Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Allmänt kattprat Avel & genetik Avelshane finnes/sökes Berättelser Bortsprungen/hemlös katt Foder & pälsvård Fotogalleri Färggalleri Hobby & prylar Humor Hälsa & beteende iFokus info Kattklubbar Kattungar till salu/sökes Kattungeprat Kusinraser Minneslund Omplacering Sjukdomar & defekter Standard & färger Tävling Undersökning/omröstning Uppfödare Utanför ämnet Utställning
Kattungar till salu/sökes

Hane sökes

2015-11-23 07:27 #0 av: elisabeth_9

Jag och min sambo har nu länge gott i kattköpartankar för en siames, som vi även haft tidigare. Hur ser era planer ut framöver?

Med vänlig hälsning, Elisabeth Hellberg & Christoffer Pradjiotis

Anmäl
2015-11-23 14:44 #1 av: berthagenn

En siames? Inte två? En ensam siames är en olycklig siames. :)

Anmäl
2015-11-23 14:53 #2 av: NatasjaHemby

Ett tips är att följa de annonsregler som finns här: http://siames.ifokus.se/articles/4d71405fb9cb462244056650-valkommen?stickies-1 för att vi lättare ska kunna svara på er fråga. Exempelvis hade det varit bra att veta var i landet ni finns och hur långt ni kan tänka er att åka Glad

SE*Simbelmynes

Anmäl
2015-11-24 06:19 #3 av: [SEQJOUZ]

Jag har två luller på gång en i mitten av december och en februari/mars nästa, men dem säljes inte som ensamkatt eller utekatt...ska leva samman med en kat IV eller liknande ras.

www.figgelina64.bloggagratis.se
bloggen är alltid uppdaterad med det senaste 

Anmäl
2015-11-24 14:52 #4 av: elisabeth_9

Vi bor i Skåne och har haft Siames tidigare med vår hund och det fungerade utmärkt! Det var en lycklig Siames.
Kommer bo som inne katt.
Vad beräknas det för färger i den kullen som kommer i dec?

Anmäl
2015-11-24 21:51 #5 av: [SEQJOUZ]

Det blir nog dem flesta färger då mamman är svartsköldpadda och pappa choklad bicolor och båda är kanelbärare så det blir spännande 😊 tyvärr är det för mina kattungar inte tillräckligt att leva ensam med hund som sällskap utan det måste vara en likadan eller en ras med samma behov och temperament.

Anmäl
2015-11-25 02:11 #6 av: Attacks

Altså det går an å være alenekatt sammen med hund.

Jeg har gjort unntak 2 ganger siden jeg startet opp i 2003.

En siameser flyttet som alenekatt, men pus var aldri alene når eier ikke var hjemme. Da var pus hos "bestemor", som samtidig fikk seg en Rottis valp. Etterhvert ble den katten så bortskjemt at eier ikke trodde det ville gå med en til katt. Istedet skaffet hun seg en liten hundevalp, en sånn mini-dobbermann. De 2 er bestevenner. "Bestemor" stiller så klart fortsatt opp som barnevakt dersom det trengs.

Den andre alenekatten flyttet til 2 samojed-blandinger i høst. Eier ville ha en som var oppriktig glad i hunder, i tillegg til et kjempegodt gemytt,trygg og glad. Vi hadde nettopp en sånn en kattunge, eller rettere sagt ungkatt. Han var som et frimerke på spesiellt eldstehunden vår fra den kom i hus.  Kommende eier hilste på katten og både hun og sønnen elsket han fra første stund. Han stortrives med sine 2 varme hundekompiser. Får være med på alle turene i skog og mark. ( Iført sele og jakke, og har en sekk å sitte i dersom han blir trøtt Kär)  Disse skal få en til pus i hus i løpet av neste år, og dem håper der blir sjans til å få en til fra oss, for dem er så fornøyd med gutten dem fikk kjøpe nå.   Matmor er hjemme hele dagen, men har pass til både hunder og katter , hvis dem ikke kan ta dem med seg. Når det er natta, så er pus fast inventar i sengen enten til mor i huset eller til sønnen.

Så til TS : Det er muligens enklest å søke deg inn på oppdrettere som også har hund, for da vet du 100% at den er vandt med hund. I tillegg gå på besøk om du har muligheter. Er det en liten hund du har, så er det ofte lettere å føre dem sammen, men er det en større hund, så kan det ta litt tid.  MEN du må ha det i bakhånd at du er åpen for en katt nr 2. For noen trenger en pusevenn uansett om der er hund i huset.

