fråga tas upp, intressant att läsa allas inlägg. För mig kommer alltid djurens bästa framför mitt bästa, dvs om jag skulle få en levande unge med öppen buk, tarmar utanför, öppen skalle eller något annat så skulle jag tvinga mig att utföra en barmhärtighetsgärning och slå ihjäl ungen även om jag är väldigt blödig. Har dock aldrig behövt göra det än men bävar inför det...

## Comment 42
Author: hoffens

Jag kan inte sova på grund att man läser allt detta. Så fort jag blundar ser jag döda kattungar som man har brutit nacken på. Jag mår riktigt dålig. Efter helgen ska jag undersöka, om man verkligen får göra på alla dessa sätt som skrivits. Nej, nu får det vara slut med att läsa på iFokus på ett tag.

## Comment 43
Author: ossilian

#42 Jag tänker precis tvärtom jag. Fy så hemskt med alla kattungar med grava missbildningar som läggs till spenor, skumpar runt i bilar på väg till veterinär eller bara sakta men säkert kvävs till döds under sina (barmhärtiga) mammor.

Jag betackar mig faktiskt din missriktade ångest. Det är väl ändå katternas lidande som borde vara i centrum för dina negativa tankar och känslor, inte handlingen som avslutar lidandet.

## Comment 44
Author: Canoodles

#31 Efter vad jag har tagit reda på är de enda lagliga sätten att döda djur i Sverige hos/av veterinär eller med kulvapen.

Vad Djurskyddsföreningen som är en ideell organisation tycker i sammanhangett har inte mycket med lagen att göra.

Innan jag parade min första katt tog jag ett snack med en veterinär som jag har stort förtroende för och frågade hur jag på bästa sätt skulle lösa en situation med en missbildad unge. Veterinärens råd var en överdosering av sömnmedel eller lugnande. Mediciner av typen Stesolid, Mogadon, Stilnoct, Propavan osv.

 Om jag inte skulle ha tillgång till någon sådan här medicin så blir det påse och bildäck.....

Har hört talas om uppfödare som alltid har 2 tegelstenar hemma, skulle det behövas så lägger de den missbildade kattungen i en handduk på den ena tegelstenen och använder den andra och slår till med.

Det handlar INTE om att vara kall och hård mot kattungen, det handlar om att ta ansvar!!! Det är väl för tusan mitt ansvar som kattägare och uppfödare att se till att mina katter inte lider en enda sekund i onödan?!

Det är väl bättre att jag gråter och mår pyton än att en kattunge ska lida i timmar för att jag inte kan/vågar ta bort den?

Visst är detta en diskussion som känns i hjärteroten och var och en ska självklart göra det som känns rätt. Min önskan är att man sätter stopp för kattungens lidande först och ta hand om sig själv sen.

## Comment 45
Author: Micare

\# 44 Vill bara fylla i att man som privatperson skall ha licens och utbildning för att använda kulvapen. Jag har tyvärr inte hunnit läsa alla meddelanden men jag blir mycket upprörd av att det finns personer här som sysslar med uppfödning och som inte har veterinärmedicinsk kompetens som tar lagen i egna händer och avlivar djur med bara händerna. Detta är lagbrott och moraliskt förfall.

## Comment 46
Author: Nilla

När man diskuterar etiska frågor, får man ta med i beräkningen att folk reagerar på olika sätt, i detta fall med olika grader av förfäran. Vi går nog alla och funderar, även då vi är "offline".

Att uppfödare som varit med länge, deltar i diskussionen är av högsta vikt! Vi som är gröna, behöver veta vad vi kan ställas inför och hur man då ska hantera situationen. Vi har ett stort ansvar som uppfödare, så även att ta hand om missbildade kattungar.

Att alla inte kan slå ihjäl kattungar och reagerar med äckel och fasa åt de "råa exempel" som här förs upp, måste vi respektera. Ingen har rätt att döma någon annan, i etiska frågor går åsikterna ofta isär.

Hoffens, vilken jag nu tänker på, är lika viktig i diskussionen som någon annan och jag hoppas verkligen inte att hon nu drar sig ur diskussionen. Hennes åsikter behövs också.

Många har reagerat över mitt inlägg om, att lägga en missbildad unge till spenen. Med detta menar jag, att jag inte skulle kunna lägga den missbildade ungen åt sidan, att bli kall och självdö i väntan på veterinär. Om flera ungar är pågång, kanske jag inte kan avsluta ungens liv, förrän jag hjälpt de andra ungarna ut. Under tiden får ungen ta del av mammans värme, om hon tillåter. Gör hon inte det, vilket flera har påpekat, har jag en värmedyna där jag lägger ungen.

Jag vet också, att det finns folk som lägger missbildade ungar i frysen och låter dem dö där. Mina tankegångar var en reaktion på just detta.

När jag nu läst Tuskas beskrivning av den missbildade ungen och sett bilden hon lagt ut, förstår jag att man inte kan vänta ens en timme tills veterinären behagar komma. Man får helt enkelt ha en "backup".

Vid nästa kull, ska jag avtala med min gode vän ekobonden, vilken jag litar på till 100 %. Vi har samma syn på djur och jag hjälper honom med hans djur till vardags. Han skulle komma på stört och rådigt gripa in och göra vad jag ber honom om. Tillvägagångsättet bestämmer jag själv och överlåter inte på honom.

Som bonde står man för värre dilemman, än att avliva en liten nyfödd kattunge. Här pratar vi om betydligt svårare saker som, att såga sönder döda kalvar som ligger fel och ta ut dem bit för bit, för att kanske kunna rädda modern.

Är man inte bonde, kanske t om stadsbo och van att alltid åka till Blå Stjärnan med sjuka djur, ter sig "vrida nacken", "köra över kattunge", dunka ihjäl kattunge mot stentrappan", som ett barbariskt tilltag. Detta måste vi respektera.

Jag upprepar, detta är en nyttig och bra diskussion. Bra intitiativ, Kalindas. Detta borde varit månadens dilemma, men skulle sett alltför rått ut på startsidan, är jag rädd. Istället blir tråden ett relevant sidospår på månadens ämne. Aktivitetsindex ligger verkligen i topp! Bra, Siames i Fokus kommer alltså inte att gå i graven än på ett tag.

![](../ShowFile.aspx?BinaryId=13daeb49-c8ae-4b74-b3b1-b99dec583e95&Filename=3.gif)

## Comment 47
Author: Micare

#46 Vi har fortsatt inte rätt att ställa oss över lagen som uppfödare. Bor man ensligt utan tillgång till djursjukhus får man flytta, lösa frågan på ett lagligt sätt eller sluta med uppfödning! Det finns ingen som helst anledning att respektera och acceptera barbariska oprofessionella och olagliga metoder för avlivning som att slå en tegelsten i huvudet på kattungen eller vrida nacken av dem.

## Comment 48
Author: ossilian

#46 Bra och nyanserat inlägg! Jag är i allra högsta grad själv en gröngöling och jag känner att jag lärt mig mycket genom att läsa den här tråden. Jag är fortfarande inte säker på hur jag skulle agera i en akut situation såsom beskrivits och debatterats ovan. Men jag vet att jag kommer inte att stoppa huvudet i sanden, ej heller dra ut på något lidande.

Du, MarbelandSilks, har ju ett guldläge med din ekobonde. Blir nästan lite avis;-)))

#47 Vad du tar i! Får jag fråga hur du själv hade "löst frågan"?

## Comment 49
Author: kalindas

Vill bara påpeka att frågan gäller nyfödda till max ett par dagar gamla kattungar.  
  
Övrig avlivning bör ske med som #44 skrev med spruta eller kulvapen.

Kanske man borde försöka samordan en kurs i detta markabra men samtidigt viktiga ämne. Där man får veta vad reglerna säger. Självklart ska man inte avliva djur på kursen utan bara lära sig det snabbaste och minst smärtsamma avslutet för en skadad unge.

Jättebra inlägg #46 "din" bonde har haft tur. Dvs att kalven var död innan han började såga i den. Har hört skräckhistorier då kalven fortfarande levde. Allt för att rädda kon...

Det finns mycket otäcka saker inom all typ av uppfödning och i handtering med djur i många lägen innebär detta dödande.  
  
