Annons:
Etiketthälsa-beteende
Läst 13030 ggr
Nilla
2009-02-27 12:30

Stressade katter blir lättare sjuka.

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Katten har under de senaste decennierna blivit en allt viktigare patientgrupp för Sveriges veterinärer. Men Ulla Björnehammar menar att svenska kattägare måste vara beredda att åka en bit för att komma till en veterinär som är kunnig på just katt...

katt3.jpg

 - Katten är inte ett flockdjur utan ett solitärlevande djur och när vi sätter ihop flera katter på små ytor kan det bli en stressfaktor som försämrar kattens immunförsvar och ökar risken för att katten ska smittas av virussjukdomar.

Det säger Ulla Björnehammar, ordförande i Manimalis och tidigare även i Jamaren, intresseföreningen för kattveterinärer. Hon skulle gärna se att kattägare tog mer hänsyn till sina katters fysiska och psykiska behov när de planerade sina katters tillvaro.

 Jag träffar Ulla i hennes villa utanför Munkedal i Bohuslän. Här bor hon tillsammans med huskatten Sickan. Till vardags driver hon en veterinärklinik i Uddevalla.

- Sickan går ut och in som hon vill här och när jag kommer hem från jobbet brukar hon komma springande eftersom hon känner igen ljudet av min bil. Hon vill gärna vara där jag är men gosar bara på eget initiativ, säger Ulla. Ulla Björnehammar har jobbat länge med att förbättra husdjurens ställning i samhället. Namnet Manimalis är en förkortning av uttrycket Man and animal in society (människa och djur i samhället). Bakom organisationen står bland andra försäkringsbolaget Agria och djurmatstillverkaren Masterfoods. Ulla är organisationens ordförande och i höstas presenterade hon den femte Manimalisrapporten som innehåller fakta och statistik om husdjurens betydelse i Sverige. Manimalis samarbetar också med liknande utländska och internationella organisationer som IAHAIO. Nu har Manimalis ansökt om att få arrangera IAHAIO:s världskongress i Stockholm 2010.

katt2.jpg

- Om vi lyckas med det ska jag sluta efter 20 år i ledningen för organisationen. Jag var med och grundade Manimalis 1990 tillsammans med svenskar som jag mött på internationella konferenser, berättar Ulla. Rapporterna har varit organisationens viktigaste uppgift och har haft stor betydelse för hur husdjurens betydelse värderas i samhället. Innan den första rapporten kom 1992 var det ingen som visste hur många husdjur av olika slag vi har i Sverige och hur många svenskar som får sin försörjning från husdjurssektorn.

- Den första rapporten väckte enorm uppmärksamhet i media. Sedan har vi uppdaterat den och kommer att göra det med jämna mellanrum och när nya uppgifter dyker upp till exempel efter de internationella konferenserna, förklarar Ulla.

kattoga.jpg

**UTSTÄLLDA KATTER I KARANTÄN
**Ulla var också initiativtagare till veterinärföreningen Jamaren som sedan 1996 samlar kattintresserade veterinärer. Katten har under de senaste decennierna blivit en allt viktigare patientgrupp för Sveriges veterinärer. Dels för att katten numera ofta är en högt värderad familj men dels också för att katter hålls på ett sätt som inte alltid stämmer med dess natur. Kattutställningar är enligt Ulla det mest extrema exemplet på onaturliga och stressande miljöer för katter.

- På utställningar samlas massor av katter på liten yta med hög stressnivå. När katter blir stressade utsöndras virus även från friska katter och därmed ökar smittorisken. Därför rekommenderar Ulla när hon är ute och föreläser i kattklubbar att en katt som varit på kattutställning hålls i karantän i tre veckor. Under den perioden kan kattägaren se om utställningskatten dragit på sig någon smitta eller om den kan återgå till livet med hemmets övriga katter.

kattnos.jpg

- Då säger många kattägare att det är synd om utställningskatten som är van att leva tillsammans med hemmakatterna. Men jag svarar att kattägarna måste ta hänsyn till katternas natur. Om de inte vill hålla en utställningskatt i karantän får de nöja sig med att ha en katt. Också i många katters hemmiljöer är stressnivån för hög eftersom kattägaren inte är tillräckligt uppmärksam på om katterna i familjen verkligen fungerar ihop. 

