Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Allmänt kattprat Avel & genetik Avelshane finnes/sökes Berättelser Bortsprungen/hemlös katt Foder & pälsvård Fotogalleri Färggalleri Hobby & prylar Humor Hälsa & beteende iFokus info Kattklubbar Kattungar till salu/sökes Kattungeprat Kusinraser Minneslund Omplacering Sjukdomar & defekter Standard & färger Tävling Undersökning/omröstning Uppfödare Utanför ämnet Utställning
Hälsa & beteende

Det bakteriologiska immunförsvaret.

2009-02-26 00:29 #0 av: SacredSouls

"-Ambitionen är att försöka skapa förståelse inom ett mycket komplicerat område för den vanliga kattuppfödaren och stimulera till en diskussion som kan leda till en hälsosammare katthållning utan onödig antibiotikaanvändning."

Det bakteriologiska immunförsvaret -

reproduktionsproblem, orsaker och förslag till lösningar.

Innan du börjar läsningen av denna artikel vill jag påpeka att jag inte är medicinskt skolad, artikeln är därför skriven ur ett lekmannaperspektiv och alla eventuella fel är mina egna. Ambitionen är att försöka skapa förståelse inom ett mycket komplicerat område för den vanliga kattuppfödaren och stimulera till en diskussion som kan leda till en hälsosammare katthållning utan onödig antibiotikaanvändning.

Forskare upptäcker ständigt nya funktioner hos olika bakterier och samspelet mellan dem och andra levande varelser och mycket återstår att upptäcka.

Marie Logrell/ S* Rövardotter´s

 

Det bakteriologiska immunförsvaret hos däggdjur (inklusive människa)

Det första man måste förstå är, att våra kroppar till stor del består av bakterier. På varje cell går det ca 9-10 bakterier, de flesta är goda och nödvändiga för alla livsprocesser i kroppen hos såväl katt som människa. Bakterier är egna livsformer som det alltså kryllar av i hela kroppen, men de ska bara finnas på utvalda ställen där de har sina speciella funktioner.

Man har upptäckt att bakterier stimulerar cellernas funktioner i en finurlig symbios som ännu inte är fullständigt klarlagd och kartlagd. Mycket forskning återstår för att man ska förstå exakt hur allt fungerar. Forskning pågår om tarmbakteriernas betydelse för vårt immunförsvar och man har kommit en bra bit på väg.

En stor del av immunförsvaret finns i tarmen, i tarmbakterierna, även om det är andra kroppsorgan som producerar försvarets celler. Tarmbakterierna fungerar i symbios med tarmens celler och utgör tillsammans ca 70 % av det totala immunförsvaret.

På en vuxen frisk människa väger tarmbakterierna ca 2 kg. Om miljön i kroppen vore steril (dvs. utan bakterier) skulle inga processer i kroppen fungera normalt.

Det finns ett samspel mellan de probiotiska bakterierna (de skyddande mjölksyrabakterierna) och näringsupptaget. I det ingår också upptaget av vitaminer och mineraler. Probiotika och vitaminer samspelar.

Länge har man underskattat bakteriernas funktion i tarmen och har haft svårt att se samspelet mellan dem och kroppens celler. Förklaringen kan vara att de kroppsegna cellerna anses finare, medan bakterierna är egna livsformer som koloniserar våra kroppar. Bakterierna är också så många fler och tillhör miljontals olika stammar, vilket gör att det är svårt att få grepp om dem.

 

Bakterierna är de ursprungligaste livsformerna, utan dem skulle inget annat liv finnas på vår planet, de finns överallt som en sorts grund för allt annat liv. De som forskar om bakterier menar att människans DNA aldrig kan anses vara helt kartlagt förrän man också har kartlagt alla bakteriers DNA, alltså de bakterier som lever i symbios med kroppen, detta torde gälla alla levande varelser. Det är alltså viktigt att göra sig vän med de goda bakterierna för att få hjälp av dem att överleva.

Hur ger man innekatter det bästa immunförsvaret?

Det bästa man kan göra är att förebygga genom att stärka tarmfloran (som i sig stärker immunförsvaret) genom en god kost. För katter gäller, att rått kött, inälvor och ben är den mest optimala födan (egentligen möss, fåglar och deras ägg samt alla bakterier som lever på dessa bytesdjur).

Kan man inte ge dem det får man försöka bygga tarmfloran med konstlade medel, vilket man kan göra genom att tillsätta mjölksyrabakterier. Det probiotika som finns att köpa på hälsokost och apotek i form av kapslar, ingår även i många mjölkprodukter som fil och yoghurt.

 

 

Det kallas då för levande mjölksyrad bakteriekultur och man kan ibland ge vattenlösliga vitaminer som b-vitaminkomplex. De fettlösliga vitaminerna är inte att rekommendera, att man tillsätter extra om katterna äter kommersiellt tillverkad kattmat. Man vet att A och D i stora mängder kan påverka skelettet negativt hos såväl människor som djur. Detsamma gäller mineraler då obalanser kan vara väldigt skadliga.

Det finns bra torrfoder som nästan är lika bra som rå föda. Det hittills bästa torrfodret i Sverige är Orijen som även innehåller probiotika (mjölksyrabakterier) och prebiotika (naturliga antioxidanter som finns i örter, bär, rotfrukter och frukt). Det innehåller ingen säd eller majs, inte heller smak- eller färgämnen. Se länk längst ner på sidan.

En god vätsketillförsel är dock alltid viktig när katter äter torrfoder, då man vet att njurarna påverkas negativt av dålig vätsketillförsel.

Om man nu inte vill gå över till enbart rå föda rekommenderar jag, att man ger rått kött i kombination med torrfoder och ser till att stimulera drickandet genom att servera vatten på olika ställen i bostaden, inte enbart bredvid matskålarna.

