Annons:
Etikettsjukdomar-defekter
Läst 8480 ggr
Nilla
5/1/10, 3:38 PM

Även katter kan få epilepsi.

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Epilepsi drabbar inte bara människor utan även hundar och katter. Vissa epileptiker har täta anfall medan andra bara får något enstaka. Anna Karaus katt Hobbe har bara haft ett anfall men det har ändå gjort ännu mer vaksam över hur hennes älskade katt mår.

hobbe2.jpg

TEXT OCH BILD: ÅKE STEINWALL

Hobbe är en femårig huskatt som är född i Vetlanda men nu bor han med matte och tre andra katter i Stockholm. Han valde ut sin matte när hon kom på besök för att välja en kattkompis till sin katt Ronja.
- Jag hade tänkt mig en gråvit honkatt men så fort jag sätter mig ner på golvet hoppar en liten svartvit pälsboll upp i famnen på mig och börjar tokspinna. Jag kunde förstås inte motstå en sådan uppvaktning och sedan dess har Hobbe bott hos mig, berättar Anna.
Hobbe har fortsatt att vara en mycket social katt som gärna kelar, inte bara med Anna, utan även med besökande gäster. Ronja som skulle få en kattkompis är dock inte lika lättflirtad. Hon håller sig mest för sig själv och leker bara ibland med Hobbe och Ozzy och Hodja, de två katter som Anna skaffat efter Hobbe.

Trots att Hobbe alltid varit en social och kattungelik katt så är det han som väckt mest oro hos sin matte. När Hobbe var tre år ramlade han ner från en högtalare i vardagsrummet och låg och krampade på golvet.
- Han började sprattla och fradga när han ramlat ner på golvet. Det var det otäckaste jag varit med om. Hobbe var helt okontaktbar när han låg och krampade. Anfallet varade kanske två minuter men det kändes som en hel evighet, minna Anna.

BARA ETT ANFALL
Hon ringde djursjukhuset och frågade om hon skulle komma in med katten men de tyckte inte det var någon akut brådska utan att det var bättre att hålla honom hemma i lugn och ro. En tur till veterinären kunde ha gjort Hobbe mer stressad och försvårat återhämtningen så efter anfallet höll Anna Hobbe i knät en stund medan han återhämtade sig. Om Hobbe fick fler anfall skulle det kunna bli aktuellt att röntga hans hjärna.
- Men Hobbe har inte fått några fler epilepsianfall. Efter ett dygns vila var han som vanligt igen. Däremot har han haft flera luftvägsinfektioner så jag har fått åka till veterinären med honom flera gånger. För det mesta mår han bra men jag håller lite extra uppsikt på honom, säger Anna.

Hobbe har också brutit svansen. Anna upptäckte en dag att den yttersta biten av svansen hängde fel men hon har ingen aning om hur brottet uppstod men hon tog honom till veterinären som amputerade den avbrutna svansdelen. En annan gång fick Anna åka in med Hobbe för att han fått urinstopp.
- Det blev dyrt för mig men Hobbe blev snart sig själv igen efter de behandlat honom. Varje gång han varit hos veterinären har han varit hur glad och trevlig som helst. Han verkar gilla äventyr, tror Anna.

INGEN UTREDNING
Eftersom Hobbe inte haft några fler anfall har det aldrig gjorts någon utredning om orsakerna till hans epilepsi. Vid varje veterinärbesök har Anna berättat om epilepsianfallet men veterinärernas råd har hittills varit vänta och se. Nu har det gått tre år utan nya anfall.
- Jag försökte få tag i dem jag köpt Hobbe av för att höra mig för om andra katter i kullen eller i hans släkt hade haft epilepsi men jag fick aldrig kontakt med dem så jag vet inte om det kan finns genetiska orsaker, säger Anna. Hon funderar på om problemen kan bero på inavel. Själv uppfattar hon Hobbe som en snäll men inte särskilt intelligent katt. En bild som hon fick bekräftad när hon lät en så kallad djurpratare titta på Hobbe.
- Men han är väldigt social och har varit en jättebra storebror för de yngre katterna. Han har lekt med dem och visat dem olika saker, tillägger Anna.
- Jag har svårt att se att det skulle ha varit någon händelse som provocerat fram Hobbes anfall. När han fick det satt han bara och tittade ut genom fönstret som han brukar göra varje dag. Det kan inte ha utlösts av stress heller eftersom han var hemma i lugn och ro. Enda gången jag sett honom stressad har varit när han åkt bil. Det gillar han inte men han hade inte åkt bil i samband med anfallet, konstaterar hon.

kattliv_3_2010.jpg

Artikeln är publicerad med tillstånd av Åke Steinwall på tidningen Kattliv.

Nilla - Moderator & medarbetare Siames IFokus

Annons:
Felicula
5/25/10, 2:56 PM
#1

Min katt Elsa (som hette något annat i stamtavlan, hon var en Russian Blue) hade epilepsi hela sitt vuxna liv. Det debuterade till första löpet och sedan hade hon mer eller mindre regelbundna anfall fram till sin död vid 17 års ålder. Enligt veterinären var det inget som påverkade hennes liv för övrigt och hon levde ett gott kattliv. Under en period fick hon medicin, men hon hade anfall genom medicinen och den försämrade hennes övriga värden så i samråd med veterinären satte jag ut den.

Som matte blir man givetvis upprörd och först rädd när katten får ett anfall, men man lär sig att hantera detta också, man måste ju helt enkelt, för sina djurs skull. Givetvis ska en veterinär kopplas in och utreda, men många katter kan leva vidare och uppnå en fullt normal kattålder trots sitt handikapp. Det kan vara värt att tänka på.

Upp till toppen
Annons: