# Innavl/Linjeavl
Author: Attacks

Kan noen her forklare meg om linjeavl,og hvordan en regner ut såkalte innavlsprosenten? Hva grenser til å bli litt for mye av det gode? Jeg spurte på et annet forum i februar,men jeg vil gjerne ha flere svar.

Å alltid å helt ubeslektet i en kombinasjon,er det vel få som har.Da blir det jo kanskje en import som en av foreldrene. Jeg  vet jo såpass at en gjerne parrer tilbake på feks en olderfar,tar en kusineparing osv om det er noe spesiellt en ønsker og forsterke,men at man samtidig da må vite en kan fordoble de negative saker som også finnes i en slik kombinasjon.

Igjen så er det jo viktig å kunne lese stamtavlen lenger bak enn de generasjonene en ser i en stamtavle,da der kan ligge flere like linjer bak.Men det blir jo ganske mye lenger bak uansett.

Noen med erfaringer på godt og vondt her?

## Comment 1
Author: zeldtrix

Det lättaste sättet att räkna ut inavelskoefficienten är att skicka in sina stamtavlor till pawpeds och räkna där :). Om man räknar manuellt blir den dock ofta något högre då man även räknar släktskapskoefficient och total inavelsgrad. I pawpeds kan du även där få fram total inavel men oftast är inte stamtavlan komplett i 9 generationer.

Vad man anser vara för mycket är nog väldigt individuellt. Jag kan till exempel tycka att man borde ha en gräns på hur nära man borde få para. I Finland har man anammat detta och det är mycket positivt tycker jag.

Jag kan tycka att vi inte har någon direkt anledning att inavla så mycket och nära i vår ras. Det finns gott om avelsmaterial och rasen har en relativt stor avelsbas. Jag som även föder upp sphynx kan jämföra de två raserna, dock är flertalet sphynxuppfödare noggranna med att inte få en för hög inavelskoeeficient, bemärk väl att det inte gäller alla. Om man jämför raserna kan jag dock acceptera en något högre inavelsgrad på SPH, men inte så hög som 6,25 %. Vill man gå en snabb genväg till typ är det givetvis det enklaste och snabbaste sättet att inavla men det är inte alltid man får en bättre typ av att inavla heller. Efter upprepade inavelsparningar kan typen försämras drastiskt. Givetvis ser man fler avvikelser i sådana katters genom och även en högre risk för sjukdomar och defekter. Inom veterinärmedicinen brukar man generellt säga att grav inavel ger problem hos avkomman, kanske inte direkt som kattunge men det påverkar oftast livslängd och livskvalitet. detta gäller oavsett vilken art man avlar på. Det är ju veterinärer som får utforma avelsprogram när raserna väl sviktar pga inavelsdeprission.

## Comment 2
Author: MalinL

Jag brukar skcika in mina stamtavlor till Pawpeds. Har även ett program på datorn som heter MATS, där kan jag räkna ut inavelsgrad på de katter som inte finns i pawpeds.

## Comment 3
Author: Himmeltinden

Jeg vet noen som kommer til å krysse linjer opp til flere ganger, der det ligger til dels "kvasse" katter i stamtavlen. En av disse kattene kommer til å gå igjen hele 4 ganger innen for 9. generasjon. Har testet denne kombinasjonen på PawPeds og fikk utslaget 12.1% innavl på denne kombinasjonen.

Da er vel dette kanskje litt for mye? Jeg har ingen peiling på dette, og synest dette er et meget interresant tema..

## Comment 4
Author: Attacks

#3 Er MATS noe en kan laste ned?