Stora glas eller glasskålar på bord, hyllor eller andra lämpliga ställen ger drickandet den spänning som katter vill ha. Utegående katter dricker regnvatten i vattenpölar, slickar i sig det från löv och gräs och får i sig vätska genom bytesdjuren. Utegående katter får samtidigt i sig en mängd olika bakterier som de använder för att bygga sitt immunförsvar. De anpassar på så sätt sitt immunförsvar till den miljö de lever i och bygger ett lokalt immunförsvar.

Kattmamman för över delar av sitt immunförsvar på ungarna genom moderkakan, direkt vid födseln och genom mjölken. Innan förlossning bygger hon ett lokalt bakteriellt immunförsvar till ungarna, därför är det viktigt att hon får vara i den miljö hon ska föda i, minst tre veckor innan förlossning och att hon och kattungarna får fortsätta att vara i samma miljö tills ungarna kan börja bygga sina egna försvar vid 6 veckors ålder ungefär. En kattunge börjar få ett fullt fungerande eget försvar först vid 16 veckors ålder. Mellan 6 och 16 veckor är de känsliga, men bör samtidigt vänjas successivt vid de bakterier de bör kunna leva med.

Det är vanligt med olika sorters matsmältningsproblem som visar sig i form av diarréer och ibland kräkningar, probiotika kan lindra besvären väsentligt och hjälpa kattungen att stärka sitt immunförsvar.

Om man kan skapa en naturlig miljö även för innekatterna, mår de desto bättre, blir friskare och lever längre. Det är dock svårt att simulera en utemiljö inomhus med alla nödvändiga beståndsdelar. Där finns dock en nyckel till förståelsen varför innekatter tycks ha ett sämre immunförsvar än utekatter. De får helt enkelt inte i sig tillräckligt med bakterier på ett naturligt sätt och när de träffar på nya bakteriestammar av potentiellt skadlig karaktär, är de därför mer oförberedda och sårbara och drabbas hårdare.

 

När bakterierna angriper kroppen

I tarmen ska bakterierna dels samverka med cellerna, blodet och varandra för att smälta maten så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen, dels hjälpa kroppen att göra sig av med slaggprodukter och dels skydda kroppen mot intrång av fel bakterier från tarmen. Det är lätt för bakterier, att tränga in i kroppen genom tarmen om där inte finns en skyddande barriär av probiotiska bakterier. Om bakterier börjar vandra runt i kroppen kan de orsaka stor skada. Genom att ta död på de nyttiga bakterierna, bryts kroppens funktioner ned och ett sjukdomstillstånd inträder.

Bakterier kan alltså ta sig in i kroppen genom tarmväggarna och hamna på fel ställen inne i kroppen, där de kan göra stor skada. Kroppen behöver tarmens skyddande bakteriebarriär som består av goda tarmbakterier (probiotika). Giftiga bakterier kan orsaka skador på olika organ, men även kroppsegna bakterier kan orsaka skador om de finns på fel ställen i kroppen.

När det t ex gäller e-coli, finns det tusentals stammar varav flera ingår naturligt i tarmens normalflora. Ofta missförstår människor detta faktum och tror att alla e.coli är giftiga, resistenta mm.

De goda kroppsegna e.colistammarna behövs för att kroppen ska kunna bryta ner födan. Giftiga e-coli (Escherichia) kan komma in i kroppen och orsaka sjukdomar som urinvägsinfektioner, sepsis (systeminflammatorisk reaktion) och matförgiftning. En vanlig smittväg är genom mat och vatten som kontaminerats med dessa e.coli. Det vanligaste är då att det blir matförgiftningar, vilket friska unga människor och djur har lättare att klara av än sjuka och gamla människor och djur som medicinerar mot div. andra sjukdomar.

Dessa bakterier kan vandra in genom tarmväggarna om det probiotiska försvaret inte är tillräckligt starkt och angripa olika vitala organ, ibland leder dessa angrepp av giftiga bakterier till döden.

En störd tarmflora behöver alltså inte märkas enbart genom att individen har magproblem, utan kan yttra sig på andra sätt genom andra organ. Kroppen brukar dock visa att något är fel i tarmfloran genom att tarmen reagerar och ger diarréer, magont och kräkningar.

Antibiotika, avmaskningsmedel och andra läkemedel kan fungera så, att de slår ut delar av det probiotiska försvaret och lämnar fältet öppet för de mer giftiga och farliga bakterierna så att de inte bara orsakar matförgiftningar utan också skador på andra vitala organ.

 

Något om kopplingen mellan p-piller, bakterier och livmoderinflammationer...

När katter får livmoderinflammationer kan dessa vara orsakade av e-coli från tarmen. Dessa bakterier finns även naturligt i vaginan, det är inte långt mellan analöppning och vagina. Det finns teorier som menar att p-piller ändrar ph-värdet i vaginan och livmodern som på så sätt erbjuder en mer passande miljö för olämpliga bakterier.

Enligt Eva Axner som arbetar som forskare på reproduktionsavdelningen på SLU, vet man inte vilket som är kattens optimala pH värde i vaginan och sambandet mellan pH värde och infektioner i vagina och livmoder på katt är inte utforskat.  I kattens p-piller finns huvudsakligen progesteron. Detta hormon vet man bryter ner livmoderns försvarsmekanismer. Exakt hur det fungerar vet inte forskningen, kanske är det just ph värdet som påverkas.

Även löpningshormonet östrogen kan ge en ökad risk för livmoderinflammationer. Därför är det varken lämpligt att honor äter p-piller eller löper intensivt utan att få ägglossning/blir dräktiga. Vissa katter är här känsligare än andra.

På hundar är det mer utforskat och där använder man sig av mjölksyrabakterier som ges vaginalt för att förhindra infektioner. Enligt Eva Axner vet man inte varför vissa katter får livmoderinflammationer och hon anser att problemet är större på hund. Det kanske ger en indikation om varför man inte forskar mer om detta på katt. Man har inte heller funderat på om man kan använda mjölksyrabakterier på katt i form av vaginala medel eller att ges oralt. Där ligger forskningen längre fram på hund, människa, gris och andra djurslag där det finns större kommersiella intressen bakom.