- Dagligen möter jag kattägare på min klinik som bedyrar att deras katter trivs så bra ihop. Men det behöver inte vara så bara för att de tror det. Katter lär sig leva med att vara instängda med katter de inte trivs med och trots att det kanske inte syns så går katterna med en för hög stressnivå, hävdar Ulla.

katt%7E1.jpg

**ETT RUM PER KATT
**Hon brukar påminna sina kattägare om att det naturliga för en katt är att leva ensam. Visserligen kan även förvildade katter bilda kolonier kring en matkälla vid till exempel en soptipp, men studier har visat att dessa katter egentligen inte umgås utan har lärt sig att tolerera varandra inom kolonin.

- Katter lever ofta i ett slags väpnad neutralitet i sådana grupper och liknande situationer är också vanliga i hem där det bor för många katter. Dessutom ökar sjukdomsrisken radikalt om du har fler än fem katter i ett hem, konstaterar Ulla. Hon brukar rekommendera de kattägare hon möter att inte ha fler katter än det finns rum i bostaden. Varje katt måste ha en yta i bostaden som den kan betrakta som sitt eget revir. Även om katterna inte sedan alltid håller sig för sig själva måste de ha möjligheten att dra sig undan om de inte ska bli för stressade. En annan kritisk period när det gäller smittorisken är kattungarnas första veckor i livet. Ulla understryker att kattungar måste få vara ensamma med sin mamma. Mamman och ungarna bör inte träffa andra katter under den första tiden innan immunförsvaret byggts upp.

- Det tråkiga är att det inte finns några behandlingar mot virussjukdomar. Vi har bara mer eller mindre effektiva vaccin så vi måste ge katterna livsmiljöer som minimerar smittoriskerna, menar Ulla. Det finns ett väl fungerande vaccin mot kattpest som orsakas av ett enda parvovirus. När det gäller det så kallade kattsnuvekomplexet är det betydligt svårare. Symptomen med infektioner i ögon och övre luftvägar kan orsakas av många olika virus, bland annat herpes och callicivirus.

- Eftersom det finns så många olika orsaker är kattsnuvevaccin inte lika effektivt. Till exempel har en ny internationell studie visat att bordertella-bakterien ofta är inblandad i kattsnuva. Studien gjordes eftersom man upptäckt att många katter får kattsnuva trots att de är vaccinerade mot sjukdomen, förklarar Ulla som var en av de veterinärer som deltog i studien.

kattung_kant.jpg

**KATTKLINIKER KOMMER
**Beteendeproblem hos katt är också en följd av att fler katter hålls inomhus i för stora grupper på små ytor. I England och USA finns det beteenderådgivare men i Sverige ställer kattägarna dessa frågor till veterinärerna.

- Tyvärr har vi varken tid eller tillräckliga kunskaper för att kunna ge den hjälp som behövs. Svenska kattägare är inte heller beredda att betala vad det skulle kosta. På amerikanska beteendekliniker varar det första konsultationsbesöket cirka en timme och kostar minst en tusenlapp, konstaterar Ulla. I väntan på att beteenderådgivare ska kunna etablera sig i Sverige rekommenderar Ulla kattägare att söka sig till särskilt kattintresserade veterinärer som kan förmedla den kattkunskap de har.

