Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Allmänt kattprat Avel & genetik Avelshane finnes/sökes Berättelser Bortsprungen/hemlös katt Foder & pälsvård Fotogalleri Färggalleri Hobby & prylar Humor Hälsa & beteende iFokus info Kattklubbar Kattungar till salu/sökes Kattungeprat Kusinraser Minneslund Omplacering Sjukdomar & defekter Standard & färger Tävling Undersökning/omröstning Uppfödare Utanför ämnet Utställning
Omplacering

Siameshane

2015-02-08 18:53 #0 av: maorawr

Amore är en 2,5 år gammal rödmaskad Siameshane. Hos mej har han bott i lite mer än 2 år.

Jag har fattat beslutet att hitta ett nytt hem till min lilla Amore efter att ha insett att jag inte kommer kunna tillgodose hans behov av uppmärksamhet. Han har aldrig varit helt lycklig men det har fungerat tills nu. Idag  bor han tillsammans med en annan siameskompis och en mindre hund i ett 140 kvm stort hus. Jag är arbetslös och min Far jobbar hemifrån större delen av dagen. Trots detta räcker inte uppmärksamheten till för att han ska vara glad.

Han är väldigt rastlös. När det blir för mycket börjar han äta stickade kläder, filtar och leksaker. Det har varit enkelt att undvika genom att se till att inget stickat legat framme och att där alltid finns torkade kycklinghalsar. Tyvärr har han den senaste tiden börjat tugga på sladdar och jag har hittat kala fläckar på öronen och bitsår på nosen på den andre katten. Vi har försökt gömma sladdarna i de sladdskydd som finns att köpa på IKEA men misslyckats då de blev roligare att tugga på.

Jag har lagt ner mycket pengar på leksaker och mycket tid till att försöka roa honom under de 2 år han varit i min ägo. Men med mej vill han inte leka och leksakerna är inte roliga i mer än 20 minuter. Kattkompisen är mer av en soffpotatis och blir mest irriterad över Amores försök att få leka. Hunden gillar katterna men förstår inte riktigt hur han ska umgås med dem så han står mest och viftar på svansen.

Jag förstår nu att Amore behöver få komma till någon som har ett gäng katter som är precis lika livliga som han själv. Han behöver likasinnade vänner att få springa runt tillsammans med. Jag tror att först då kommer han bli den katt han borde få vara. För mej känns det inte rätt att hålla kvar honom hos mej i de många år han har kvar att leva när ingen trivs med situationen.

För mej är det viktigt att personen som tar över ansvaret förstår vad det innebär att ta hand om den här katten.  Han kräver mycket av dej som ägare men i gengäld får du en otroligt mysig katt.

Amore älskar att ligga på dej och mysa och helst så nära ditt ansikte som möjligt. Varje natt sover han brevid mej i sängen och gärna under täcket om han får.

Det går bra att komma och hälsa på för att träffa kissen. Så kan du berätta för mej vad du kan erbjuda honom.

Anmäl
2015-02-08 20:25 #1 av: kalindas

Tråkigt att höra att det inte fungerar. Ledsen
Nu vet jag inte hur mycket du har gjort med honom, mer än lek. Men om du inte varit hos veterinären och kollat honom så gör det. Tycker han ser lite risig ut i pälsen på ena bilden och det kan vara orsakat av stress, precis som bitandet på katter och saker.
MEN det kan även bero på någon typ av sjukdom. Det jag först tänker på är sjukdom i mun eller munhåla, FORL eller liknade. Något som gör ont och som han försöker bli av med genom att tugga.
Ett standardblodprov, inkl. sockervärdet och sen sövas för röntgen av tänder och kolla ner i hals och munhåla.
Olika typer av smärta kan ge destruktiva beteende såsom hans tuggande. För intensiv lek och bus kan trigga honom ännu mera. Lek gärna men mer lugna lekar där han får tänka.
Feliway i uttaget, funkar inte alltid men värt ett försök. Kan även prova med Zylkene.
Men min första känsla är. Kolla hälsan på honom och då speciellt tänder och munhåla...

Anmäl
2015-02-08 21:37 #2 av: Carlitos

Min första tanke är oxå tänderna.. Så jag hade kollat det först så man i så fall kan utesluta det. Hoppas det löser sig.