Vad man vet är, att vid löp, parning och förlossning öppnas livmodern och då kan olämpliga bakterier tränga in och orsaka bakteriehärdar/infektioner. Testar man i vaginan kan resultatet visa "en viss bakterie i ren kultur". Detta svar kan tyckas kryptiskt men man menar, att bara en enda bakteriestam är kvar. Det är alltså "rent" på andra bakterier.

Det vore bra om man kunde få fram vilka stammar det handlar om, så att man kan få rätt sorts antibiotika, att behandla denna infektion med.

Själva grundproblemet kvarstår dock om man fortsätter att ge p-piller eller om honorna får löpa gång efter gång utan att få ägglossning. Vissa katter är mer känsliga än andra, detsamma gäller för människan. Enligt Eva Axner kan katter ha livmoder- eller vaginalinfektion utan att testet visar "bakterier i ren kultur", i dessa fall får man gå efter symtomen. Och även en katt som har ett testresultat som visar "bakterier i ren kultur" kan vara fullt frisk. Inga förklaringar finns till varför det är så och man har inte heller försökt ta reda på det.

Bakterierna kan alltså vandra från analöppningen vidare till vagina och in i livmodern, men kan alternativt också vandra genom tarmen inne i kroppen till livmoder och andra kroppsorgan, om det probiotiska försvaret är svagt.

P-piller kan alltså vara mycket olämpligt att ge sina avelshonor (förutom riskerna med juvertumörer o dyl.) och personligen väntar jag på den dag då man uppfinner vaginala medel för katter, att ge i kombination med p-piller. Detta för att förhindra att ph-värdet förändras och når en skadlig nivå, alternativt att man uppfinner andra p-medel.

Att stimulera ägglossning med hjälp av en kastrathane som får para honorna eller att stimulera ägglossning mekaniskt med en topps, är alternativ som har föreslagits och använts av vissa, ibland med goda resultat. Men bägge metoder kan innebära risker för honorna. Kastrathanen kan föra över smittor från den ena honan till den andra, då flera honor som lever tätt tillsammans oftast löper samtidigt om de inte får p-piller.

Människan som utför "toppsmetoden" måste vara ytterligt försiktig så att honan inte kommer till skada. Toppsen bör också vara steril så, att inga nya och olämpliga bakterier får en chans att invadera katthonans livmoder.

Helst bör denna metod utföras av veterinär.

 

Det finns nya teorier som handlar om att även vaccinationer kan orsaka livmoderinflammationer genom att förändra livmoderns slemhinna så, att den blir mer sårbar och mottaglig för skadliga bakterier. Vaccinationer torde då också kunna påverka kroppen negativt på fler sätt så att också andra sjukdomstillstånd kan inträda om det är så att de försvagar immunförsvaret. Det behöver inte handla om de aktiva substanserna i vaccinet utan om det medel och den vätska som är tillsatt som utfyllnad i vaccinet.

Det finns också teorier som säger att när e.coli orsakar ett sjukdomstillstånd och påvisas i ett labbresultat som lyder "e.coli i ren kultur", har de fått hjälp av någon eller några andra bakterier som har banat vägen för dem men sedan har de själva inte överlevt i den nya miljön och finns därför inte längre kvar då man tar ett test. En alternativ teori säger att man inte har tillräckliga testmetoder som kan upptäcka dem. Där saknas ännu några konkreta bevis och man vet därför inte säkert vilka bakterier det rör sig om. Kanske är det någon ännu ej så vanlig bakteriestam bland katter i Sverige.

 

Antibiotikaresistens

Ibland har man otur och råkar på antibiotikaresistenta bakterier. Dessa bakterier är precis som det låter, omöjliga att bekämpa med antibiotika. Därför brukar såväl läkare som veterinärer vara restriktiva med att skriva ut antibiotika då man själv kan bidra till att skapa en sådan resistens.

En del teorier säger, att svaga antibiotika eller ofullständig behandling är det som bidrar mest till att skapa resistens eftersom de aldrig helt tar död på bakterien. Den bara muterar för att överleva och blir då resistent mot den sortens antibiotika som katten har behandlats med. Många sjukdomstillstånd klarar kroppen själv av att förhindra och bekämpa om immunförsvaret fungerar normalt och det är detta som är eftersträvansvärt.

En livmoderinflammation måste dock alltid behandlas med antibiotika då kattens liv annars är i fara.

Hanar som smittkälla vid livmoderinflammationer och kattungedödlighet mm.

Ibland går det vandringssägner om, att vissa hanar är bovar i samband med livmoderinflammationer.

"Alla honor som har träffat hane X har fått problem".

Ibland finns det en sanning i påståendet men det är mycket ovanligt, enligt all expertis. Orsaken är, att hankatter inte har någon prostata och därmed saknar kroppsorgan, där de kan lagra dåliga bakterier.

Ibland kan hanar få testikelinflammationer (och lagrar alltså dåliga bakterier i pungen) men då är de sjuka, har ont och vill inte para. Sådana hanar skulle kunna föra över sin smitta till honor om de mot all förmodan ändå ville para sig. Men då kommer man förr eller senare märka, att hanen är sjuk. Han måste då behandlas med antibiotika.

Om en hane parar honor väldigt tätt (samma dag eller med få dagar mellan) kan man också tänka sig att hanen för över bakterier från den ena honan till den andra, men annars borde inte hanen kunna fungera som smittkälla egentligen.

En frisk avelshane som har ett mycket starkt bakteriologiskt immunförsvar i tarmen i kombination med att honan har ett dåligt motsvarande skydd och ett dåligt vaginalt bakteriologiskt skydd, skulle kunna utgöra en riskfaktor för honan. Vems är då felet och vad kan man göra?

Givetvis är det honans immunförsvar som måste stärkas, hanen är ju redan anpassad till och skyddad mot, att möta främmande katter på ett intimt sätt.

Vi har själva testat en frisk avelshane som hade parat två honor vilka fick problem. Det hade tidigare gått bra för de honor han parat; våra egna honor och honor utanför vårt hem, flera av dem förstagångshonor.

Den första problemhonan hade parats med en annan hane tre gånger, innan denna parning utan att bli dräktig. Med vår hane fick hon en stor kull, vars ungar dog en efter en efter födseln. Detta var inte hennes första kull.

Obduktionen av ungarna visade "e.coli i ren kultur". Honan verkade frisk men behandlades med antibiotika ändå och fick en kull senare med ytterligare en annan hane utan problem.

Den andra honan hade också fått flera kullar innan denna parning. Hon hade gått på p-piller en längre period innan parning, hon fick livmoderinflammation, förlossningen startade inte och alla ungar dog i magen. Hon kejsarsnittades och veterinären såg en bakteriehärd i livmodern. Testerna visade dock ingenting.

Hon behandlades och parades om med vår hane och fick en kull med friska ungar utan problem. Ingen behandling under dräktigheten och förlossningen.

Innan dess testades vår hane, veterinär kollade bakteriefloran runt hans könsorgan. Han sövdes lätt och man gjorde en odling. Allt var normalt, man hittade inga giftiga bakterier och floran var rik, alltså olika sorters bakterier, som det ska vara. Han behandlades förstås inte med antibiotika.

I detta fall visade det sig vara det två honor som oberoende av varandra och vår hane, fick problem. Intressant att notera är, att varken den första eller den andra honan smittade vår hane på något sätt. Det gick också flera månader mellan alla hans parningar. Han fick ytterligare en frisk sista kull med en hona hemmaboende hos oss efter detta. Nu är han kastrerad.

Testerna på vår hane utfördes av fertilitetsexpert Lis-Marie Langborg som är kattuppfödare men också veterinär på Strömsholms djursjukhus. Hon hade själv haft problem i sin uppfödning med en kastrathane som parade hennes honor. Han spred runt dåliga bakterier bland honorna. Någon närmare information om hur det exakt gick till har jag inte, men hennes erfarenheter är naturligtvis bra att ta tillvara, om någon skulle hamna i en liknande situation med misstänkta hanar som smittbärare. Troligen löpte hennes honor samtidigt och blev parade tätt av kastrathanen.

Enligt Eva Axner, som jobbar på SLU med forskning om reproduktion, har man aldrig kunnat påvisa att någon hane har varit orsaken till livmoderinflammationer. Ingen hane som testats har enligt henne haft en olämplig bakterietillväxt. Men, som jag tidigare har skrivit, är väldigt lite utforskat om katt och katters reproduktionsproblem. Mycket jobb återstår för att man ska kunna nå en fullständig förståelse för denna problematik.

 

En solskenshistoria

En bekant hade en hona som hade lättare flytningar under en dräktighet, men utan andra sjukdomssymptom och med mindre mängder av e.coli i vaginan, dock inte i ren kultur eftersom där också fanns andra nyttiga bakterier, honan testades.

Veterinär såg ingen anledning att behandla under dräktigheten, möjligen runt förlossningen. Ägaren valde att stärka honan med probiotika i form av kapslar som ströddes över maten (av märket lactiplus som finns att köpa på hälsokost) under dräktigheten och valde även att inte använda antibiotika i samband med förlossningen med gott resultat. Ungarna föddes utan problem.

E.coli kan finnas i vaginan utan att vara skadligt om också andra bakterier kan leva där.

 

Honan bär oftast sina egna problem, vad kan man göra?

Oftast är det dock honan som själv bär sina egna problem och bör kollas noga innan parning. Där är alla experter som jag har talat med eniga.

Jag anser att man gärna kan behandla henne förebyggande med probiotika och b-vitaminer innan parning, det förhindrar spridningen av bakterier genom tarmen och stabiliserar troligen ph-balansen i kroppen i kombination med bra foder (se Doggyrapporten i listan med källor).

 

Probiotika

För att förhindra spridningen av bakterier från analöppning till vagina och vidare in i livmodern, finns egentligen inte mycket man kan göra mer än att undvika p-piller, långa perioder med intensiva löp, vaccinationer och annat som kan påverka vaginans och livmoderns slemhinna (och därmed vaginans skyddande barriär) negativt strax innan parning.

Man skulle kunna tänka sig att det är möjligt att kolla ph-värdet i vaginan eller i urinen för att se om det är ok och annars försöka åtgärda det innan parning för, att slippa dräktighetsproblemen som annars kan uppstå. Generellt kan man säga att urinens pH bör ligga på omkring 6,0 - 6,5 under större delen av dygnet på friska katter för att maximalt stiga till pH 7 under kortare perioder efter måltider.

En katt som har fri tillgång till föda äter många små mål och det är bättre, eftersom det inte ger lika höga pH-stegringar. Det blir kraftigare stegringar efter några få stora mål mat per dygn. Animalisk föda ger surare urin (lägre värde) medan vegetabilisk föda ger mer basisk urin (högre värde), vi vet att katter huvudsakligen ska leva på animalisk föda.

En urinvägsinfektion leder till att pH-värdet i urinen stiger, det beror på att vissa bakterier, t.ex. stafylokocker och Proteus, spjälkar urinämne till ammoniak. För sur urin (lågt pH) är inte heller bra då det kan leda till Acidos (direkt giftverkan, tömning av kroppens kaliumreserver, njurproblem, benskörhet och ökad risk för bildning av vissa typer av urinstenar). Det är framför allt surgörande foder som kan ge för lågt pH i urinen genom att man manipulerar mineralbalansen i ett sådant foder, inte animalisk föda.

Om man kollar pH-värdet regelbundet borde man kunna se om det inträffar något negativt i kattens kropp. Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Den bildas i njurarna, transporteras genom urinledarna, samlas tillfälligt upp i urinblåsan och fortsätter ut genom urinröret. Hur mycket urin som bildas beror på hur mycket vätska det finns i kroppen. Även mag-tarmkanalen, lungorna och huden är med och utsöndrar restprodukter.

På människan ska vaginans surhetsgrad vara mellan 3.8 - 4.5. Bakteriella infektioner brukar ge ett pH värde högre än 4.5. På katt har jag ännu inte funnit det optimala pH-värdet. Enligt Eva Axner som forskar om reproduktion på SLU finns inget optimalt pH värde på katt.  Det är inget man har tagit reda på!

Man vet inte heller om en allmän infektion i kroppen på katt, påverkar urinens pH. Man vet dock att urinens pH påverkas av urinvägsinfektioner.

I USA finns speciella vaginaltest för människa som man kan använda själv hemma för att kontrollera pH värdet. Om det stiger (blir mer basiskt) är det oftast ett tecken på något negativt, en infektion el dyl. och då bör man söka läkare. I Sverige har jag inte sett sådana vaginaltest, men det går säkert att få tag på en enkel testutrustning för hemanvändning. Veterinärer kanske har tillgång till eller kan skaffa sig tillgång till sådana pH-test som man kan använda till sina katter.

Det är ju ett enklare, snabbare och billigare sätt, att hålla kontrollen på hälsostatusen hos katten än att göra vaginalodlingar inför varje parning. Enligt Eva Axner, kan man inte heller enbart förlita sig på bakterieodlingar eftersom de kan visa att en katt har en riklig tillväxt av en bakterie utan att vara sjuk. Man måste också se på symptomen. Har man koll på pH värdet hinner man troligen märka problemen tidigare i sjukdomsförloppet och hinner till veterinär innan katten har blivit alltför dålig. Förutsättningen är dock, att man vet vilket som är vaginans optimala pH värde och hur det förändras av infektioner.

Eftersom veterinärer har restriktioner för antibiotikaförskrivning borde det också ligga i deras intresse att finna ut lämpliga förebyggande åtgärder. Förmodligen kommer kraven att skärpas ytterligare framöver då det råder stor oro inom forskarvärlden över riskerna med antibiotikaresistens.

Vilka slutsatser kan man dra av den forskning som pågår?

Jag rekommenderar en användning av mjölksyrabakterier som ges genom födan, detta kan inte skada katterna. Inom grisuppfödning används idag mjölksyrabakterier i vissa besättningar (istället för antibiotika) för att förhindra att ungarna dör strax efter förlossning. På hund används filmjölk (med mjölksyrabakterier i) som vaginalt medel för att förhindra infektioner pch det kan även användas på människa för, att förhindra svampinfektioner och andra infektioner före och efter förlossningar. Mjölksyra/ probiotika påverkar ph värdet i vaginan och gör miljön surare så att de dåliga bakterierna vantrivs.

 

När man framställer ensilage till nötkreatur blir fodret mjölksyrat och det minskar behovet av antibiotika. På människa används probiotika i allt större utsträckning (särskilt inom äldreomsorgen) för att stabilisera människors tarmfunktioner.

Inom läkemedelsforskningen pågår ett intensivt forskningsarbete om bakterier och deras användning inom humanmedicinen, man söker botemedel mot infektioner och inflammationer generellt och specifikt men också botemedel mot cancer och allergi. Om man inte hittar alternativ till antibiotika, kommer vi snart inte längre att kunna bota riktigt allvarliga sjukdomar eftersom bakterierna så lätt muterar och blir resistenta mot antibiotika.

På katt vet skolmedicinen inte mycket vad man ska göra för, att förhindra reproduktionsproblem och vad som orsakar dem. Där är det är mest gissningar och det gör mig beklämd. Istället används antibiotika när problemen redan har uppstått. Där borde vi bli bättre på att förebygga och försöka dra nytta av den forskning som görs på andra däggdjur.

 

Till sist

Det jag har beskrivit ovan är den känsliga balansen mellan våra celler och bakterier samt några av de problem som kan uppstå när denna balans rubbas.

Jag har också kort försökt beskriva hur man kan förhindra att problem uppstår. Det är viktigt att katten har goda (probiotiska) bakterier i magen och tarmen, denna grund hjälper kroppen att klara en negativ påverkan från vaccinationer, avmaskning, p-piller och annan medicinering.

Att förbättra tarmfloran kan påverka hela individens hälsa eftersom 70 % av immunförsvaret finns i mage och tarm. Detsamma gäller för oss människor och för många andra däggdjur. Det är positivt att inga negativa biverkningar har kunnat påvisas av mjölksyrabakterier vilket i sig gör det möjligt att testa utan att behöva oroa sig att man ställer till mer problem.

Man kan inte alltid utgå från att alla fel på immunförsvaret är genetiska fel, alla magsjukor beror på Coronavirus eller andra tråkiga virus eller giftiga resistenta bakterier, nej ibland är det helt enkelt för rent på goda bakterier i tarmen som gör att immunförsvaret inte fungerar som det ska.

/Marie Logrell, uppfödare av siames och orientaliska korthår sedan 2001 under stamnamnet S*Rövardotter's.

 

Några av mina källor:

På Lunds universitets hemsida hittade jag en avhandling:

" Målsättningen har varit att klarlägga den fysiologiska effekten av några olika bakteriestammar med probiotisk potential och växtkomponenter med potentiellt välgörande effekter med avseende på inflammation. Sammanfattningsvis kan sägas att effekten av probiotika och prebiotika på mikroekologin i tarmen är viktig då de åstadkommer en balans i den mikrobiella miljön med en reduktion av potentiellt patogena bakterier som följd.

Effekter av probiotika och prebiotika kan innebära både direkta och indirekta sådana på mikroflorans ekologi, på tarmens barriärfunktioner, på cellulär prolifiering i tarmslemhinnan, antioxidativ aktivitet och produktion av olika typer av komponenter, vilket allt kan ha effekter på den lokala och systemiska immuniteten och lipidperoxidationen. Med andra ord så kan probiotika och prebiotika utöva sina effekter via en diverse uppsättning mekanismer och där föreligger väsentliga skillnader i effekt mellan olika probiotiska stammar."

http://theses.lub.lu.se/postgrad//search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1089&recordformat=display

Kommentar till källan: Som jag uppfattar det är det sedan länge känt, att vissa levande mjölksyrabakterier har en skyddande effekt men nu försöker man också vetenskapligt bevisa effekterna som denna artikel från Lunds universitet visar.

