Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Allmänt kattprat Avel & genetik Avelshane finnes/sökes Berättelser Bortsprungen/hemlös katt Foder & pälsvård Fotogalleri Färggalleri Hobby & prylar Humor Hälsa & beteende iFokus info Kattklubbar Kattungar till salu/sökes Kattungeprat Kusinraser Minneslund Omplacering Sjukdomar & defekter Standard & färger Tävling Undersökning/omröstning Uppfödare Utanför ämnet Utställning
Artiklar - övriga

Gåvan från Siam - de orientaliska raserna

2007-03-18 04:12 #0 av: Celia

Inom FIFe/SVERAK talar man i utställningssammanhang om kategori IV, de fyra orientaliska raserna som på senare tid blivit sju – siames, balines, orientalisk korthår respektive långhår, peterbald samt seychellois kort- och långhår. De har alla siamesen som 'grundämne'.

Två brunmaskade. Foto: Cecilia Bengtsson 

Siamesen är en av de äldsta orientaliska kattra­serna och man tror att den härstammar från Thailand (tidigare Siam). Där kallades den däremot för "kinesisk katt" och förekom redan under 1300-talet enligt gamla böcker.

I Thailand ansågs siamesen som mycket värdefull. Där fick den bo i templen och klostren för att den ansågs som kunglig. Om man fick en siames som gåva hade man fått det finaste som fanns på jorden. Blev man avslöjad med att stjäla en, bestraffades man med döden!

Till Sverige kom de första siameserna först i början av 1900-talet då Prins Wilhelm fick två stycken som gåva av kungen och drottningen av Siam. Dessa placerades på Skansen där de kort efter avled. Vårt svenska klimat blev för mycket för den temperatur­känsliga rasen.

Under årens lopp importerades fler siameser och de ökade så småningom i antal. De blev mycket populära kring 1950-talet och för att mätta efterfrågan så parades de "hur som helst" med varandra. Detta resulterade i en kvalitetsförsämring och siameserna fick ett rykte om sig för att vara argsinta och opålitliga, vilket en del av dem ju faktiskt var.

Genom ett målinriktat avelsarbete lyckades man att komma till rätta med de här problemen och siamesen är återigen en mycket stabil katt med ett underbart temperament. Tyvärr är ett rykte, som en gång uppkom­mit, svårt att bli av med. Många tror än idag att siameser är ilskna och "överfaller" alla.

Lika som bär

Rasen balines kom långt senare. Inom SVERAK blev den godkänd 1984 men hade då redan t ex inom CFA varit godkänd under närmare 15 år, dock enbart i vissa färger.

Siamesen och balinesen finns i 20 olika färgvarianter och karaktäristiskt för raserna är maskfärgen, d.v.s. deras färg är begränsad och endast utfärgad på de kallaste delarna av kroppen - fenomenet kallas för Himalaya-anlaget. Detta innebär att ansikte, tassar, öron och svans bär färgen medan kroppen ska vara ljus. De föds helt vita, för att inom loppet av några dagar starta en utveckling av maskfärgen som varierar från ljust till nästan svart. De första tecknen är en färgad, tunn rand kring öronkanterna samt nosspegelns läder. En spännande utveckling följer, inte minst då man ibland kan bli lite osäker på VILKEN färg katten uppvisar...

Foto: Angelica Andersson
Balines med plymsvans. Foto: A.Andersson
_________________________________

Bland de vanligaste varianterna kan nämnas: brunmaskad, blåmaskad, chokladmaskad och lilamaskad. Det var också i ovan nämnda ordning som de fyra klas­siska färgerna kom, sågs och segrade. Kanske med viss osäkerhet - det finns berättelser om misstänkta choklad­maskade redan i samband med att de brunmaskade blev kända.

Lite ovanligare är: röd- och cremémaskade. De sågs i en variant på siames, första gången i England på en utställning 1934 men det dröjde innan det kom ett godkännande här hemma i Sverige. Idag är de inte svåra att finna men uppfödare av de klassiska färgerna utgör dock fortfarande majoriteten.

Det finns även sköldpaddmaskade och tabbymaskade varianter. Sköldpaddmaskade har fläckig maskfärg medan de tabbymaskade har randig. En kombination av de tabby- och sköldpaddmaskade utgör de sköldpaddtabbymas­kade. Samtliga har de fyra klassiska färgerna som grund ex.vis: chokladsköldpaddtabbymaskad

Det finns många berättelser om färgernas uppkomst och utveckling, inte minst bland de utländska böckerna.

Siamesen ska ha en lång, smäcker (tubformad) och musk­ulös kropp på höga eleganta ben med ovala tassar. Bakbenen ska vara något högre än frambenen. Huvudet ska vara långt och triangelformat med rak profil, stora luftiga öron, lågt satta på en rundad topp. Orientaliskt snedställda och mandelformade ögon med intensivt djup blå färg. Svansen ska vara lång och pisklik. Pricken över I:et - en kort, tätliggande, glänsande och silkelen päls.