\- kalvar sitter fel och inte går att vända  
\- griskultingar som är små och sjuka och som avlivas genom att bli slängda hårt i en vägg.  
\- fåglar där man helt enkelt rycker isär huvud från hals. Vilket är den snabbaste och effektivaste medtoden  
\- fiskar som fiskas upp med trålare och sen slängs tillbaka döda eller halvdöda. (när ska de förbjuda trålfiske!!)  
\- kastrering av gruskultingar utan bedövning..  
  
Osv osv...

## Comment 50
Author: Dizcord

Man får avliva ungar under 7 (tror det var sju i alla fall, kan ha fel på nån dag) dagar själv enligt lagen. Det är efter det man måste vill veterinären eller någon med jaktlicens.

 Det är en hemsk sak att tänka på, men man måste ju göra det ändå.. Jag skulle förbereda något sätt att avliva kattungar som var svårt missbildade om jag väntade en kull. När jag tänker på det känns det så otroligt abstrakt och overkligt att det inte skulle vara nån fara att förbereda. Och om det verkligen hände skulle jag nog vara tacksam att jag gjort det.   

[Canoodles](../Members/Personal.aspx?Login=Canoodles "Visa användarinformation för Canoodles") , hur skulle man få i en nyfödd missbildad kattunge en överdos av lugnande? Sa veterinären nåt om det?

## Comment 51
Author: tuska

Nu kommer tuska in här igen,jag som varit med om denna dilemma. Jag lovar er att man får 200 i puls å vet på en gång vad man ska göra när man hör detta vrål från en kattunge som va missbildad, hur orolig mamma katt blev när hon hörde detta rop från ungen och hadde flera ungar att föda fram  Man fattar på en gång vad man måste göra  fast man är livrädd. JAG HADDE ANSVARET ÖVER DENNA SITUATION.

Hallå Micare så du menar jag ska flytta från denna lantliga idyll och bosätta mej närmare ett djursjukhus i en stad för att jag föder upp kattungar.Annars bör jag lägga av med uppfödningen ? Tolkade jag dej rätt nu ?  Neee ...  du kan inte mena allvar. Snälla Micare tala om vad jag skulle ha gjort i den situationen som varit bättre.Jag vet en sak skulle det hända mej igen skulle jag göra på samma sätt ,eller lyssna till ditt förslag.

## Comment 52
Author: Nilla

#47 - Ja, detta är en svår fråga. Jag håller fullständigt med dig. Diskussionen äcklar verkligen.

Jag vill understryka, att jag **i alla lägen**, föredrar att veterinären avlivar och att jag i första hand vänder mig till denna och rådgör. 

Men om han/hon har något allvarligare fall i händerna och inte kan komma på 4-6 timmar, hur gör man då? Ska jag åka med den skrikande, lidande ungen ner till Blå Stjärnan och sätta mig i väntrummet?

Nej, då blir jag tvungen att låta bonden avsluta dess liv direkt. Det är mitt moraliska ansvar mot ett annat levande väsen.

Jag ska diskutera frågan med min veterinär. Alla borde göra detta och tillsammans skulle vi sammanställa resultatet.

\# 49 -Min diskussion gäller **enbart en alldeles nyfödd missbildad** **unge.** Är ungen "några dagar gammal", är det utan undantag hos veterinären dess livar slutar, inte bakom hjulet på min bil.

Näpp, nu är det dags att göra lite nytta. Jag ska åka bort i eftermiddag och kommer inte vara online förrän imorgon igen.

Leffe D håller nog ett vakande öga. ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 53
Author: Micare

#51 Läs mitt inlägg igen! Det framstår för mig som du främst är ute efter att raljera över det jag skriver. 

Jag klipper in det igen:

//"Vi har fortsatt inte rätt att ställa oss över lagen som uppfödare. Bor man ensligt utan tillgång till djursjukhus får man flytta, lösa frågan på ett lagligt sätt eller sluta med uppfödning! Det finns ingen som helst anledning att respektera och acceptera barbariska oprofessionella och olagliga metoder för avlivning som att slå en tegelsten i huvudet på kattungen eller vrida nacken av dem"//.

#47 Att låta bonden avsluta kattens liv om han har laglig rätt att göra det genom sin eventuella jägarexamen eller jaktlicens, borde vara ett rimligt alternativ.

