Den här lilla prinsen flyttade hem till mig för ett år sedan. 
Tänka sig att han nu fick bli månadens katt, första sommarmånaden 2014 - vilken ära!

Det blir en berättelse om en katt, men också om hans människa.
 Jag drömde om katt redan som barn. Men man har ju inte en katt i stan. Varken instängd i en lägenhet eller utsläppt bland alla bilar i Majorna. Detta var mina föräldrars bestämda uppfattning. Jag blev sur när de inte kunde tänka sig att flytta till en gård på landet. Pappa har berättat om hur jag lånade hem böcker från biblioteket och satte ihop en egen liten bok om hur jag själv skulle klara att ta hand om en katt och hur veckopengen skulle räcka till allt! Men nej - det blev inget med det…

Kattdrömmen gav sig inte och i vuxen ålder satt jag och suckade över kattungeannonser på blocket. Ibland skickade jag till och med ett mail och förklarade att jag nog inte kunde ha en katt, men att den var väldigt fin osv. Men så dök den där bilden upp i en annons. Det lilla djuret - minilejonet/fladdermusen/kängurun/puman/avataren/katten? Och då var det kört! Eller egentligen var det nog ordentligt kört när Maria (uppfödaren) ringde upp mig, svarade på alla frågor och fick mig att i alla fall komma och titta… så var han min!

Jag sa inget till min familj. När jag bjöd hem dem och han bara var där så undrade de “Vad är det? En katt… men vems är den?” MIN!
 Barn har frågat “Ursäkta men är det en hund eller är det en katt?” Senast igår kom en granne kom ut med sin hund och sa “Aha, trodde det var en liten hundvalp.”

Katten blev en Simon. Han blir nog aldrig rädd. Han vill alltid vara med och vara nära. Kollar vad som händer, busar eller gosar. Som för en stund sedan när han kom han å la sig här brevid datorn. Nu gick han just över till att lägga sig och snarka på min rumpa.

Älskar alla som kommer på besök (åtminstonde att få deras uppmärksamhet) och hoppar gärna upp på deras axlar.

Simon tränades att sitta på wc-stolen och använder vilken toalett som helst dit vi kommer. Precis som sin far (Urban) så skvätter han inte inne trots att han är ståtlig fertil hane!

Man får räkna med små påhitt. Som att han sätter sig i väskan när han tycker det är dags att gå någonstans. Och då berättar han också det. Det är så roligt med alla olika röster. Så kärt med det lilla ljudet som han gör när han sträcker på sig. Smackandet när han sover. Det lilla gnället när jag går och lägger mig för sent. Det uppmanande mjaouet när han bestämt vill gå ut. Det irriterade när mina ben inte ligger som de ska för bästa sovplats…

Leka kurragömma och jage gör han gärna och särskilt med min mor.
 När han var yngre gjorde vi mycket apport. Jag kastade något, han hämtade. Nuförtiden är det Simon som klättrar på stegen upp på garderoben. Sedan kastar han ner något som jag får springa efter och kasta tillbaka upp. Där sitter han som en tennisspelare och labbar till det som kommer flygandes.

Simon bjuder på många skratt och sover alltid nära. Djur gör människor till bättre djur!

I dagarna njuter vi båda av solen! Simon rullandes på den nytvättade mattan, eller gärna ute i sandlådan. Desto ljusare och varmare, desto mer hetsar han om att få komma ut.

Han är ju fertil gunstling i sina bästa år och längtar nog efter att få träffa en och annan vacker flicka. Att gå på utställning har inte varit i mina tankar från början. Men vi skulle gärna ta emot några få honor för parning. (Tänker mig nog också att han ska få sig sällskap av en liten kattkompis framöver.)

Vi är ju stadsbor, så det blir sele och för det mesta innergården i Majorna när vi tar oss ut. Här träffar vi både andra katter och människor. Simon är supernyfiken och kan bli uppspelt och jag blir nervös.. men börjar vänja mig nu.

Idag träffade vi lilla Zelda. En ettårig huskatt. Kanske en ny kompis?! (Det är så roligt att fota Simon. Har ni inte fått nog kan ni kika på fler bilder i vårt profilalbum).

Nu ser vi fram emot tre sköna månader i huset på Orust. Förra året blev det mycket jaga insekter, gräs i obegränsade mängder, en uppsvullen tass efter humlejakt, och så vinden fladdrandes i öronen.

Jag är så glad för Simon - min allra käraste lilla katt!


GLAD SOMMAR till alla katter och människor på Siames i Fokus / Åsa.

_Tack Åsa och Simon för fina bilder och en härlig, rolig och varm presentation! Simon är en förtjusande kille med en stor personlighet! Hoppas att han får lämna ett gäng kattungar efter sig med samma fina personlighet och exteriöra kvalitéer.
_

Nu önskar vi som arbetar med sajten, er - alla våra medlemmar med katter - en härlig sommar! 

/Anna