Der er også forskjeller innad i kull. Vi har 3 kattunger hjemme nå, og ingen er så klart i dag redd for de store hundene mine. Men det er spesiellt en av dem som eeeelsker den voksne hunden vår, akkurat som gutten som flyttet i høst.  At den voksne er favoritten er fordi den ikke er en glad-valperamp , dem er veldig glad i valpen våres også, når hun er nede på ladning :-))

Blandt de kattene vi har nå, så er også kullsøster til katten som bor med Samojedblandingene også usedvanlig glad i hundene her hjemme. Nå skal ikke hun flytte, men hun kunne også fungert som alenekatt sammen med en hund i rette hjemmet , det vet jeg.

Vi har 2 nykomlinger her hjemme nå som ikke er vandt med hund. Dem kom i hus også som 7-8 mnd gamle. Det går forbausende godt. Etter 3 uker kan den jenta som kom først faktisk sove sammen med hundene av og til, og hun får ikke helt  "angst" når valpen kommer for å gi et av sine mange susser. Gutten som kom i hus litt senere syns enda dem er litt skumle, men det går bedre dag for dag. Han bestemmer tempoet selv. Helt plutselig en  dag finner jeg nok også han sovende sammen med en hund her i huset Ler

Her er lille-jenta  våres som er så utrolig glad i eldstehunden våres, dem er så gode sammen Hjärta

Anmäl
2015-11-25 06:16 #7 av: [SEQJOUZ]

Och min erfarenhet är tvärtom då jag hsde hund när jag skaffade min första balines och snart fick skaffa en till. Hugo fick inte den gemenskap och närhet och lek och inte det samspel/samspråk som han behövde och bara kunde få med en likasinnad/helst då siames. Min hund Svante tyckte mycket Hugo och jag var mycket hemma men när Maxen kom förstod jag och såg den innerliga närhet dem hade av varandra. Jag kommer aldrig sälja mina kattungar som ensamkatter, men det valet tar varje uppfödare 😉

Anmäl
2015-11-25 08:49 #8 av: kalindas

Beror lite på vad det är för temperament på katten. En del tycker inte om hundar och andra bara älskar hunden.
Får katten bara tillräcklig mental stimulans kan det fungera bra.
Men har man otur så får man en katt som vrålar hela dagarna för att en hund inte duger.
Min Smilla hade varit helt nöjd med bara mej och hundarna. Ingen konkurrens om matte. Elliot hade aldrig accepterat hundarna då han anser att de är skräp och ska ha stryk!

Anmäl
2015-11-25 14:35 #9 av: Attacks

#7  Jeg hadde heller aldri solgt en katt som alenekatt med en hund, hvis eier/hele familien var på jobb hver dag.  Men når minst et menneske er hjemmeværende, så får dem stimulans fra mennesket og masse kos fra hunden. Det må også være rett hund i det hjemmet så klart. 

Men her i huset må det jo være riktig katt, riktig hjemmeforhold og riktig hund - da klaffer det perfekt. Ler  Det som likevel er veldig viktig, hvis man kjøper en katt og det ikke er nok med en hundekompis, så må man være beredt på å skaffe en katt mere  som har samme aktivitet og samme behov. For en katt av orientalsk rase som er ulykkelig har det ikke bra.

Anmäl
2015-11-25 14:54 #10 av: mordorian

Jag har en siames nu som är ensam med 2 hundar och det fungerar hur bra som helst.  Men när jag läste denna tråden blev jag genast nyfiken och började leta litteratur och studier som säger att katter mår bättre av sällskap. Det jag finner från samtliga är följande . Katter är inget flockdjur och de inte als säkert skulle må bättre av sällskap. Har även varit kontakt med veterinären och fick ungefär samma förklaring.  Ni som hävdar motsatsen och att de skulle må dåligt av att vara ensamma måste ju också ha en förklaring till detta? Vet inte vad man ska tro men hade ju varit roligt at höra Er förklaring till detta också.

Anmäl
2015-11-25 15:09 #11 av: Attacks

Man kan faktisk ikke sammenligne de orientalske kattene med andre katteraser/huskatter. De er spesielle og har sine behov. De fleste trenger en kattekompis, en å leke med, buse med, sove sammen med, liker den samme nærheten osv osv Ler Enda viktigere er det så klart når dem er innekatter, hvilket de aller fleste er. Så de orientalske kattene som alenekatter er heller et unntak Ler  Derfor jeg feks har kun solgt alenekatt 2 ganger siden 2003 også under tilfredstillende omstendigheter så pus aldri manglet noe.

Anmäl
2015-11-25 15:21 #12 av: mordorian

Jag vet att siames/oriental är speciell på det viset. Men det jag vill veta är om det finns några  vetenskapliga studier som säger att siameser/orientaler mår bäst av likasinnat sällskap. Eller om det är vi människor som tycker det?