## Comment 54
Author: tuska

Ja nu ska jag blanda in nå helt annat.  Jag har varit uppfödare av rashöns. Där föddes oxå kyklingar som hadde korsnäbbar å inte kunde komma upp på sina små ben,stora jättehöns (burmor) som ramlade av pinnen halvdöda. Skulle jag ha kontaktat veterinär då oxå.  Nej min sann, där får man vackert klara av avlivningen helt på egen hand. Å då måste jag säja att det är mycket värre än att ta bort en liten kattunge som är minuten gammal.  // Inger

## Comment 55
Author: kalindas

#54  
Gissar att det var Brahma höns du hade? :-)

\-----------  
  
Visst måste man avliva ibland oavsett vad lagen säger...  
Fick själv tillsammans med en kompis avliva en av min pappas rashönor som bara låg blå och livlös.  
Åka till veterinär?  
Nej!  
Hon skulle slippa lida och det fort!  
  
Livet med djur är sådant att man inte alltid kan åka till veterinär. Har du en kaninuppfödning på ca 10-60 vuxna djur. Då kan du inte åka och ge spruta till alla kaniner som måste avlivas av ena eller andra orsaken. Då gäller antingen att kunna skjuta med luftgevär (som inte kräver licens) eller lära sig att slakta/avliva fort.  
Det samma gäller medicinering. Sitter du med 30 kaninungar som fått någon typ av koliebakterie eller trumsjuka. Du kan inte åka in med alla dem. Förhoppningsvis kanske medicin hjälper. Men troligare är att du får ta bort alla! Valet är att låta dem lida och kvävas av gaserna. Eller snabbt avsluta dess lidande.  
Vilket gör man?

## Comment 56
Author: MicaelWendell

Hej,

Den svenska lagen ær inte absolut alla gånger utan ger upphov till tolkning. Olika møjligheter før tolkning i olika sakfrågor.

Från Djurskyddslagen SFS 1988:534

Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas  
  
2 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande  
och sjukdom.

4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett  
sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet  
att bete sig naturligt.  

5 § Djur får inte överansträngas.

9 § Om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt genom sitt  
beteende visar tecken på ohälsa, skall djuret snarast ges  
nödvändig vård, vid behov av veterinär, eller andra åtgärder  
vidtas, om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret  
måste avlivas omedelbart. Lag (2003:1077).

Återkommer med specifika rekomendationer från Djurskyddsmyndigetens rekomendationer.

## Comment 57
Author: MicaelWendell

**

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna 2004:7 råd om avlivning av hundar, katter och vissa pälsdjur; Saknr L 24

**

Djurskyddsmyndigheten föreskriver, med stöd av 32 § djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd:

_**Allmänt**_

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid avlivning av hundar, katter, minkar, rävar och chinchillor.

2 § Den som ska utföra avlivningen ska vara väl förtrogen med den aktuellaDen som ska utföra avlivningen ska vara väl förtrogen med den aktuella avlivningsmetoden samt förvissa sig om att djuret är dött innan vidare åtgärder företas med kroppen.

**Hund och katt**

3 § Avlivning av hundar och katter ska ske genom en överdos av narkosmedel, genom skjutning med ett vapen eller genom slag mot huvudet i enlighet med

4-6 §§.4 § Avlivning med narkosmedel ska utföras av en veterinär eller, under veterinärt ansvar, av en i metoden särskilt utbildad lekman. Tillförseln av preparatet ska ske genom intravenös eller intraperitoneal (i buken) injektion. Den beredning som används får inte innehålla preparat med specifik muskelrelaxerande (curareliknande) effekt.

_Allmänna råd till 4 §_ _Vävnadsretande preparat bör tillföras intravenöst._

5 § Vid avlivning med skjutvapen får endast vapen tillåtet för jakt samt pistol av kaliber 7,65 eller grövre användas. Skottet ska avfyras mot bakhuvudet (nackregionen) på högst tre meters avstånd. Avlivning med pistol får dock endast ske om vapnets mynning bringas i direkt kontakt med djurets bakhuvud.

_Allmänna råd till 5 §_ _Det lämpligaste vapnet är hagelgevär för jaktbruk med kaliber 20 eller grövre. I andra hand kan kulgevär för jaktbruk användas._

**6 § Avlivning av hundvalpar och kattungar upp till åtta dagars ålder får utföras genom slag mot huvudet. Slaget ska utföras med sådan precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död.**

_Allmänna råd till 6 §_ _Djuret bör inte vara större än att det kan fattas med en hand, varefter djurets huvud med ett hårt, snärtigt slag slås mot ett fast förankrat, hårt föremål._

## Comment 58
Author: MicaelWendell

Notera att det ær brottslligt att bryta mot Djurskyddslagen SFS 1988:534 §2, 5, 9. 

Jag antar att det handlar om ansvar.

## Comment 59
Author: MicaelWendell

Kan också tillægga før den som hængt med att: 

Djurskyddsmyndigheten upphörde den 30 juni och verksamheten har övergått till Jordbruksverket. Ansvaret för föreskrifter inom djurskyddsområdet ingår i övergången. De föreskrifter som Djurskyddsmyndigheten har utfärdat kommer att gälla tills vidare. (Jordbruksverkets hemsida, 2007-12-21)

## Comment 60
Author: MicaelWendell

Hær i Norge gæller Norges Lag og då **FOR 1998-10-11 nr 991: Forskrift om avliving av hund og katt.**

[http://www.lovdata.no/cgi-wift/ldles?doc=/sf/sf/sf-19981011-0991.html](http://www.lovdata.no/cgi-wift/ldles?doc=/sf/sf/sf-19981011-0991.html)

som ni ser ær den næst intill identisk med den svenska...

## Comment 61
Author: tuska

#54  förlåt mej det va STORA brahmor ( höns ) Jag hadde nyss läst om kattrasen å så blev det så här tokigt.  Va bra att du rättade mej Kalindas, det såg lite tokigt ut =)

## Comment 62
Author: kalindas

#57  
Då hade jag rätt att slaget mot nacken är den godkända avlivningen om man blir tvungen.  
Det är även bra att veta att man inte får skjuta dem med luftgevär.

## Comment 63
Author: SacredSouls

Oj her hadde det vært mye aktivitet ja. Så flott at du hadde funnet frem lovene her #56.

 #42 jeg forstår at du synes det er vanskelig Hoffens.

Men jeg synes det er viktig at vi som enda ikke har havnet i en slik situasjon ikke dømmer. Hva slags rett har vi egentlig til det.Vi har jo ikke opplevd det engang. JEG vet ikke hvordan det føles å få en liten en med tarmene ute som skriker. Jeg kan føle det litt utifra Tuska sine fine innlegg og i #51,men jeg har jo ikke sett det med mine egne øyne.

Siden vi har fått til en så fin og nyttig diskusjon her så håper jeg vi kan fortsette den uten å dømme eller komme med kritikk ala kalde kvinner etc. For det blir veldig feil synes jeg og veldig urettferdig ovenfor de som har opplevd dette.

Man skal ikke dømme et menneske før man har gått en mil i dets sko,et fint ordtak og veldig riktig.

## Comment 64
Author: hoffens

#57

TACK MICAEL

Har bara läst dina inlägg. Vad jag kan förstå så gör alla inte enligt lagen. Alla har inte kunskap (vad jag kan förstå) om hur man avlivar djur. Jag tycker oxå att de defekta ska avlivas snabbt men på ett rätt sätt. Vill absulut inte de ska lida. Lägga ungar i glasburk med ether och sitta och titta på hur de kämpar. Ja jag vet att det var kaniner (för det skriver ni säkert) men skall behandlas lika. Det var djurplågeri

## Comment 65
Author: kalindas

#64  
Det hade varit lika stort djurplågeri att plocka upp dem ur burken igen.  
Nu var detta många år sedan och man blir klokare med åren. Tänk bara hur många kattungar/kaninungar/hundvalpar som fortfarande dränks.  
Vi fick rådet att detta var det mildaste sättet att ta bort djur på. Bevisligen var det, det inte. Men vis av erfarenheten lär både jag och min mamma personer hur man INTE ska göra saker.  
  
Därav är denna diskussion viktig!

## Comment 66
Author: hoffens

#64

Alla råd är inte goda. Man måste skaffa sig kunskap![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif)

## Comment 67
Author: Fliris

Kalium er det enkleste måten å drepe en kattunge på. Gi den flytende kalium og det vil stoppe nerveimpulsene til hjertet. Dette skjer veldig fort og brukes bl.a av noen vetrinærer.

