2008-03-22 09:18 #0 av: Nilla

Det björkris som vi idag tar in och dekorerar med färgglada fjädrar och annat pynt är en kvarleva från långfredagens risning, då man piskade varandra med ris...

 

 

Påskägg


Äggen är kanske påskens främsta symbol och ett självklart inslag på påskbordet. Detta har flera förklaringar. Ägg var ett av de livsmedel som var förbjudet att äta under fastan. På påskafton, när den långa fastan var slut var det fritt fram att äta ägg igen. Dessutom hade hönsen, med vårens och ljusets ankomst, börjat värpa ordentligt igen efter vinteruppehållet, vilket gjorde att det fanns gott om ägg att frossa i.

En annan anledning till att ägg så starkt förknippas med påsken är att det är en symbol för pånyttfödelse och uppståndelse, vilket ju är själva anledningen till att vi firar påsk.

Ägget ser helt dött ut på utsidan, som en sten. Men så plötsligt spricker skalet och ett nytt liv tittar fram.

Förutom att vi äter ägg vid påsk så ger vi också bort ägg som påskgåvor. Detta är en mycket gammal tradition.

Från början var det vanliga hönsägg som gavs bort, ofta färgade och dekorerade man dem för att de skulle bli vackra.

Idag har hönsäggen dock ersatts med färgglada pappägg som vi fyller med godis eller presenter. Dock är det ju fortfarande vanligt att måla och dekorera hönsägg för att använda som påskpynt.

Förutom ägg så har ju också kycklingar, höns och tuppar blivit vanliga som påskdekorationer, kanske inte så konstigt eftersom de är nära sammankopplade med ägget.

 

Påskriset

Det björkris som vi idag tar in och dekorerar med färgglada fjädrar och annat pynt är en kvarleva från långfredagens risning, då man piskade varandra med ris.

 

 "En gammal seed haar ock warit här i Swerige at förääldrar och huusbönder hafwa om denna morgonen medh Riis slagit sina barn och huusfolck uppå derras sängiar dem at wärkeligen intryckia wårs Herres Jesu Christi pijnas swårhet. Och detta kallas Påskskräckia at de skulle skräckias i sin siäl öfwer synden, som den Högstes son in til så swår korsiens dödh tvingat har."

Peter Dijkman, fornforskare 1700-talet.

 

Under 1920-talet blev det vanligt att man tog in björkris och satte i vatten. Riset kan också, precis som ägget, ses som en symbol för återfödelse. När det döda, nakna riset kommer in i värmen så börjar det knoppas och så småningom spricker det ut i grönska. På 1930-talet började man dekorera påskriset så som vi gör idag.

 

Påskharen

Påskharen är, vid sidan av påskkärringar, kycklingar, höns och tuppar, ett vanligt motiv på våra påskkort.

Föreställningen att det är påskharen som kommer med påskäggen eller att han gömmer äggen så att barnen får leta efter dem förekommer i Sverige, men är betydligt vanligare i påskharens hemland Tyskland.
Påskharen kan också kopplas till de mjölkharar som hjälpte häxorna att stjäla mjölk från sina grannar.

 

Påskeldar och påsksmällare


Under den tid då man på allvar trodde på häxor och deras blåkullafärder så försökte man skrämma bort dem genom att tända stora eldar eller skjuta i luften.

 

Detta har i senare tid levt kvar i form av att vi tänder påskeldar eller skjuter påsksmällare på skärtorsdagen eller påskafton, de dagar då häxorna reste till och hem från Blåkulla.

 

 

Slutligen vill jag passa på att önska er alla en Glad Påsk och glöm inte att skydda er mot alla påskkärringar. Om det inte är så att ni själva tänker ta en tur till Blåkulla förstås...

Caroline Lindgren

 

Författat av Caroline Lindgren alias "dumuzi".

Clipart från Myspace.

 

Detta var den tredje och sista delen i artikelserien om påsken och dess traditioner. Tusen tack, Caroline, för att du har delat med dig av dina kunskaper och för att du tagit dig tid att skriva ner dem.

Postmuseets nätutställning är väl värt ett besök. Här hittar du  mängder av roliga påskkort från förr. Länk längst upp till höger.

GLAD PÅSK!


Nilla