Tusen takk for alle svar så langt ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 5
Author: Ziamizzimo

Alle har vel innavlet litt en gang i mellom? Av forskjellige årsaker. Det viktigste er likevel og tenke på kattens fysiske helse og gemytt, framfor noe annet. Det må stå i høysetet om ønsker drive seriøs avl. Det tror jeg også de fleste er flinke til.![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Når man planlegger og kombinere to linjer for og få frem lekkre små kattunger. Er det viktig at man tar den tiden man trenger, for og lese stamtavlene til begge linjene. Forhøre seg om positive og negative egenskper i begge linjene, er også lurt. Det er faktisk ikke alltid to linjer passer så godt sammen. Noen ganger finner man det ikke ut før man har prøvd. Andre ganger kan det være lurt og høre på andres erfaringer.

## Comment 6
Author: MalinL

[http://www.nada.kth.se/~joeljons/mats/](http://www.nada.kth.se/~joeljons/mats/)

Är för marsvin egentligen. Men det spelar ju ingen roll vilken djurart det är bara de har stamtavlor.

## Comment 7
Author: Attacks

Tusen takk,Malin!

## Comment 8
Author: Attacks

Jeg driver med noen planer lenger frem,og mulig jeg i fremtiden kommer til å gå tilbake på noe. Men kommer jo så klart til å spørre meg godt rundt dem som kjenner kombinasjonene,så jeg ikke beveger meg ut på dypt vann.

 Er det ingen her som har flere råd, meninger eller erfaringer? Jeg syns nå selv jeg er temmelig fersk til oppdretter å være,så kanskje derfor en tør å spørre? ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

## Comment 9
Author: Canoodles

Att Finland har regler tycker jag också är bra men efter att ha fått dem någorlunda förklarade för mig har jag insett att de är tämligen generösa och kan tillåta en inavelsprocent på 12,5% utan dispens och mer än då med dispens.

## Comment 10
Author: kalindas

Fick denna länk i ett mejl för ett tag sedan. Tyckte den var ganska intessant...

[http://www.fikas.no/~kjersti/avl.htm](http://www.fikas.no/~kjersti/avl.htm)

Gäller hundavel, men det är ju på ungefär samma sätt man avlar med katt.  
  
Själv har jag satt en maxgräns på 3,12% i 4 generationer. Kommer i mesta möjliga mån försöka hålla denna gräns. Helst vill jag ha 0% i minst 4 generationer.

## Comment 11
Author: Celia

#1 - katter som jag och Micke födde upp och som ligger på PawPeds visar de flesta på 0% inavel. Kanske är det något fel, för här i tråden får jag uppfattningen om att det är ovanligt med 'nollor'?

Tidigare räknade jag ut i BreedMate men det är år sedan jag hamnade med rasad BIOS och skadade diskar i min dator. Har aldrig orkat lägga in så många katter igen :( Minns inte vad det var för % där på majoriteten av de som fötts här.

Kanske en bugg i programmet på PawPeds eller helt enkelt bara jag som lyckats få ihop det så där i mina planeringar?

## Comment 12
Author: AFamosa

#12- Jag ser inget fel med "procenten" i dina kombinationer :-))

Exempel från mina sista kullar (pawpeds)

1- 1-8 gen 0%  9 gen 0,00515%  
2- 1-8 gen 0%  9 gen 0,0947%  
3- 1-8 gen 0%  9 gen 0%  
  
Jag tog ett exempel där hanen är den samma i kullarna 1-3.  
Kull 1 och 2 (bali/bali) har gamla balineslinjer som bidrar till en viss procentuell förändring i gen.9 och bakåt.  
Kull 3 (bali/olh) 0% så långt som sökande i pawped medger.

En nolltolerans i första generationerna ;)- känns bra då det gäller mina små raser Bal/Olh- sia/osh likaså eftersom dessa lånas in frekvent (av mig i alla fall)

Louise

## Comment 13
Author: Juliette-

#12 0 i hur många led pratar vi då?

## Comment 14
Author: AFamosa

\# 14  "vi" pratar om 5 gen.  Juliette, jag talar för mig själv och vad som känns bäst för min planering självklart kommer små undantag att finnas även i framtiden men efter att lyckligt ha backat mig ur en återvändsgränd som jag befann mig i, tillsammans med många lh-uppfödare, för ett par år sedan så känner jag att jag gör mina raser en stor tjänst på detta vis :-) / Louise

## Comment 15
Author: Celia

#14 - ja det är 5 gen om A\_famosa säger att det är det på PawPeds. Jag vet inte om det går att kolla fler där online. Om det går, så har jag säkert gjort det också :) För tillfället är intresset för avel lika med noll. Det är så mysigt att bara uppleva dem som värmare om natten :)

Jag har förresten hittat en eller två på pawpeds där det dykt upp ett procenttal, så det fungerar nog trots allt. Där är dock inte så många katter från oss. Flest finns reggade i den holländska databasen. Men där är nog ingen % angiven...

Jag vet ju hur noga jag var när jag parade samma två individer och ville ha helt obesläktat. Då satt jag och skrev stamtavlor i minst 8 genarationer för att se så att inte ett och samma namn dök upp fler än en gång. Det var lika kul varje gång :)

## Comment 16
Author: AFamosa

Jag gjorde ytterligare koll på Pawpeds och startade med 5 gen- sedan 9 och sedan bakåt några gen. ville jag sedan ta ytterligare steg bakåt var jag tvungen att också kolla i SuBali´s databas men även där kan det uppstå luckor som man får pussla med lite \*pust\*

Då jag gör testparningar så startar jag med 5 och sedan 9 gen.

L

## Comment 17
Author: Nilla

**Min** inställning är också att sträva efter 0% inavelsgrad. Linjeavel är otänkbart **för mig**. Jag vill att  mina katter ska leva länge och vara friska. Jag tror inte parningar mellan besläktade djur är sunt.

Att göra utparningar är ju naturligtvis ingen garanti för att alltid få friska  defektfria kullar, då man inte vet vad vad de nya katterna för med sig...men är ändå ett steg åt rätt håll, anser jag.

Så för mig, får utseendet stryka på foten. Jag parar inte kanonsnygga mammakatt med sin kanonsnygga son. Jag ser heller inte ner på dem väljer att bedriva linjeavel. Smaken och åsikten är delad. Detta respekterar jag. Men inavelgrad 0% för min del. ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 18
Author: Nilla

Oj, nu var det ju tydligen inte min** ÅSIKT** angående inavel/linjeavel som efterfrågades här...läste ditt inlägg alldeles för dåligt, Attacks. Du efterfrågade vissa erfarenheter, vilket mer garvade uppfödare bättre kan svara på. Sorry...

![](../ShowFile.aspx?BinaryId=c8511c67-c4aa-4dee-b89a-ba5ed4b94c84&Filename=medium-smiley-114.gif)

## Comment 19
Author: Attacks

Hihi,nei er bare glad der er mange som deltar i tråden. Og man skal så klart respektere hverandre begge veier,hvordan man ønsker å avle med de vakre skapningene.

## Comment 20
Author: Micare

Det talas ofta om att det är bra  för immunförsvar då man parar ut på nya linjer. Ofta talas också om 0 % i inavelskoefficient då man inte finner släktskap inom fyra generationer trots att det finns släktskap strax utanför stamtavlan. Något som är intressant är att man kan få 0 % i inavelskoefficient då man parar 2 katter som är resultat av 2 mor-son parningar. Då har man en katt med 0 % i inavelskoefficient bara för att de 2 inavlade linjerna inte förekommer på 2 sidor.

Då man för in nya helt obesläktad linje så får man in en mängd egenskaper som man vet väldigt lite om, också vad gäller sjukdomar. Detta är en fråga man måste reflektera över tycker jag. Att finna helt obesläktade "nya" okända linjer är som jag ser det inte det enda sättet att få fram sunda katter. Ibland blir detta den enda aspekten som förs fram då man talar om inavelskoefficient och utparning. Det är också en fråga om vad som finns i linjerna. Det viktiga är att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om de linjer man arbetar med. Det handlar om att reflektera över och överväga sitt avelsarbete och inte enkom stirra sig blind på inavelskoefficient.

## Comment 21
Author: AFamosa

Visst har du rätt i detta Micare- man väljer väl inte inte en linje bara ur den aspekten att den är "obesläktad" nej nej det är mycket som bör vägas in i valet av avelsdjur, att man backar ur en återvändsgränd med nya importlinjer innebär inte evig hälsa för kommande generationer, det är vi nog alla tillräckligt vuxna för att förstå men tror man sig ha innefattat många viktiga punkter i valet av sitt nya avelsmaterial då skall det kännas - som det gör för mig nu- som en riktigt uppfräshande omstart i kombination med vissa av "mina" trogna gamla beprövade linjer  
  
Jag tycker att det är spännande med t ex mina nya importlinjer, har försökt att få så mycket bakgrundsinfo jag kan om dessa och det känns bra utifrån det jag vet och hört. Kullar ur mina  "nya" kombinationer säljs därför inte med extra slogans som HELT nytt HELT obesläktade importlinjer och därför SUPERspännande för alla och envar etc etc Nej nej, jag hoppas och jag tror på dessa kombinationer men det kan också kännas nästan som att para in en helt annan ras- positiva/negativa effekter gör man nog bäst att analysera successivt alltefter som generationer går vidare -i olika kombinationer.  
  
Jag plockar ett litet exempel från hundvärlden där ny importhane plötsligt stod högt i kurs bland några av rasens uppfödare här i Norden. (tidigt 80-tal) Själv var jag inte speciellt imponerad men skämtade med ägaren och sa att om jag överhuvudtaget skulle använda en sådan "ful" outcross....såväl linje-som utseendemässigt så skulle jag banne mig få betalt för att utföra experimentet på våra sunda linjer :-) Parningsavgiften på hanen tredubblades med märkliga motiveringar om hans unika linjer ett skyhögt pris för de nya fina defekter han visade sig leverera

Louise

## Comment 22
Author: Rovardotters

\# 21 Jag instämmer med dina kloka synpunkter. Det är viktigt att veta vad linjerna bär på, så långt det är möjligt. Ylva Stockelberg (författare till boken kattuppfödning, uppfödare av Aby och medverkande till att avla bort PRA, håller kurser i genetik mm) anser att kusinparningar kan vara ok emellanåt, dock inte i varje led, alltså max 6,25% i inavelsprocent.   

När man söker på stamtavlor i pawpeds eller i andra databaser, brukar inavelsprocenten öka för varje generation om man använder sk gamla svensk-norsk-engelska linjer, det beror på att man förr inavlade mycket oftare och hårdare än nu för tiden. Det kan vara bra att veta varför alla talar om att man måste ta med så många generationer som möjligt för att kolla inaveln bakåt också. Inavel sågs som ett nödvändigt sätt att "sätta typen", förstärka färger, dvs alla önskvärda polygenetiska egenskaper, man får dock med alla sådana negativa egenskaper också på köpet, så att säga.  

Många nya skapade raser är ett resultat av en hård inavel, där alla inom denna ras härstammar från samma ursprungskatt. Då har man använt en eller flera katter från andra raser som en nödvändig "brygga" för att få fram ungar som man kan para tillbaka på mor eller far. Sådana raser är förstås mer sårbara än siamesen och dess syskonraser där man ändå har haft ett antal naturliga ursprungskatter att variera med och dessutom parat in andra raser löpande genom historien för att få nya färger mm.  

Ibland gör vissa uppfödare en hård/nära inavel för att testa linjerna, för att se vilka defekter och sjukdomar som kommer fram. Det har jag inte testat men om man är orolig för vissa linjer som bärare av HCM eller annat hemskt, kan jag tänka mig att det vore en bra idé att testa det på så sätt så länge det inte finns genetiska tester att använda (genom blodprov, hudavskrap el dyl). Genetiska tester är förstås bättre eftersom man då inte behöver få sjuka avkommor att sörja över om misstanken skulle vara rätt.