## Comment 68
Author: Nilla

På landet lämnar veterinären en flaska Penovet, ett antal plastsprutor och kanyler, då de stora djuren är sjuka. Man får själv ge kor, hästar och får intramuskulära injektioner.

Jag har behandlat många får och hästar, både intramuskulärt, subkutant och direkt i venen. Veterinären har då delegerat sysslan och visat mig hur jag ska göra. Man har där inget att välja på.

Det kan också hända, att du får komma och hämta cortison eller dylikt för att själv injicera djuret, om det är akut. Men **alltid** på inrådan av veterinär.

Att ha antibiotika hemma och själv injicera sina katter, utan inrådan och delegering av veterinär, är brottsligt. Också att själv ställa en diagnos och "experimentera" med den antibiotika du har hemma.

## Comment 69
Author: kalindas

#68  
Egentligen får du inte ge sprutor till korna heller utan en utbildning.  
Så även om veterinären godkänt och visat dej, så får h\*n inte lov till det. Men precis som du säger kan knappast vet. åka omkring och ge antibiotika 2 ggr dag. Då hinner de inte med det viktiga.  
  
Har själv fått sprutor och antibiotika till mina katter. Likaså till Korna. Men det är inte detsamma som det är lagligt.  
  
Kommer inte exakt ihåg vad kursen heter men Svenska Blå Stjärnan (föreningen) har den kursen.  
Ska försöka hinna med att gå den.

## Comment 70
Author: yahtzeecats

#68 "Att ha antibiotika hemma och själv injicera sina katter, utan inrådan och delegering av veterinär, är brottsligt. Också att själv ställa en diagnos och "experimentera" med den antibiotika du har hemma."

Lite OT men när man kommer till en veterinär med sjuka kattungar med streptokockerinfektion, där veterinären säger 'neeej, det är FARLIGT ge kattungar antibiotika" och de hellre låter dem dö... så tycker jag det är stötande att veterinärer hellre låter kattungar dö än behandlar dem för att rädda liv (vilket väl är orsaken till att man är veterinär - ibland verkar det dock vara mer av deras kall att neka antibiotika till så dödssjuka djur som möjligt).  Detta borde också vara förbjudet enligt lag.

Ett fåtal veterinärer är inte sådana - som tur är!

## Comment 71
Author: paivi

OT: jag har alltid antibiotika hemma.

Litar på min omdöme heller än någon oerfaren idiot som kallar sig veterinär...

## Comment 72
Author: Attacks

#71 Det har jeg og,men om det skulle tas i bruk,så snakker jeg alltid med vetrinæren min,da han er veldig flink. Det er egentlig etter andre ting det har blitt liggende igjen som "rester",feks synolux,men går jo ikke ut på dato sånn med en gang,og kjekt å ha i hus om noe akutt skulle intreffe.Decibell fikk jo mange før vi fant ut det fra FORL,og nå er hun jo frisk og trengte ikke kuren sin,etter tannutrekk.

 Enda jeg ikke har hatt bruk for det,så er det greit å ha....feks livmorsinfeksjon i en høytid,og når en bor her på bondelandet,og ikke alltid lokal vetrinæren har vakt. Vi har feks en vetrinær,som dessverre hører til under vår vaktordning som ikke bryr seg om katter.Da er sånt gull verd å ha i hus,når man har flinke  vetrinærer en kan forholde seg til.

## Comment 73
Author: kalindas

#66  
Det var lixom det vi gjorde (skaffade kunskap) och djuren led inte! De var säkert medvetslösa efter mindre än en sekund. Plocka upp dem ur burken igen hade varit djurplågeri!

## Comment 74
Author: kalindas

Har även jag alltid antibiotica hemma. Ringer alltid veterinär och frågar hur mycket jag ska ge dem, om det skulle behövas.  
  
Har fördelen att ha flera kunniga veterinärer i närområdet. Både utbildade hund och kattveterinärer och smådjurs intresserade distiktveterinärer.

## Comment 75
Author: Nilla

Utdrag ur Djurskyddslagen.