Man försöker utreda vilka stammar av probiotika som har effekt och hur det fungerar mer precist. Likaså försöker man utreda hur prebiotika fungerar.

 

Det här hittade jag i NE om just e.coli (det finns många fler bakterier som är skadliga):

"När det gäller e-coli finns det tusentals stammar varav flera ingår naturligt i tarmens normalflora, giftiga e-coli (Escherichia) kan komma in i kroppen och orsaka sjukdomar som urinvägsinfektioner, sepsis (systeminflammatorisk reaktion) och matförgiftning."

 

Det här hittade jag i NE om hur man framställer ensilage för att kunna minska antibiotikabehandlingar av djur:

" Framställning av ensilage som djurfoder bygger på mjölksyrajäsning. Konserveringseffekten ges av sänkt pH i kombination med mjölksyra samt att ensilaget förvaras utan kontakt med luftens syre. Vissa utvalda stammar av mjölksyrabakterier (s.k. probiotika), med dokumenterad effekt mot tarmstörningar, används som alternativ till foderantibiotika."

Här är en länk till en artikel om fading kittens och hur man kan förhindra den kattungedödlighet som kan bero på bakterieinfektioner: http://www.cyberpet.com/cats/articles/health/losekitn.htm


Kommentar till källan: Kattuppfödaren som skriver om fading kittens vilket kan bero på bakterier och hur man förhindrar detta, kan i egentligen mening inte sägas bevisa något vetenskapligt, men man får lägga ihop informationen från studier på människor, möss, grisar mm och prova själv.

 

Det här är länk till en Doggyrapport om hur mjölksyra sänker pH-värdet i maten och gör den lättare att smälta: http://www.doggy.se/doggy_rapport/rapport0403.pdf

"Så verkar mjölksyra på bakterier: Mjölksyra har en naturligt konserverande förmåga. Genom att sänka pH hämmar mjölksyran tillväxten av oönskade mikroorganismer. Vid högt pH är molekylerna oftare delade, dissocierade. Är pH lågt förekommer en större andel av molekylerna som sammansatta, odissocierade. I denna sammansatta form kan mjölksyramolekylen tränga igenom cellväggar och membran på bakterier. Väl inne i bakterien delar molekylen på sig, vilket rubbar bakteriens pH-balans. Detta leder till att bakteriens tillväxt hämmas eller att den dör."

Sammanfattning: Det finns många positiva erfarenheter av mjölksyra i fodret till grisar och det är lätt att dra paralleller till hundar. Foder som berikats med mjölksyra har visat sig ge ett flertal olika positiva effekter: minskad tillväxt av ogynnsamma bakterier, ökad smältbarheten på maten och sänkt buffringsförmåga vilket ger magen en stabilare miljö. Dessa är fördelar vi absolut vill ge även våra hundar. "

 

"Report focuces on the role good microbes play in future medicine."

Science Daily- Not all bacteria are bad. In fact, beneficial microbes could represent the future of medicine, with the potential to treat a variety of diseases in humans and animals from diarrhea and eczema to gum disease and autoimmune disorders, according to a report released by the American Academy of Microbiology, Probiotic Microbes: The Scientific Basis."

Kommentarer till källan: Även vaginala inflammationer anses möjligt att bota med specialdesignade läkemedel med probiotika.

 

Här är en länk till en artikel som handlar om hur bakterier lurpassar på immunförsvaret och angriper om det är nedsatt av stress. Från 2005.

http://www.sciencedaily.com/releases/2005/07/050729062936.htm

"Immune System's Distress Signal Tells Bacteria When To Strike  Back

Science Daily- The human opportunistic pathogen, Pseudomonas aeruginosa, has broken the immune system's code, report researchers from the University of Chicago, enabling the bacteria to recognize when its host is most vulnerable and to launch an attack before the weakened host can muster its defenses."


Kommentar till källan: Man har upptäckt att bakterier kan känna av när en individ har ett nedsatt immunförsvar och då passar det på att invadera kroppen innan individen hinner mobilisera ett försvar. Det är alltså extremt viktigt att förebygga.

Här är en länk till en artikel om hur man med bakteriers hjälp   försöker bota cancer. Från 2007.

http://www.sciencedaily.com/upi/index.php?feed=Science&article=UPI-1-20070614-14185300-bc-us-bacterium.xml

"SAN DIEGO, June 14 (UPI)      -- U.S. scientists have determined a bacterium discovered in Bahamian mud might be a producer of natural antibiotics and anticancer products."

 

Om källorna

Det är lite blandade källor (finns mycket mer förstås) och det är  också så jag har sökt kunskap om bakterier i allmänhet för att försöka förstå vad som egentligen händer när någon drabbas av bakterieinfektioner och hur man kan påverka och förhindra dem.

Jag har förutom ovanstående källor läst flera bra artiklar i    Illustrerad Vetenskap om det bakteriologiska immunförsvaret och talat med Eva Axner som arbetar med forskning om reproduktionsproblem på SLU.

Fler nyttiga Länkar

Länk till ett forskningsprojekt om hur man förebygger barnallergi med hjälp av probiotika.

Länk till artikel som handlar om forskning om hur man kan använda probiotika i framtida mediciner. Från 2006.

 

Marie Logrell står för Februari månads artikel, vilken knyter an till månaden tema. Tusen tack för ditt bidrag, Marie!

Vi hoppas, att många läser och tar till sig dina tankar.

Pernilla

 

 

 

 

Anmäl
2009-02-26 00:31 #1 av: Nilla

Very goooood, Line! Rövardotters artikel tåls att läsas igen. Natti Natti!

Anmäl
2009-02-26 00:33 #2 av: SacredSouls

Skrattande Må se på de linkene i morgen for de var litt rare.