Anmäl
2015-02-09 06:59 #3 av: maorawr

Två av bilderna är äldre och jag la till dem för att det är så mörkt att ta bilder nu. :) Den senaste är den där han sitter i klätterträdet. Ganska dålig kvalité då den är tagen med min iFån. Pälsen är väldigt mjuk och glansig och tänderna är fina. Han har inte fått några påpekningar angående det ena eller det andra hos veterinären när jag varit där tidigare. Redan då har problemen med rastlöshet och tuggande funnits där, vilket de har gjort sedan första dagen hos mej.

Han utfodras främst med MJAU våtfoder. Torrfoder slinker endast med som lite godis i en godisboll varje dag. Han får flera gånger om dagen torkade kycklinghalsar och torkade kycklingfiléer med lite mer tuggmotstånd i.

Jag förstår hur du tänker med Feliway och Zylkene men jag anser att det är bättre att lösa problemet än att ge djuret piller eller liknande. Detta har pågått under en så pass lång tid nu. Jag ska boka en tid för en lite mer utförlig undersökning hos veterinären även om jag tror att detta är en mer psykisk grej. Att det är psykiskt baserar jag på vad jag hörde om hans uppfödare innan jag tog hem honom. Jag blev avrådd att köpa katt från sagd uppfödare men tyckte att allt verkade okej/ville rädda katten. Jag fick heller enligt kontrakt inte lämna tillbaka katten, vilket jag redan då borde reagerat på. Men det är ju enkelt att vara efterklok. Så nu sitter jag här efter att ha försökt en lång tid att få allting bra och känner inte riktigt att jag räcker till, och hoppas att det kanske blir bättre om han får vara någonstans där det är lite mer fart.

Anmäl
2015-02-09 07:39 #4 av: kalindas

#3
Visst kan det vara mentalt. Men just Feliway kan faktiskt göra nytta just på de sakerna. Sålde en katthona som blev väldigt osäker och stressad i nya hemmet. Plötsligt ville hon ej vara med familjen och satte sig en bit ifrån dem och var konstant orolig.
Rekommenderade Feliway i uttagen även om jag var skeptisk då det aldrig fungerat här. Två minuter efter de var installerade sov Tula lugnt och på henne fungerade det till 100%

Min fundering är att OM detta är mentalt betingat och du väljer placera om denna katt för andra gången i hans liv. Sen märker nästa ägare att de inte kan ha honom pga hans beteende och omplacerar honom i sin tur, de kanske  inte talar om problemen för ägare nr fyra som sen tröttnar efter någon månad och omplacerar honom igen osv, osv....
Dessa katter blir lätt så kallade "Blocketkatter" och får flytta om och om igen, vilket gör dem sjuka rädda och stressade.
Visst, jag är emot att ge katter medicin också, men i ett sådant här fall och om inget annat hittas så kanske Saroten (antidepressiv) hade fungerat och katten hade kunnat bo kvar. För min personliga ångest hade varit risken att han hade fått flytta runt på detta vis,,,,

Anmäl
2015-02-09 08:00 #5 av: maorawr

Jag vill självklart inte att han ska behöva bli en Blocket-katt. Det är därför jag har valt att endast lägga ut en omplaceringsannons här på forumet. Här finns de som förstår sej på rasen. Det är oxå därför jag har valt att vara så öppen med hur han är som katt och vad jag tror han behöver. Jag vill att den som tar emot honom tar ett informerat beslut. Skulle det inte fungera i ett nytt hem får han självklart komma tillbaka till mej igen. Hans välbefinnande är ju första prioritering.

Anmäl
2015-02-09 13:48 #6 av: Carlitos

Då får vi hoppas att han kan få ett nytt kärleksfullt hem, att det finns någon här inne som vet någon eller själv kan tänka sig att ta hand om honom. Förstår att det inte är lätt i en sådan situation du är i. 

Anmäl
2015-02-09 15:06 #7 av: kalindas

#5
Skönt att höra. Glad
Om du är intresserad av att prova honom på foder så har jag ett foderavtal du kan få. Skicka bara ett pm med din mailadress så skickar jag det till dej. Glad

Anmäl
2015-02-09 15:47 #8 av: maorawr

Har skickat ett PM.

Tack till er båda för stödet. Det uppskattas. :)

Anmäl
2015-02-09 16:10 #9 av: kalindas

Avtalet är skickat. Glad

Anmäl
2015-03-14 16:19 #10 av: maorawr

Uppdatering: Amore kommer stanna hos mej.