- De mest kattintresserade veterinärerna hittar du i Jamarens medlemslista. Vi har cirka 950 000 hundar men 1,6 miljoner katter enligt senaste rapporten. Jag tror att det kommer att startas kattkliniker i större svenska städer, vi brukar med några års fördröjning få samma utveckling som i USA. Veterinärutbildningen ägnar redan mer tid åt katter men för att det ska bli bra skulle vi behöva någon slags AT-tjänstgöring för blivande veterinärer, säger Ulla. Hon menar att svenska kattägare ändå måste vara beredda att åka en bit för att komma till en veterinär som kan mer om katter. Sverige är för litet för att ha samma utbud på kattsjukvård som USA har.

liten_katt.jpg

- Visserligen tar vi i Sverige efter det mesta från USA men vissa saker hoppas jag slippa se här. Där förekommer till exempel njurtransplantationer där ägaren till den njursjuka katten adopterar en katt från ett härbärge för hemlösa katter. Den katten donerar den ena av sina friska njurar och kattägaren åker sedan hem med två katter med var sin njure. Jag tycker det är mycket tveksamt om det är rätt att utsätta en gammal sjuk katt för att vänja sig vid en ny katt i hemmet bara för att få några år till i livet. En njursjuk katt i naturen dör och det bästa en kattägare kan göra för sin svårt njursjuka katt är att ge den en värdig och smärtfri död. Ulla menar att veterinärer måste väga lidandet katten utsätts för genom behandlingen mot kvaliten på det liv som vårdinsatsen kan ge katten.

- Men det finns också mycket ny vård som verkligen ger sjuka katter en bättre livskvalité, till exempel jod- eller strålningsterapi i vården av katter med giftstruma. Kan vi förbättra en sjuk katts hälsa ska vi givetvis göra det men som veterinär är det mitt uppdrag att se till djurets bästa och skilja på det och en förtvivlad djurägares önskemål. Jag måste kunna rekommendera avlivning om det är det bästa för djuret även om djurägaren blir ilsken på mig, framhåller Ulla.

Artikeln är publicerad med tillstånd av tidningen Kattliv och Åke Steinwall. Text: Åke Steinwall. www.kattliv.com

De vackra bilder är lånade från: www.fotoakuten.se

Intresserad av att läsa mer om kattsnuva? Du finner vår artikel via länken nedan:

ARTIKEL KATTSNUVA

Nilla - Moderator & medarbetare Siames IFokus

Annons:
Nilla
2009-02-27 12:42
#1

Artikeln är inte ny, men väl värd att läsa igen. Så hittade jag så fina bilder till artikeln också. Kyss

Nilla - Moderator & medarbetare Siames IFokus

Bokskogens
2009-02-27 13:33
#2

Kul att läsa lite om Ulla igen. Hade henne som veterinär för en massa år sedan. Gillar henne skarpt! *ler*

Nayak
2009-02-27 14:06
#3

Jag håller med henne…

Qetesh
2009-02-27 14:43
#4

Bra artikel och intressant läsning! Glad

ossilian
2009-02-27 15:12
#5

Intressant läsning! Jag tillhör ju dem som är väldigt emot detta med många katter på liten yta. Jag har vid flera tillfällen skrivit om det både här och där, men förvånande nog verkar det vara få som är av min åsikt. Eller i alla fall är det få som skriver om det öppet.

Avions
2009-03-01 17:03
#6

Intressant…

Annons:
hannele44
2009-03-01 17:59
#7

Tack för intressant läsning!

nelliots
2009-04-07 15:07
#8

Jag hör till dem som tycker att Ulla är lite väl oflexibel. Visst har hon många bra poänger, men att katter eg inte har något utbyte av varandra och skulle må bäst av att vara ensamma är bara inte sant. Å andra sidan har även jag bestämt mig för att hålla min flock under 5 (4 i denna lgh:en).

~ S*Nelliot's siames & orientaliskt korthår ~ www.nelliots.se ~
**Kattungar till salu!
**"The cat has too much spirit to have no heart" - Earnest Menaul

MalinL
2009-04-07 17:17
#9

Jag håller med #8.

Silvestris
2009-04-07 19:01
#10

Det skulle varit bra om Ulla hade belyst att vissa katter faktiskt uppenbart mår bra av sällskap. Jag tror inte att jag är den enda som har sett i synnerhet ungkatter lysa upp och sluta upp med olika "problembeteenden" efter de fått en kompis.

hoffens
2009-04-09 02:57
#11

Intressant läsning, men Ulla är inte min favorit. Kommer från Lysekil så jag har någon gång varit tvungen att anlita henne.