**9 §**  _Om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt genom sitt  
beteende visar tecken på ohälsa, skall djuret snarast ges  
nödvändig vård, vid behov av veterinär, eller andra åtgärder  
vidtas, om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret  
måste avlivas omedelbart. Lag (2003:1077).  
  
Operativa ingrepp m.m.  
  
**10 §** Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge  
injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av  
veterinärmedicinska skäl.  
  
Första stycket gäller inte ingrepp som görs eller injektioner  
som ges i sådan verksamhet som har godkänts av en  
djurförsöksetisk nämnd.  
  
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får  
meddela ytterligare föreskrifter om operativa ingrepp på eller  
injektioner till djur samt föreskrifter om undantag från  
första stycket, om det finns särskilda skäl. Lag (2007:362).  
  
**11 §**_ _För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skall  
en veterinär anlitas._ _Detsamma gäller vid annan behandling i  
syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller  
skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte  
är obetydligt.  
  
Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att  
en veterinär inte hinner anlitas.  
  
I sådan verksamhet som har godkänts av en djurförsöksetisk  
nämnd får injektioner ges och ingrepp och behandlingar utföras  
också av den som har föreskriven utbildning.  
  
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får  
meddela föreskrifter om undantag från första stycket.  
Lag (2007:362)._

Som jag skrev i tidigare inlägg, är det snarare regel än undantag att man själv injicerar sina stordjur. Detta ska dock alltid ske i samråd med veterinär. Detsamma måste gälla katt.

Även jag har ett litet förråd med Synolux, Vetrimoxin, Baytril, Fucithalmic i katternas medicinskåp. Och precis som Attacks säger i #72, rådgör jag alltid med min veterinär innan jag sätter in antibiotika. Ibland kan provtagning och undersökning behövas för att veta, att rätt antibiotika satts in och hur lång kuren bör vara. Jag hänvisar till § 11 i Djurskyddslagen.

Vid tvister om hur lagtexten ska tolkas, kan jag be särbon rycka in, han är rådman i tingsrätten.

#70 - Då veterinären har mångårig utbildning inom sitt område och otvivelaktigt besitter kunskap som vi lekmän inte har, bör dennes råd följas, anser jag. De sjuka kattungarna du beskriver låter dock som ett riktigt dilemma.

Är man som uppfödare/djurägare **missnöjd** med utlåtandet, ska man byta till annan veterinär. Man kanske känner, att man inte får gehör eller misstänker, att veterinärens profession ligger inom annat område än just katt?

Här på landet, får jag tex tänka på vem det är som svarar då man ringer. Stordjursveterinärerna används till vaccinationer, avlivning och dylikt, medan jag har en speciell veterinär då det är frågan om specifika sjukdomar hos katt.

Bor man i stan och åker till Blå Stjärnan, kommer man förhoppningsvis till "kattspecialisten" på en gång.

JA, jag är gröngöling i sammanhanget raskatt, jag har inte på långa vägar din erfarenhet, Yathzeecats, men jag har livslång erfarenhet av stora djur som häst, ko och får.

"Fröken Besserwisser har talat"!    ![](../ShowFile.aspx?BinaryId=e2755d78-badc-4893-844e-0b9c45d368e7&Filename=c026.gif)

## Comment 76
Author: yahtzeecats

#75 Utdrag ur konversation med kattspecialiserad veterinär med helt klart döende kattunge på behandlingsbordet: "Det är VANLIGT att små kattungar i stora kullar dör. Nej, jag kan inte ge antibiotika, det är FARLIGT att ge antibiotika till så små kattungar, det får man absolut inte göra". "Men, detta är ingen vanlig 'fading kitten'. Den är ju redan väldigt svag, verkar ha feber och diar inte, bör vi inte pröva en behandling?"? "Hmm, OK, jag ger er EN injektion Bimoxyl, men inget recept att ta hem". EN injektion - är det inte just detta som kan ge bakterier antibiotikaresistens - fråga 1. Fråga 2 - om detta är gräddan av veterinärer som finns att tillgå, kattspecialist på stort djursjukhus i storstad, har man inte rätt att bli deppig då?

Konstaterande 1 - ja, man byter veterinär gladeligen, och till slut hittar man någon som faller för bönanden och vädjanden. Dock dör det kattungar helt i onödan på vägen.