För balinesen gäller ovanstående med ett undantag - pälsen. Hela katten ska vara täckt med en lång (dock inte i samma utsträckning som en perser), silkig päls utan underull, där svans, bakben, mage och speciellt hals bär längst päls.

Foto: Cecilia Bengtsson

Det kommer mera, flera...

Om man ser till raserna i utställningssammanhang, tillhör siamesen och balinesen kategori IV, d.v.s. "Orientaliska raser".

I kategorin ingår även orientalisk korthår (tidigare kallad oriental) och orientalisk långhår (tidigare kallad javanes). Dessa två är utrustade med en annorlunda "kostym" och finns numera i flera hundra olika färg- och mönstervarianter. Den relativt nytillkomna färgvarianten bär vitt och finns i samtliga färger med mer eller mindre inslag - van, harlequin och bicolour.
De har fullfärgad kropp och i motsats till siamesen och balinesen, som har mörkblå, djup ögonfärg, skall de orientaliska kort- och långhåren ha en intensiv gräsgrön färg. Bortsett från pälsen, gäller siamesens standard på balinesen och de orientaliska korthårens på de orientaliska långhåren. Kort och gott; det som skiljer ORS/ORL och SIA/BAL åt, är kropps- och ögonfärgen.

Foreign White. Foto: Cecilia BengtssonUtöver de redan nämnda har kategorin en något annorlunda "ras" att erbjuda. Det är den helvita varianten Foreign White. Inom SVERAK räknas den som siames, medan bl a Independent-klubbar och många utländska förbund, låter den tävla som en egen ras. Den är helt vit med Turner-blå ögon.

Standard- och temperamentsmässigt är den identisk med den härliga siamesen. Det råder dock tvivel på om det är en s.k. "vitmaskad" siames eller ej. Vad döljer sig under den vita färgen - en mask, eller en helt "vanlig" vit katt?

Man kan och tar ofta hjälp av siamesen, i sina avelsprogram för de andra raserna i kategorin. Maskade avkommor kallas då utfall resp. varianter i långhårsaveln.

Bicolour oriental (choklad).  Foto: Liselotte Johansson
Bicolour oriental. Foto: Liselotte Johansson
__________________________________

Det senaste

Inom kategorin har det på senare tid dykt upp och godkänts två nya raser som det ännu inte finns allt för många av. Det är den nakna 'orientalen' som fått bära namnet Peterbald samt den maskade siamesliknande Seychelloisen med siamesens karaktäristiska mask, fast med tillskott av vitt. Denna variant finns som korthår såväl som långhår.

Framgångsrik avel

Siamesens utveckling, utseendemässigt, kan te sig extrem. Men man måste vara medveten om att utvecklingen trots allt har pågått under en mycket lång tid. Det finns andra raser, där det gått betydligt fortare med många oönskade egenskaper som följd. Förr i tiden var det oerhört vanligt att siamesen var behäftad med defekter som svansknick och skelögdhet. Detta förekommer än idag, dock ej i någon större utsträckning. Generna har likväl även tagit sig in i de tre kusinraserna.

I Thailand, där siamesen är ett frilevande djur, anser man att den både ska ha knick och skela för att kunna kallas äkta och det finns många myter som berättar om hur, och varför. En säger t ex att svansknicken uppstod för att ägaren trädde sina ringar och andra smycken på siamesens svans, för att denne skulle vakta dyrbarheterna. För att klara uppgiften, höll den så hårt om ägodelarna att svansen utvecklade en knick. Skelningen kom sig av att siamesen hela tiden stirrade på föremålen som skulle vaktas...

När det gäller övriga förekommande defekter finns det ingen som är direkt specifik för raserna. Man kan råka ut för sternumkrokar, navelbråck samt hjärtfel och cancer, precis som på de allra flesta raser. Även uppfödare som väljer sina avelsdjur med omsorg, kan ha otur.

Siamesen ligger bland de tio mest populära raserna på SVERAKs lista och har gjort så en längre tid. De övriga tre raserna inom kategorin har pendlat lite upp och ner. Ser man på registreringsstatistiken, så verkar året 1993 vara ett toppår för samtliga raser. Det är faktiskt enbart det orientaliska korthåret som har ökat i registreringar sedan dess.