Anmäl
2009-02-26 00:50 #3 av: Rovardotters

Här finns mer läsning om nyttan med probiotika: http://www.nymedicin.com/news/2001/02/15/Hogintressanta-skyddande-probiotiska-bakterier.html

Här kan man läsa om hur man kan behandla vaginit hos avelsråttor, det är samma bakterie som används i den här studien som finns i Sempers kolikdroppar för spädbarn: http://www.uppsatser.se/uppsats/e8ac0a7f3e/

Anmäl
2009-02-26 12:28 #4 av: Nayak

En liten fråga bara: det här med "tops" som kanske var vanligare förr och jag trodde det var helt avpolleterat nuförtiden som p-medel, blir inte honan skendräktig och går med det ett antal veckor, minns inte hur många men kanske 6 veckor, tills nästa löp och ny tops?

Jag minns inte hur det var? Skendräktig eller ej?

Anmäl
2009-02-26 12:47 #5 av: Rovardotters

#4 Jo, meningen är att hon ska bli skendräktig. Det blir hon om hon får ägglossning och äggen inte befruktas. Då går de skendräktiga lika länge ungefär som en normal dräktighet.

Anmäl
2009-02-26 13:03 #6 av: Nayak

#5 Så länge? Men löper dom inte igen om det inte är befruktat. Det kanske är olika. Undrar hur det påverkar kroppen? Inte alls kanske...

Min hund blev skendräktig utan parning och fick mjölk när det var dags. Sen nedkom hon med ett gosedjur, Rosa Pantern, som hon vårdade ömt och länge. När hon så en dag var färdig som mamma så grävde hon ner den i trädgården Skrattande

Anmäl
2009-02-26 17:22 #7 av: MalinL

Det vanligast är att en skendräktighet varar i ca 7 veckor.

 Katter skiljer sig från de flesta däggdjur genom att om ingen parning sker uteblir även ägglossning. Om honan blivit parad, och haft ägglossning utan att bli dräktig, kan vissa hormoner spela sitt spratt och honan blir skendräktig. Mängden producerat progesteron och östrogen är lägre hos en icke-dräktig katt än hos en dräktig - därför reagerar inte juvret med svullnad och rodnad hos en skendräktig katt. Honan kan börja löpa igen efter cirka 35 dagar då den så kallade gula kroppen återbildats.

Anmäl
2009-02-26 23:08 #8 av: twistnshout

Tack Rövardotter för en intressant artikel! Glad

Anmäl
2009-02-27 00:09 #9 av: Rovardotters

Det finns mycket mer att tillägga men det är nog en tillräcklig dos av information för den som aldrig har funderat i de här banorna förut. Många obalanser och sjukliga tillstånd hos innekatter kan förebyggas om man är uppmärksam och insatt en del i vilka behov de har. Våra katter är stresskänsliga så det allra viktigaste är kärleken men en "skön magkänsla" gör också susen för det totala välmåendet. Sempers kolikdroppar är både gott och ger en skön lindring innan, under och efter stressande situationer. B-vitaminer ger fina pälsar, en god fertilitet och en bra avföring. Detta tillsammans med större andel blöt mat av olika slag är skönt för en kattmage, särskilt de som inte har så stora motionsytor. Annars är motion, frisk luft och små doser av solsken underbart välgörande inte bara för människor utan också för katter.

Anmäl
2009-02-27 01:02 #10 av: Fliris

#9 Denne gangen lover jeg å lese den Skäms Den virker veldig fornuftig hittil hvertfall. Tror kanskje jeg skal printe den ut, så har jeg den og får lest igjenom skikkelig.

Anmäl
2009-02-27 09:15 #11 av: Nilla

#9 Ja, det här med att vi håller dem inne, känns inte bra. Tyvärr har jag inte fått byggt någon rastgård under de här åren i Skaraborg. Det har varit så mycket annat. Dock står "balkskor" nedstuckna i gruset där ute, längre kom jag tyvärr inte.

Kottens matte och jag har pratat om, att stänga av innegården för stora djur, näta ovanför porten och låta katterna gå ut där. Då skulle vi ha ett schema, för när hennes katter är ute och när mina katter är där. Det är ju en kullerstensklädd innergård på en Skånegård, så det blir stort och flott värre. Vi har pratar om, att endast ha detta område för människor och katter.

Man vill ju ha bort hönor, gäss och getter från katternas område. Jag är rädd för sjukdomar, men inser värdet av att låta katten få vistas ut. De blir fullständigt isolerade av innelivet och blir följaktligen också mycket känsliga för bakterier och sjukdomar.

Än är det bara en dröm, men vi hoppas att kunna förverkliga den. Tills dess får katterna fortsätta gå ut i koppel.

(svar från ledig...och pigg på morgonkvisten.)

Anmäl
2009-02-27 09:54 #12 av: Rovardotters

#11 Ja, det låter som en bra idé med en utegård. Jag skulle också resonera som du gör; att inte blanda de andra djuren med katterna, det är framför allt fåglarnas spillning som jag inte skulle vilja att katterna trampar runt i och drar på sig ev parasiter.

Våra katter kommer att ha tillång till ett stort uterum i anslutning till en utepool med högt staket runt om. Så ser det ut på baksidan av vårt hus, ganska lyxigt för oss människor (om någon undrar över miljöaspekten runt poolen så kan jag berätta att vattnet värms upp av en solfångaranläggning och alternativt kan vattnet värmas med vedeldning om det är dåligt med sol). Det blir första sommaren för oss i detta hus och jag tänker mycket på hur jag ska kattsäkra runt poolen, stoppa i kraftiga rep som jag hänger över kanten som de kan klättra upp på om de skulle ramla i. Jag grubblar också över om det finns en svagströmsledning som man kan använda och sätta högst upp på staktet (det är ca 2 m högt) för att hålla ute andra katter och andra ev kringvandrande djur och hindra att våra katter får för sig att de ska utforska världen utanför. Om det är någon som har tips om en säker svagströmsledning som kan användas på detta sätt, tar jag tacksamt emot mer info om det.

Anmäl
2009-02-27 10:02 #13 av: Nilla

#12 Hör med Kalindas. Hon jobbar på mjölkgård och är säkert väl bevandrad i elaggregat. Jag skulle dock gissa på ett vanligt "hästaggregat" med minsta strömstyrkan.