När jag skaffade mina små kissar hade jag redan bestämt att jag så småningom ville börja ge dem BARF. Men inte förräns nu har jag vågat testa den kunskap jag skaffat. Det var mest på grund av tandhälsan på min andra katt, Apollo, som jag tyckte det var dags. Otroligt nog verkar foderbytet ha löst problemen! Bara på några veckor har det blivit en stor skillnad på båda kissarna. Apollo's tänder har blivit mycket bättre men det som är mest imponerande är att Amore inte tuggat på några olämpliga saker. Jag har testat att lämna en stickad tröja framme under några dagar och den har inte blivit uppäten. Han känns inte heller lika stressig i sitt beteende. Man kan bara hoppas att det fortsätter gå åt rätt håll. :)

Jag tog för övrigt Amore till veterinären för en utredning. Det vi kom fram till var inte mycket. Han har inga fel på tänderna men han kan eventuellt ha en mild form av gastrit. Att han möjligvis försökte lugna sin mage genom att äta saker.

I vilket fall som helst så är jag glad att han mår bättre nu.

Anmäl
2015-03-14 16:27 #11 av: kalindas

Underbart att höra! Skrattar
Barf kan göra mycket bra för en katt. Både vätskemässigt (om det är krångel med urin eller njurar), mag och tarmmässigt, tänder och stress.
Håller själv på att få mina att byta från torr till våtfoder och förhoppningsvis sen gå vidare till riktig Barf.

Anmäl
2015-03-14 19:40 #12 av: carinbrack

Vilken solskenshistoria!
Kalindas: menar du att barf är extra bra för katter med njurproblem? Jag har googlat och frågat på barf i fokus och det verkar som att det är avårare att barfa njurkatter.

Anmäl
2015-03-14 23:40 #13 av: kalindas

#12
Vet inte hur det är när de väl fått problem med njurarna. Men en frisk katt som får i sig bra med vätska har större chans att hålla njurarna friska.

När det gäller hur man ska behandla en njursjuk katt går åsikterna isär. Det man vet är att det ska vara bra och lättsmälta proteiner och mindre salter. Men sen går åsikterna isär. Veterinärerna säger njurfoder (ofta torrfoder) och att det ska vara det bästa, men läser man innehållet blir man skeptisk...
Har en vän vars hund hade lite förhöjda njurvärden och veterinären rekommenderade njurfoder, som mest innehåller vegetabilier.  Hon vägrade ge hunden detta och gjorde istället tvärt om, köpte ZiviPeaks burkmat som är både ett väldigt rent foder innehållsmässigt och som innehåller riktigt kött.
Gav hunden enbart detta i några veckor, när de testade honom igen var hans värden bra...
Detta talar ju emot ett lågproteinfoder till djur med njurproblem.
Får jag ett djur med dåliga värden kommer jag göra som hon. Kommer ge djuret ett högkvalitativt smakligt foder med bra med vätska inte mata djuret med cellulosa och proteiner från fjädrar...

#0 Sorry, blev lite OT

Anmäl
2015-03-14 23:48 #14 av: carinbrack

Här kommer mer OT, förlåt. Jo, Kaiser (med njurarna) äter Mjau med vatten, plus det av veterinärerna rekommenderade njurfodret och mår bra. Men barf verkar ju så bra, speciellt när man läser en sån här berättelse.

Anmäl
2015-03-15 03:35 #15 av: maorawr

Där fick jag för det.. Var för snabb med att säga att det blivit bra till slut för nu rök sladden till min dators högtalare. Vet inte riktigt vad jag ska ta mej till med honom.
Får väl se det positiva i det hela. Han har iallafall inte börjat tugga på tjockare och mer farliga sladdar, och på gymnasiet lärde jag mej skarva sladdar så nu blir det att plocka fram verktyg och silvertejp.

OT: Vår hund har haft väldigt stora problem med sin mage under hela livet. Lätt blivit dålig med diarré och kräkts galla flera gånger om dagen i flera år. Magen pep och gnisslade konstant. Efter att vi bytte till BARF på honom har han blivit mycket bättre. Han älskar att äta sin mat nu, han har blivit bättre i hullet och mycket fluffigare i pälsen. De få gånger han mår dåligt nu är när han är riktigt snabb och slukar något på promenaden.

Den historien har inget att göra med njurproblem men spontant så tycker jag det bästa borde väl vara att ge den mest naturliga födan? Vad jag har förstått så är det njuren som rensar bort restprodukter och då är det för mej mest logiskt att ge foder som innehåller så lite tillsatser och andra konstigheter som möjligt för att på så sätt se till att den överbelastas mer än nödvändigt. Jag vill dock nämna att jag ej har erfarenhet av njurproblem utan att jag bara funderar högt. Såg din tråd på BARF i fokus Carin. Hoppas du får svar på din fråga snart.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.