Trots detta är det sällan man får tillfälle att se dessa extremt vackra raser i lika stor utsträckning som i de andra utställningskategorierna. Här stämmer ordvalet "Det var bättre förr" utmärkt! Utställningsintresserade kategori IV-ägare har synts till allt mer sällan, med vissa perioder som undantag. Uppfödare av raserna är långt ifrån överflödiga och avelshanarna är relativt få. Kattungarna säljs ofta till familjer som enbart önskar dem för sällskap. Inget ont i det (det finns väl inget så bra som dessa hem!), men det hade inte skadat om fler hade visat intresse för att propagera för raserna. Med andra ord, de svenska hemmen bör vimla av utmärkta exemplar för avel och utställning, men används dessvärre sällan för dessa ändamål.

En gång i familjen - alltid i familjen!

Bestämmer man sig för att skaffa en siames eller en ras bland "kusinerna", bör man redan från början veta att man tar sig an en ny familjemedlem som med sitt nyfikna sätt kommer att fungera som en svans, i många år framöver.

Siamesen anses av många, vara den mest intelligenta kattrasen och med den även balines och det orientaliska kort- och långhåret. Den kan utan några större problem lära sig att sitta fint och apportera leksaksmöss och den älskar att gå i koppel. Om man av misstag har stängt dörren intill rummet där den befinner sig, öppnar den själv!

En katt från gruppen "Orientaliska raser" i hemmet kommer att ge oförglömliga, härliga stunder med många skratt. Den kan visa svartsjuka om man ägnar sig åt något annat djur eller människa, när den har bestämt sig för att det är dens tur att bli ompysslad och klappad. Den kommer att vilja vara med på ett hörn, alltid och överallt. Får den inte möjlighet till detta, klagar den omedelbart med sin speciella röst. Har man fler än en, måste man bereda plats åt samtliga, både i knät och i sängen... och fler än EN rekommenderas!

Den är mycket älsklig och otroligt tillgiven, ibland rent ut sagt påträngande. Det finns raser som är betydligt mer aktiva, även om man ofta hör att de orientaliska raserna är något åt det överaktiva. Att de jämt har nya projekt på gång, är något man måste räkna med. De är precis lika busiga som siameserna i Walt Disneys filmer, t ex Aristocats, ser ut att vara - dock inte lika elaka...

Har man fått äran att träffa en i dess hemmiljö är det oftast "kört", antingen åt det ena eller andra hållet. Uppfattar man deras sätt som en tjusning och utökar familjen med en, vill man sällan eller aldrig ha någon annan ras, eller raser. För nämnas bör att många fantaster inte nöjer sig med en ur denna charmiga kategori. Det är helt omöjligt att beskriva i ord! Det finns många perserägare som smälter i ett hem med orientaliska raser, tro det eller ej.

Man skall ha respekt för katter, oavsett ras, men det finns ingen anledning att vara rädd. Speciellt inte för siamesen och dess släktingar. Det finns undantag, dock väldigt få. Släng allt gammalt prat om rasen på tippen, det var då - inte nu.

Har man redan en eller flera, lär man sig inget här. Har man precis köpt en, eller tänker göra, vill jag bara säga: Det kommer med all säkerhet att bli en oförglömlig tid för Er med någon av de orientaliska korthåren/långhåren - Katternas Furste.

______________________________________

Text & foto (där inget annat anges):
©Cecilia Bengtsson 1994, 1996, 1999, 2004.
Senast reviderad 2007 inför denna publicering.
Publicerad i SVERAKs förbundstidning Våra Katter 2004

 

Av: Celia

Datum för publicering

  • 2007-03-18
Anmäl
2007-03-18 23:15 #1 av: Celia

Jag kommer att lägga upp en hel del extra bilder här, snarast, så håll ut :)

Anmäl
2007-03-19 13:43 #2 av: PollyBoffin
Mycket intressant artikel!Skrattande Jag undrar om Seychelloise är exakt som siames fast med vita tecken i masken eller om det är något mer som skiljer?
Anmäl
2007-03-19 14:44 #3 av: Celia

#2 - tack så mycket! Hann inte att lägga upp restrerande bilder igår, så de kommer under kvällen när jag är hemma igen.

Seychelloise ska väl i princip vara en siames med vitt. Om du t ex parar en siames med en bicolour oriental, så kan du få bägge raserna med vitt.

Vitt på siames är ett 'big no-no' så därför har SYSarna fått ett eget rasnamn.

Jag har ingen större kunskap eller erfarenhet av reglerna kring detta, men det finns en del medlemmar här inne som kan det där utantill. Kanske någon kan klargöra hur man får avla och om det är något annat som skiljer raserna åt.

Anmäl
2007-03-20 03:18 #4 av: Celia

Nu är fler bilder inne i artikeln. Det kommer att finnas på alla raser när jag har funnit vad jag söker...

Anmäl
2007-04-09 19:16 #5 av: Celia

Har utökat med en bicolour nu :)

Anmäl
2007-04-09 21:00 #6 av: Anderssonskan

Gud så snygg Bicolour!

Jag vill haaa

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.