Kossor har rejält klös i staketet och helt andra aggregat. Får du en stöt där, trillar du omkull. Så det gäller att komma ihåg, att stänga av elen innan man går in i min kohage...Förvånad

Anmäl
2009-02-27 10:09 #14 av: kalindas

#13
Kninte ett dugg om staket. Sitter själv här hemma med ett gammalt koaggregat som jag funderar att använda om jag ska stängsla för hundarna.
Vet inte hur det är för katt, men för hundar över 50 i mankhöjd skulle de ha en gård 800 kvm får att man ska få använda el.
Såg att nya aggregat går att ställa in på olika strömstyrkor.

Har en jättefin kattgård här, som måste städas. Dock är taket inte 100% täckt ännu och jag är rädd för rovfåglarna i området.

 

Anmäl
2009-02-27 13:36 #15 av: Nayak

#13 Ja det är rättså stränga regler kring ström och vilka stängseltyper man får ha ström i, och det är väl tur. Sånt man kan fastna i får man inte koppla ström till. Nät och taggtråd.

#12 Men tänk om tråden ramlar i...Fåglar eller ekorren som pillar och donar, och så ligger tråden i vattnet en dag. Huuuu. Skräm dom hellre en gång och ta bort den sen. Du kanske kan klä poolväggarna med något nät dom kan livrädda sig upp på om dom ramlar eller hoppar i.

LillFrank "ramlade" jämt i badkaret förut, (eller om han hoppade i för det var varmt och skönt) han älskar vatten och sitter på badkarskanten. Han kanske ska fiska, jag vet inte hur han tänker Skrattande 

Dom är ju fascinerade av vatten förstås och vid poolen kan dom springa fort och halka i, så jag förstår att du är orolig. Men mina katter tycker grannens pool är äcklig och stinkande, så dom går inte i närheten fast den ligger på tomtgränsen. Den är täckt för det mesta, men katterna går inte heller på den. 

En katt vi tog med på båten hade en miniflytväst.

 

#11 Mina katter har inte blivit sjuka av att vara ute i det fria. Dom verkar starka. Jag tror katter är rättså hygieniska i sig själva och geggar inte runt i avföring som hundar kan göra.

En del har fått mask, det är vidrigt men då ger jag Axilur eller Drontal och städar. Alla har varit ute sedan dom var små och har inga sjukdomar. Vintern är värsta tiden för dom, då blir dom lite deppiga av att sitta inne och bara käka kattgräs och ampelliljor och vänta på våren.

Det finns mycket ute som dom mår bra av och dom är försiktiga så jag är inte ängslig Skrattande

 

 

Anmäl
2009-02-27 13:54 #16 av: Nilla

#15 Jo, det är det jag menar. Katter som får vara ute lite, får nog ett bättre immunförsvar. Men att blanda ihop katterna med djuren på en gård, tror jag inte på när man har avelskatter. Dessa djur bär på parasiter och virus som jag inte vill ha på mina katter. Bor man i villaområde med liten trädgård, är det en helt annan sak. Glad

Anmäl
2009-02-27 14:34 #17 av: Nayak

#16 Ja fåglar är läskiga med sina virus. Och jag har haft salmonella själv en gång och det vill jag inte ha igen. Men vad har geten? Får kan ha herpes och få fortplantningsproblem, det vet jag. Men hur mycket smittar mellan klövdjuren och katt? Är det samma herpestyp... Frågvis idag (jag ifrågasätter inte , jag frågar) Skrattande

Flugor är ju riktiga smitthärdar också. Huuuu

Anmäl
2009-02-27 14:40 #18 av: Nilla

Kan tyvärr inte svara på din fråga. Då måste jag faktasöka på internet och det har jag inte tid med idag! Skrattande

 

Anmäl
2009-02-27 17:38 #19 av: Nayak

#18 Nähä, då får jag väl forska själv då Skrattande Vi har lite vilda djur här; hare, rådjur, grävling och räv. Men det enda jag har tänkt på att katterna kan bli smittade av är rävskabb via något annat djur. Loppor kanske... Harpest!

 

Anmäl
2009-02-27 17:41 #20 av: Nilla

Fågelinfluensa?

Anmäl
2009-02-27 17:51 #21 av: Nayak

#20 Ja, jag vet! Det smittar via avföring och döda kroppar och har funnits bland sjöfåglarna i Sverige. Huuuu.

Anmäl
2009-02-27 20:09 #22 av: kalindas

#15
Gå in på SVA där står sjukdomar som smittar mellan djur och människa med mera...

Ang. att inte få ha el i taggtråden...
Säg den bonde som "inte" har det...Obestämd
Kor har en tendens att även gå rakt igenom taggtråd. Vilket inte ger speciellt roliga skador. Därför har många el i taggtråd också.
Hatar taggtråd!

 

Anmäl
2009-02-27 20:24 #23 av: Nilla

#22 Ja, jag vet att detta förekommer. Jättefarligt och dumt. Dessa bönder borde anmälas till djurskyddet.

Anmäl
2009-02-27 22:18 #24 av: kalindas

#23
Tror dock det är bättre att sätta el i tråden och undvika att korna river sönder sig. Sett många tråkiga skador av taggtråd.

Men hade jag fått min vilja igenom hade jag velat förbjuda taggtråden. Den är ett gissel både för tama och vilda djur.
Lite ström överlever man. Men fastna i rostigt tagtråd och få dra sig loss är inte kul...Skrikandes

 

 

Anmäl
2009-02-27 22:25 #25 av: Nilla

#24 Att fastna i rostig taggtråd med kraftig ström och få dra sig loss är inte roligt. Det är ju förbjudet, men många är bönderna som skiter i att byta ut gamla hag. Det är lättare att dra lite ström i. Skrikandes 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anmäl
2009-02-27 22:27 #26 av: kalindas

#25
Jo den kombinationen är absolut inte bra...Gråter

Kanske lite OT detta...Flört

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.