Anmäl
2015-11-25 15:36 #13 av: Attacks

Det er jo enkelt, man trenger ikke noen vitenskaplige studier , det er bare å se og erfare. 99% orientalske  katter er ulykkelige som alenekatter - det bygger på erfaringer fra oppdrettere fra sin oppdretterstart av rasen.

Som oppdretter av rasen er det noe av det første man lærer seg, ja selv som kosekatteier.

I et av mine tidligste kull så solgte jeg en alenekatt. MEN eier skulle skaffe en huskattunge som venn til denne - en betingelse for at hun fikk lov å kjøpe katten av meg.

Men der kom aldri noen huskattkompis i hus. Katten svarte med å markere i dynene og da ble jo eieren ikke noe glad. Jeg sa jammen skaff nå en venn til henne. Men det ble plutselig som å snakke til døve ører.  Hell i uhell, så fikk jeg overtalt til å få katten hjem igjen. Hun ble så glad for å se kattene her hjemme igjen , og tisset aldri utenfor en eneste gang etterpå.  Jeg fant nytt hjem til henne, og i dag er hun faktisk 12 år, still going strong, og aldri protestert utenfor dokassen igjen.

Det finnes mange måter å si i fra på at man er ulykkelig, denne katten brukte dynene i protest.

Anmäl
2015-11-25 16:03 #14 av: mordorian

Om det är så hemskt att ha en siames/oriental som ensamkatt, varför finns det då ingen lag  som säger detta? Heller inga vetenskapliga belägg som berättar detta. De ända som säger det är vissa uppfödare. Säger inte att de du säger på något sätt är fel, utan mer att om man som ny kattägare kan få två helt olika uppfattningar beroende på vilken uppfödare man pratar med.

Anmäl
2015-11-25 17:42 #15 av: [SEQJOUZ]

Siamesen är som Verna beskriver till 99% ett flockdjur och lever som en lejonfamiöj med bestämd hierarki.Här hemma hjälps alla åt med kattungarna beskyddar gör rentbi rumpan och vakar så dem aldrig lämnas ensamma i boet. När honan ska föda är alla med och ligger nära och biter lätt i honans öron när hon får värkar eller blir stressad/orolig. Dem ligger alltid samman och håller om varandra och saknar den som är borta eller går bort. Många gånger vill jag påstå attxdet finns inlägg här om siamesägare som är trötta och förtvivlade då katten är superjobbig gapig och aldrig lämnar ägaren ifred...noppar sin päls eller blir deprimerade och när vi frågar lever katten ensam och d gör ont i hjärtat 😢 undantag finns men jag chansar aldrig utan har d som princip för jag älskar alla mina kattungar och vill att dem ska få det bra och lyckligt från början 💜 ja dem som säljer till ensamkatt per automatik får väl göra det...jag är inte en av dem. Vetenskapliga studier i all ära men ibland måste vi vara vanliga och förnuftiga och inte akademiska och lita till erfarna uppfödare och dem kattungeköpare som började med en men snart insåg att kstten inte mådde bra...jag är en av dem det gick i ngn månad sen var balines nr 2 hemma och vilken lycka bus och kramkalas 💜

Anmäl
2015-11-25 17:44 #16 av: [SEQJOUZ]

.

Anmäl
2015-11-25 17:45 #17 av: [SEQJOUZ]

.

Anmäl
2015-11-25 17:46 #18 av: [SEQJOUZ]

.

Anmäl
2015-11-25 17:47 #19 av: [SEQJOUZ]

.

Anmäl
2015-11-25 17:48 #20 av: [SEQJOUZ]

.

Anmäl
2015-11-25 20:53 #21 av: mordorian

Tack för förklaringen. fina katter;)
Okej för att sammanfatta det hela.
En siames trivs bäst med sällskap men det kan fungera med annat typ av sällskap om man har tur. En sista sak, om man har två ska det då vara 2 hanar eller 2 honor?

Anmäl
2015-11-25 21:19 #22 av: [SEQJOUZ]

Spelar ingen roll det är personligheten som spelar roll. I mjukhet och närhetcser jag ingenvskillnad på mina katter gällande kön och mina paddor har heller inget annorlunda beteende 😉

Anmäl
2015-11-25 22:17 #23 av: lottaberlin

Jag skulle också vilja bidra med min historia här då jag nyss prövade att överväga att låta min siamesdam fortsätta vara ensamkatt då hennes mormor dog. Ska inte bli långrandig, min "historia" finns i annan tråd ('Jag behöver hjälp').

Jag har även tre hundar hemma så hon blev inte ensamt djur, men...

Hon (Evita) blev nedstämd. Hon blev extra "klängig" på både mig och hundarna vilket gjorde det vansinnigt svårt att lämna henne ensam då hundarna kräver promenader och då jag har med mig hundarna på jobbet. Evita blev väldigt ensam.

Jag  tog beslutet att ta hem en ny kattkompis och samma minut som den nya katten kom in i huset så klev Evita in i kattburen där Lily låg och började tvätta henne, nagga lite lätt i öronen och mysa. Det har i skrivande stund bara gått en vecka, men de två är redan sammanslagna som ett paket! De sover tillsammans, de leker tillsammans och när de ena pratar så kommer den andra :-).

Istället för att efterfråga vetenskapliga bevis för Kat IV och deras sällskapsbehov så får man kanske luta sig på "empirisk data" från uppfödare och ägare till dessa underbara väsen. (Empiri innebär att en slutledning är grundad på erfarenhet.)

Jag lägger ingen värdering i folks val om de väljer att ha bara en Kat IV, men samanslagna erfarenheter kan ju vara vägledande.
Jag hade en bengal tidigare (då Evita var kattunge) och han hade inget som helst behov av annan katt, men Evita blev överlycklig då han kom in och hon klev genast upp på honom och lade sig på honom (vilket han accepterade). När sedan Evitas mormor fick flytta till oss så föll allt på plats! :-)

Anmäl
2015-11-26 08:17 #24 av: mordorian

beklagar sorgen. Men i det fallet hade väl Evita sällskap sen tidigare av sin mormor?
Så att hon blir personlighetsförändrad är väl då inget konstigt oavsett om det rör sig om människa katt eller hund. Så i mitt fall när jag har en Siameskille (plutten) tillsammans med mina 2 hundar och det som jag skrev tidigare fungerade utmärkt. Om jag då hade köpt en hane till (okastrerad) hade då plutten mått bättre och det hade heller i te blivit bråk om revir?

Anmäl
2015-11-26 11:57 #25 av: amandahurtigh

Av tragiska omständigheter så har vi just nu en ensam oriental, och det fungerar över förväntan. Hon ligger gärna i hög med oss och ska tvättas och vi får stimulera henne massa men det funkar! Jag coh sambon har blivit hennes flock sen hon blev ensamkatt ;)

Anmäl
2015-11-30 06:19 #26 av: [SEQJOUZ]

#24, om du köper en vuxen fertil hane kan du få problem med både kisseri och revir efter ett tag men oftast köper man kanske en vuxen kastrat eller en kattunge som ny katt och om du skulle avla och ha hanen fertil när den vuxit till sig så är d inte säkert det skulle bli bråk det beror helt på hur starka katterna ör. Det är inte så vanligt att dem inte går ihop 😉 jag tycker inte att någon katt ska vara ensamkatt spelar ingen roll vilken ras det är...vilket tråkigt liv även om d finns hundar och människor runt dem blir det aldrig detcdär nära och innerliga med samma språk och lek. Jag vill aldrig se mina avkommor leva ett ensamt kattliv 😯

Anmäl
2015-12-01 09:31 #27 av: berthagenn

katter älskar sällskap. även om man säger att de inte är flockdjur, så gillar de grupper, precis som vi männsior. :-)

Anmäl
2015-12-01 14:32 #28 av: burmamys

Vill bara bidra med info om att det finns vetenskapliga belägg som i alla fall styrker att katter som härstammar från Thailands inhemska kattras (siames, oriental, burma, och korat härstammar från maew boran) har större behov av social interaktion med katter och människor än vad som är vanligt. Dels finns det belägg för att de Thailändska kattraserna är genetisk annorlunda, dvs de har utvecklats separerade från andra katter under lång tid:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2267438/

TIMBA (the international maew boran association) beskriver personligheten hos dessa katter både i nutid och genom personliga berättelser från bl.a. 1934, 1966 och framåt. De resonerar att katternas färgmutation medfört att de favoriserats av människor, och att de katter som valde att söka kontakt med och vara vänliga mot människor genom detta fick extra mat och skydd, och alltså hade större framgång i att föda ungar:

http://www.timba.org/personality.html

Håller ju med #12 om att det känns bra att ha någon form av oberoende vetenskapligt stöd för det som uppfödare berättar, även om uppfödares erfarenheter på flera sätt väger tungt.Skrattar

Anmäl
2015-12-01 14:38 #29 av: burmamys

Naturligtvis kan jag även intyga att burmakatter, utifrån mina erfarenheter och det jag hört och läst av andra burmaägare, delar det sociala behovet som siameser och orientaler har! Skämtar

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.