Konstaterande 2 - det hela var en helt vanlig bakterieinfektion och de kattungar som fick antibiotika i TID överlevde. Och, vilket för mig var en revolutionerande upptäckt, kattungarna FOR INTE ILLA av antibiotikan. De började åter växa och frodas, och inte tillstymmelse till diarré eller andra biverkningar.

Vilket leder till fråga 3 - varför demoniseras antibiotikabehandling av SJUKA DJUR så fruktansvärt? Är alla veterinärer hjärntvättade från sin utbildning? När ett djur är sjukt så ska det BEHANDLAS med det som verkar rimligt. När små kattungar är sjuka, kan man inte invänta bakterieodling TYVÄRR för de tar kanske 2-3 dagar och då har ungarna hunnit dö. Man måste börja med ett bredspektrigt antibiotika och kanske byta när man hunnit få närmare info om vad det är.  

Ja, jag har LÅNG erfarenhet men hur lång erfarenhet jag än får, så kan jag inte förstå detta: med ett uppenbart sjukt djur, varför inte sätta in en behandling när allt tyder på infektion och inget finns att förlora. 

Jag tycker tyvärr inte att veterinärkåren i alla delar motsvarar mina grundläggande krav på kompetens. Jag försöker därför ALLTID läsa på själv inför ett veterinärbesök, för att kunna ställa rätt frågor. Behandlingsbeslut är alltid veterinärens, men oj vad de blir överraskade över allt man kan hjälpa dem på traven med.

## Comment 77
Author: Nilla

#76 - Det låter vettigt det du säger. Jag tycker definitivt man ska läsa på ordentligt innan man tar sina djur till veterinären. Ibland går faktiskt veterinären bet. ![F&ouml;rv&aring;nad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif)

Jag har nog nämnt detta i något annat inlägg, men drar det en gång till...

Jag hade en liten fårbesättning om 12 stycken Ryafår som plötsligt en sommar fick vätskande köttiga sår i huvudet, ansiktet och på benen. Veterinären hade ingen **aning** om vad det kunde vara!

Jag läste på, konsulterade mina tjocka luntor om fårsjukdomar, sökte på nätet och ställde diagnosen, "**fotosensibilitet",** en mycket sällsynt sjukdom som veterinären här aldrig tidigare hade råkat på.

Goda råd var dyra, fåren behövde akut injektion av kortison för att andningsvägarna inte skulle svullna igen och de skulle ställas på stall i flera veckor. Jag åkte själv hem till veterinären en söndagskväll och hämtade sprutorna.

Mina älskade gamla tanter stod sedan inne om dagarna, med antiseptisk salva över såren, bandagerade med stora kompresser för att flugorna inte skulle lägga ägg och på sena kvällarna släppte jag ut dem och de fick lova att vara ute under natten.

För vad de inte tålde var DAGSLJUS i kombination med en speciell växt de snaskat i sig, nämligen Johannesört. De var alldeles gula om nosen och man såg tydligt vilka som ätit av blommorna. Veterinären tackade mig för mitt rådiga ingripande.

Så JA, det är av högsta vikt att man läser på om kattens sjukdomar för att kunna ställa de rätta frågorna.

## Comment 78
Author: hoffens

\# 73 du får ta det som du vill. ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

I dag har jag varit med en julklapp till din mamma och druckit julkaffe. Det var som tack för hon passar mina katter. Vi hade en mycket trevlig stund. Allt frid o fröjd.  Nu lägger jag av och reser bort.![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

## Comment 79
Author: stridshona

#78 - Jag ska ta väl hand om dina katter och önskar dej en trevlig resa och God Jul.

## Comment 80
Author: Nilla

Då diskussionen för närvarande känns uttömd och vi verkar glida in på nya områden, låser jag tråden på begäran.

Jag tycker Kalindas initiativ var bra och diskussionen nödvändig. Förhoppningsvis har vi alla tagit till oss något av den information och erfarenhet vi utbytt. Inte minst har vi uppdaterat oss i hur Djurskyddslagen lyder. 

Nu njuter vi av julhelgen, tycker jag! God Jul på er alla!

Pernilla

![](../ShowFile.aspx?BinaryId=73a1a70f-0828-4238-ace5-3f5ea58336fd&Filename=a0353.gif)