Nayak
2009-04-10 04:34
#12

Jag tror hon menar katter som går ut och in som dom vill och behöver;

**"ETT RUM PER KATT **Hon brukar påminna sina kattägare om att det naturliga för en katt är att leva ensam."

Hon glömde här att tillägga att det också är naturligt för en katt att komma ut ur "rummet". Men det hade hon nämt alldeles i början;

"- Sickan går ut och in som hon vill här och när jag kommer hem från jobbet brukar hon komma springande eftersom hon känner igen ljudet av min bil."

Om en katt däremot är helt ensam, instängd i en bostad, stora delar av dygnet, (borde vara förbjudet) så blir det inget kvalitetsliv och inte naturligt på något sätt. Då slutar den säkert med "problembeteenden" (som den med all rätt utövat) om den får en kompis.

Men om samma katt har tex kattlucka och kan ta  sig en tur, sin människa inne i huset och sina förmodade bytesdjur att spana på utanför, så tror jag den katten skulle kunna må alldeles utmärkt utan kompis inne.

Katten sköter reviret , klurar över dofter och jagar i trädgården för sedan gå in och vila i lung och ro. Det har funkat hos oss, men en del mångkattsinnehavare har klagat och bekymrat sig istället för att granska sin egen situation antagligen…

"Oönskade beteenden" kan ju vara mycket. En del hör hemma utomhus och är helt normala men absolut oönskade inomhus; springa fort, klättra gardin, kloa, pilla loss saker, ropa och bita.

Utevistelse, och det naturliga i det för en katt (om den inte tycker det är läskigt), verkar ofta bortglömd och bortprioriterad, tyvärr.

Dom är inte bara gosedjur Flört, eller jo det är dom ju; bästa gosedjuren, men dom har egna behov också och det som passar en passar inte en annan. Huvudsaken att dom trivs.

Denna kommentar har tagits bort.
Annons:
[SEQJOUZ]
2016-02-09 06:57
#14

Hm…vissa katter är flockdjur exempelvis siamesen som inte trivs som ensamkatt 😉

Denna kommentar har tagits bort.
kalindas
2016-02-09 12:04
#16

#14
Men inte ens Siamesen är speciellt förtjust om det blir för många katter. Ofta blir det problem när man skaffar katt nr 5 eller 6.
Då börjar ofta problemen med osämja, stress och sjukdomar. 
Kan fungera bra i större hus där de kan gå undan från varandra, men på liten yta kan det bli problem. Även med våra raser.

/Elisa

Silvestris
2016-02-09 12:12
#17

#14 Inga katter oavsett ras är flockdjur. Det är inte detsamma som att de inte kan må bra av sällskap.

[SEQJOUZ]
2016-02-09 12:55
#18

Ja så kan det vara Kalinda och jag har idag fem vuxna snart fyra hemma men bor stort med utegård. Är nu lite envis och tycker att mina katter hemma beter sig som flockdjur som lever samman kommunicerar har en hierarki tar hand om kattungarna gemensamt och även skyddar de i samlad trupp om något dem upplever som hotfullt inträffar ungarna äter först o får använda leksaker först dem vuxna står tillbaka.

Silvestris
2016-02-09 18:48
#19

#18 Det får du ju tycka men katten är de facto inget flockdjur. Denne dock sociala, det ena har inte ned det andra att göra.

kalindas
2016-02-09 19:02
#20

#18-19
Såg ni programmen om katter på SVT?
Det var faktiskt lite intressant. Katterna på gården hade ett helt annat flockbeteende än katterna i stads och by miljö. De uppförde sig lite som Siameserna ofta gör och samarbetade inom flocken.
Ser samma på mina ladugårskatter här, de visar en otroligt tillgivenhet mot varandra, som jag inte ser på innekatterna.
Visst ligger både mina huskatter och orientaler i hög och de tvättar varandra och tycker om varandra. Men ladugårdskatterna har ett helt annat kroppsspråk. Ska tilläggas att dessa två skönheter är förvildade och nu efter nästan två år kan jag klappa dom <3

/Elisa

Annons:
Upp till toppen
Annons: