Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Allmänt kattprat Avel & genetik Avelshane finnes/sökes Berättelser Bortsprungen/hemlös katt Foder & pälsvård Fotogalleri Färggalleri Hobby & prylar Humor Hälsa & beteende iFokus info Kattklubbar Kattungar till salu/sökes Kattungeprat Kusinraser Minneslund Omplacering Sjukdomar & defekter Standard & färger Tävling Undersökning/omröstning Uppfödare Utanför ämnet Utställning
Sjukdomar & defekter

Vingelsjuka hos katt

2007-03-12 18:01 #0 av: Celia

Vingelsjuka (Bornasjukan) orsakas av Bornavirus. Det var först i mitten på 1990-talet som det kunde visas att vingelsjuka hos svenska katter orsakas av bornavirus. I Sverige har bornavirus visats orsaka sjukdom även hos häst och lodjur.

Smittämne

Bornavirus är ett virus som är genetiskt mycket stabilt över såväl tid och geografisk lokalisation som djurslag. Sjukdom orsakad av bornavirus, "bornasjuka", har sedan länge varit känd i Centraleuropa som en sporadiskt uppträdande sjukdom som framför allt drabbar hästar och får. Det var först i mitten på 1990-talet som det kunde visas att vingelsjuka hos svenska katter orsakas av bornavirus. I Sverige har bornavirus visats orsaka sjukdom även hos häst och lodjur.

Katten på bilden har inget med artikelinnehållet att göra.  Foto: Cecilia Bengtsson


Smittvägar

Det är inte känt hur bornavirus smittar, men det verkar inte vara en infektion som smittar direkt mellan katter i någon nämnvärd omfattning. I majoriteten av fall är det katter med möjlighet att röra sig fritt utomhus som drabbas, vilket kan tyda på att smittan finns i naturen och att katterna smittas av t.ex. smågnagare eller fåglar. Vingelsjuka hos katt ses i Sverige framför allt i Mälardalen.

Symtom

Vinglighet är det dominerande symtomet. Den kan i lindriga fall yttra sig som en ostadighet, felberäkningar vid hopp osv. och i allvarliga fall leda till förlamning. Katterna uppvisar dessutom ofta beteendeförändringar: en del katter får en ökad tillgivenhet för ägaren, andra kan bli aggressiva eller jama mer. En del får stirrande blick. Ibland märker man att katterna ömmar när man trycker dem över kors/ländrygg. Ett annat symtom är oförmåga att dra in klorna, så att katten "låter som en hund" när den går. Det förekommer att katterna har feber, liksom minskad aptit.

Sjukdomsutvecklingen kan vara mycket snabb, med ett kraftigt försämrat allmäntillstånd inom en vecka. En relativt långsam sjukdomsutveckling är dock vanligare. Katterna blir gradvis sämre, men tillståndet kan efter ett tag stabiliseras och det förekommer att de till och med blir bättre ett tag. Förr eller senare förvärras symtomen dock igen, och det vanligaste är att katterna blir så dåliga att de slutligen avlivas. Det kan dock ta flera år. Det längsta en katt hittills har levt med vingelsjuka är åtta år.

Diagnos

Vingelsjuka hos det levande djuret är en sannolikhetsdiagnos som ställs vid typiska kliniska symtom efter att andra orsaker till centralnervös störning har uteslutits. Det finns i dagsläget inget specifikt test som säkert kan säga om det är vingelsjuka eller inte, men forskning på området pågår. Definitiv diagnos ställs först vid obduktion.

Behandling

Det finns ingen bra behandling mot vingelsjuka. Katternas allmäntillstånd kan tillfälligt förbättras med läkemedel som försöksvis har prövats, men inget läkemedel har hittills visats kunna bota katter insjuknade i vingelsjuka.

Förebyggande åtgärder

Eftersom det inte är klarlagt hur vingelsjuka smittar, finns det inga specifika råd om förebyggande behandling. Det finns inget vaccin mot vingelsjuka.

Litteratur:

  • Berg A-L, Reid-Smith R, Larsson M & Bonnett B. Case control study of feline borna disease in Sweden. Vet Rec 1998b, 142, 715-717.
  • Hultin Jäderlund K. Feline borna disease – a nervous system disorder in cats. Proc 13th ECVIM-CA Congress, Uppsala September 2003.
  • Kronevi T, Nordström M, Moreno W & Nilsson PO. Feline ataxia due to nonsuppurative meningoencephalomyelitis of unknown aetiology. Nord Vet Med 1974, 26, 720-725.
  • Lundgren A-L. Borna disease virus infection in cats: On the etiopatogenesis of feline non-suppurative meningoencephalomyelitis (staggering disease). PhD-thesis, SLU, Uppsala, 1995.
  • Ström B, Andrén B & Lundgren A-L: Idiopathic non-suppurative meningoencephalomyelitis (Staggering disease) in the Swedish cat: a study of 33 cases. Europ J Compan Anim Practice, 1992, 3, 9-13.

____________________________

Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.
Publicerad med tillstånd av Ulrika Windahl, avd för häst, hund och katt.

Bilderna har inget med artikeln att göra. Foto: C.Bengtsson

Relaterade länkar

Av: Celia

Datum för publicering

  • 2007-03-12
Anmäl
2007-03-12 18:32 #1 av: Lullan1

Åh vad bra! Var får du alla bra idéer ifrån? :-)

Anmäl
2007-03-12 18:37 #2 av: Celia

Glad Ja säg det. Jag tyckte att jag led av idétorka och mailade till SVA i ett desperat försök att få använda deras artiklar.

Trodde inte att det skulle vara OK men idag kom ett positivt svar. Jag tycker att det är viktigt att känna till kattens sjukdomar, det är så många kattägare som inte har en aning om vad som kan drabba deras 4-benta vänner - så det kommer mer sånt här, kanske redan under kvällen :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.